29 juni 2007

28 juni 2007

På vift bland mikrober och nanober

Publiceras mycket kul forskning just nu. Hittade en intressant artikel i PLoS Pathogens om nanober - ni vet de där mytomspunna organismerna som är något mindre än mikrober. Så små faktiskt att de inte syns med konventionell mikroskopi utan det krävs svepelektronmikroskop för att visualisera dem.

Inom mikrobiologin pågår en kontinuerlig debatt om ifall de så kallade nanoberna eller nanobakterierna faktiskt existerar eller inte och vad de i så fall är för något. - Finns de de facto och kan de till skillnad från virus replikera sig själva genom delning kan det röra sig om en biologisk sensation. Än så länge är dock bevisen ganska svajiga.

Artikeln i PLoS Pathogens ger en bra översikt om var vetenskapen står idag när det gäller nanoberna:

Urbano P & Urbano F. 2007. Nanobacteria: Facts or Fancies? PLoS Pathogens 3(5): e55

Sedan så har vi ju den där studien där författarna hävdar att de har lyckats byta art på en bakterie – vilket ju också är minst sagt intressant. Det de har gjort är att de i princip har flyttat ett helt genom från en bakterie: Mycoplasma mycoides och satt in det i en cell av en närbesläktad bakterie Mycoplasma capricolum, och på så vis har de så att säga bytt art. – Iaf. om man anser att en art bara utgörs av cellens DNA och inte anser att det kan finnas artspecifik information lagrad i andra cellkonstituenter (vilket ju kan diskuteras).

Lartigue C et al. 2007, Genome Transplantation in Bacteria: Changing One Species to Another.
Science Express online publication.

Nästa steg ska nu enligt forskarna bli att man sätter in ett helt syntetiskt DNA i en cell – och då har man enligt DN skapat liv – vilket ju också kan diskuteras. Egentligen så är det ju bara en gradskillnad mellan en konventionell genmodifierad organism och en organism som har fått sina gener helt utbytta. Forskarna får ju inte direkt liv att uppstå ur ursoppan om man säger så – de byter ut delarna på redan befintliga organismer (vilket ju i sig är väldigt snyggt). Om de i framtiden lyckas förvandla celler från andra organismer till mänskliga stamceller, som de spekulerar om i artikeln i Nature news, är väl också ganska tveksamt.

En intressant fråga som man som mikrobiolog ofta kan få chansen att filosofera över är ju vad vi väljer att definiera som liv. Man kan lätt få en ganska mekanistisk bild av det. Nanoberna ligger nog någonstans nära gränsen (förutsatt att de existerar) – medan nog många skulle hävda att virus ligger på andra sidan gränsen. Ett virus kan ju inte replikera sig själv och är därför inte mycket mer än genetisk information på vift. Men det finns knappast någon helt självklar definition för vad som är liv - och ej heller för när man har skapat liv.

Att patentera gener eller organismer som diskuteras i DN-artikeln och som förespråkas av forskningsledaren Craig Venter är jag dock ytterst tveksam till - kan rekommendera den här artikeln för en diskussion om det. (Uppdatering 3/7: artikeln som jag just upptäckte inte längre är fritt tillgänglig på nätet. )

Andra bloggar om: , , , , , ,

27 juni 2007

Tankeställare om bisfenol A

En artikel som publicerades igår i tidskriften PLoS Biology ger en intressant inblick i turerna kring forskningen om bisfenol A. Jag rekommenderar den varmt för alla som är intresserade av ämnet bisfenol A eller av riskbedömning av potentiellt hormonstörande ämnen i allmänhet.

Det är ganska skrämmande läsning om hur plast- och förpackningsindustrin systematiskt har försökt misskreditera forskning och forskare som kommit fram till obekväma slutsatser. Och det har de - iallfall de forskare som inte har finansierats av industrin. I ca 90% av statligt finansierade studier fann forskarna effekter av bisfenol A i råttförsök i koncentrationer som låg under EPA:s LOAEL (lowest adverse effect concentration - den lägsta koncentration vid vilken effekter kan ses enligt EPA - Environmental Protection Agency) - men inte i någon studie finansierad av industrin sågs sådana effekter - man baxnar!

Artikeln ger en radikalt annorlunda bild av bisfenol än den som trumpetas ut av plastindustrins propagandasajt bisphenol-a.org och situationen liknas vid den som rådde när forskarna först började hävda att rökning kunde vara skadligt.

Forskarna vittnar om en hel rad olika effekter av bisfenol A och också om en koppling mellan bisfenol A och fetma. Dessutom förs tesen fram att bisfenol A och andra kemikalier kan ha en effekt vid låga koncentrationer men inte nödvändigtvis vid höga - eftersom hormoner kan fungera på det sättet i kroppen. Detta försvårar så klart riskbedömningen eftersom man i en konventionell toxicitetsbedömning försöker upprätta en dos-responskurva för att fastställa relevanta gränsvärden - vilket i princip inte är möjligt för ämnen som fungerar på det sättet. Jämför mitt inlägg från tidigare i våras om hur EFSA justerade gränsvärdet uppåt för bisphenol A.

Dock finns det anledning att vara försiktig med att drabbas av panik. Även om effekter har observerats i vissa studier i koncentrationer som ligger under LOAEL så betyder inte det att människor i allmänhet utsätts för så låga koncentrationer (även om det antyds att effekter uppstår vid ekologiskt relevanta koncentrationer i artikeln). Jag blir nyfiken på att läsa studier som har undersökt halterna av bisfenol A i blod och göra lite jämförelser innan jag vänder plasterna ryggen - ska se om jag hittar något.

Källa:

Gross L (2007) The Toxic Origins of Disease. PLoS Biology 5(7): e193

Andra bloggar om: , , ,

26 juni 2007

Nya bevis för altruism hos apor

En ny studie, publicerad online på PloS Biology, ger stöd för tanken att altruism/osjälviskhet är en medfödd egenskap. Forskarna studerade i några olika experiment chimpansers och småbarns beredvillighet att hjälpa för dem okända människor.

Experimentet gick till som så att försöksledaren låtsades tappa ett föremål och att de sedan signalerade att de ville ha hjälp med att plocka upp det genom att antingen titta på föremålet eller genom att sträcka sig efter det (utan att nå fram). De varierade också om de erbjöd sina försöksobjekt en belöning för besväret eller inte.

Det visade sig att aporna var lika benägna att hjälpa till som småbarnen var (även om småbarnen var lite snabbare) och att båda grupperna var lika benägna att hjälpa till om de erbjöds en belöning som om de inte erbjöds en belöning.

Detta är väl inte helt solklara bevis för "renodlad" altruism hos apor (jag kan tänka mig en del invändningar mot slutsatserna) men resultat stödjer ytterligare idén om att osjälviskt beteende hos människor tycks vara genetiskt betingat - något som jag diskuterade redan tidigare i år.

Källa:

Warneken F. et al. 2007. Spontaneous altruism by chimpanzees and young children. PLoS Biology 5(7): e184

(Missa inte att kolla in deras supporting information i form av videoupptagningar från försökssessionerna!)

Uppdatering 27/5:
DN tar också upp detta.
Kolla även Nature news.

Andra bloggar om: , , ,

25 juni 2007

In stormy nights

Recenserade ju häromveckan två av de fem skivor jag beställde av Skivhugget tidigare i våras. Strax därefter kom faktiskt två skivor till med posten - för en gång skull levererade samtidigt - och jag känner att jag i konsekvensens namn borde yttra några ord även om dessa båda.

Först ut var ännu en skiva med Caravan – "In the Land of Grey and Pink" (beställde två stycken när jag ändå var i farten uppenbarligen) och mitt omdöme om den får bli att den är något tam - lite 60-tals-tillrättalagd sådär, rätt tråkig faktiskt - tror inte att jag kommer att lyssna på den mycket. Skivan jag skrev om häromveckan "For Girls Who Grow Plump in the Night" kändes då betydligt mer spännande.

För den andra skivan jag fick hem är väl "tillrättalagd" inte ett passande epitet. Ett lite dröjande "hmm, intressant..." passar bättre till Ghosts "In Stormy Nights". Ghost är ett psykedeliskt sinnat japanskt rockband/musikkollektiv med växlande besättning som framför en musik som gör varje musikkritiker lycklig och som har texter framförda på sluddrande lite obegriplig engelska och stundom, vilket är att föredra, på japanska.

Just den här skivan domineras av spår två "Hemicyclic Anthelion" som utgörs av 28 minuter renodlad musikmaterialism och som låter som soundtracket till någon dystopisk sci-fi. Detta spår fungerar som klangbotten för den ödesmättade repetitiva psykrock/folkrock som följer. Något att lyssna på för den som vill ha lite omväxling i hörlurarna eller bara vill känna sig lite trendig och finkulturell - knappast något man sätter på när man har gäster hemma.

Ännu bättre är förstås att skaffa plattan de släppte häromåret "Hypnotic Underworld" som också innehåller en del musikmaterialistiska avsnitt men betydligt mer njutbara sådana.

Jaha, då var det bara en skiva kvar då... har nästan för mig att det var en Ghost-skiva till... hmm, intressant...

Andra bloggar om: , ,

23 juni 2007

Mission to Mars

Har du alltid velat bli astronaut? Kan du tänka dig att lägga ett år eller två på ett litet "Mission to Mars"? Eller har du länge närt en hemlig dröm om att vara med i Big Brother - fast utan sprit och dusch och Adam Alsing, och beläget i Moskva? - Då har du chansen nu!

ESA söker tolv frivilliga för simulerade uppdrag till Mars. Deltagarna ska bo i en kopia av en rymdstation, käka rymdmat, bedriva "forskning" och till slut vandra på Mars simulerade yta (250 dagar tar resan dit och 240 dagar hem). Kommunikationen med yttervärlden sker med 20 minuters fördröjning.




I den här får du bo...






- Man drar lite på munnen, men nej, detta är inget skämt. Anmälningskriterierna tycks vara ganska allmänt hållna så ta dig en titt om du är intresserad!

Källor:
Call for Candidates (pdf)
ESA
DN

Andra bloggar om: , , , , ,

22 juni 2007

Storebror är smartare!

Nu är det bekräftat: storebror är smartare än lillebror. Iaf. enligt en undersökning som det rapporteras om i Science- (och här passar det ju att inflika ett litet: "Där hör ni!" till sina småsyskon. Det är ju det här jag har hävdat hela tiden...).
















Fast nu är det väl iofs. korrektare att säga att storebrorsor i genomsnitt är något intelligentare än sina yngre bröder och detta enligt en norsk studie som baserades på IQ-tester (som ju i sig är ett omdebatterat mått på intelligens) av värnpliktiga. Orsakerna tycks vara främst sociala eftersom de som hade fötts som nummer två, men vars äldre syskon hade avlidit, rankades som lika intelligenta som den förstfödda gruppen (se figur).

Att förstfödda har högre IQ-värden har påvisats i tidigare studier men resultaten har ifrågasatts eftersom förstfödda också med större sannolikhet växer upp med färre syskon - och eftersom familjestorleken är negativt korrelerad med IQ - resultaten i den nya studien uppges dock vara korrigerade för familjestorlek och således inte någon statistisk artefakt.

/Storebror

Läs mer:

Kristensen P och Bjerkedal T. 2007. Explaining the relation between birth order and intelligence. Science 316(5832): 1717.

Nature News

SVT

Andra bloggar om: , , , ,

19 juni 2007

Några SLU-relaterade nyheter, lite skvaller och lite gnäll

Sveriges Lantbruksuniversitet är en förunderlig organisation - häromåret hade vi ekonomisk kris och det sades upp lokaler och personal och skulle slås samman institutioner och reformeras fakulteter så att det bara sjöng om det - och byta namn till Swedish Life Science University (alltjämt SLU) skulle vi också eftersom det där med Lantbruk ju låter lite otrendig och inte appelerar till studenterna som tycktes svika SLU:s utbildningar (förutom veterinärutbildningen då - för det är ju drömyrket för 90% av alla tjejer). Ett slag skulle vi anlägga golfbanor på hela campusen (som till viss del alltjämt består av bördig åkermark) och starta ett golfbaneskötarutbildning - för där fanns det visst pengar att hämta.

Men det knorrades i leden och av namnbytet bidde intet. - Här minns jag med ett leende mina doktorandrådkollegors Daniel och Johannas bejublade framträdande på en doktorandfest, när de iförda en röd och en grön kroppsstrumpa, gestaltade passande logotyper till några av våra alternativa förslag till namnbyten, Swedish Love University, Swedish Lagom University, Swedish Lightsaber University etc.


Vad symboliserar SLU:s logotyp? Lommar eller groddar - det är frågan?


Av institutionssammanslagningarna bidde det institutionskluster - ett slags mer eller mindre lösa institutionssamarbeten istället - förutom i Alnarp där upplöstes institutionerna och det blev en bara fakultet med verksamhetsområden istället.

Och så plötsligt, bara något år efter den djupa ekonomiska krisen så kunde man plötsligt läsa att SLU:s ekonomi var på fötter igen - och rentav vid så god vigör (knystades det om) att det fanns risk att staten skulle ta tillbaka pengar från statsanslaget. Och vips kom en våg av nyanställningar, lokalrenoveringar och nybyggen (jag ska t.ex. flytta till Biocentrum uppskattningsvis vid en 2010 sisådär när det står färdigt och x antal 100 miljoner har gått åt). Därtill spenderades miljontals kronor på relativt kostsamma studentrekryteringskampanjer, och reklamkampanjer för att göra SLU mer känt - man kan hitta helsidesannonser om utbildningsprogram på SLU på de mest överaskande ställen. En 20 minuters reklamfilm för SLU av Mattias Klum blev det också som jag undrar om någon har sett? Vi anställda fick varsitt ex iaf. - tur var väl det...

Hursomhelst, det gick visst si och så med att boosta studentintresset (läs notis i UNT) och staten fortsätter ju envist med att inte räkna upp statsanslagen till universiteten för inflation vilket leder till att en ny ekonomisk kris hägrar. Nu beror ju visserligen det bristande studentintresset på att vi infört mastersprogram (á la Bologna) men att vi ännu inte några studenter har gått våra kandidatprogram (á la Bologna) utan istället är antagna till magisterprogram - som vi av någon märklig anledning också ska ha kvar parallellt.

Det senaste som diskuteras är tydligen om vi ska bli en stiftelse (UNT) - eftersom vi då kan bedriva vår verksamhet effektivare (ur ekonomisk synvinkel då - kvalitén på forskning och undervisning är såklart av lägre prioritetsgrad).

Nåja, vi ska inte klaga - vi har ju iaf. en karriärcoach som kan hjälpa oss att finna vår plats i organisationen (min är gnällspikens i kistan :)). Och fler positiva nyheter är ju att förtroendet för forskare är lågt (UNT) - kanske för att de börjat läsa forskarbloggar såsom den här och på så vis fått en inblick i forskarens och forskningens sanna natur frågar jag mig? - fast just det var ju iofs. inte så bra... - men i artikeln kan man också läsa att 9 av 10 anser att miljöforskning är ett prioriterat område - och det är ju bra! För då kanske de är villiga att investera mer pengar i detta område - och då kanske jag kan få min lön betald framöver...

Några av mina institutionskollegor har lyckats ganska bra med att håva in lite "miljöpengar" och har startat MicroDrivE-projektet med syfte att optimisera etanolproduktion genom att studera diverse mikrobiella faktorer i processen. Jämför med mitt inlägg häromveckan om etanolbränslen. Av bara farten har de satt upp mig som webmaster för det hela - vilket ju är lite kul eftersom jag ju faktiskt inte har varit inblandat alls i att göra sidan (däremot är jag ju institutionens webmaster. Men, jag kanske kan få lite betalt för besväret?

Andra bloggar om: , , , ,

17 juni 2007

Fältförsök utlagda och rälsbrott åtgärdat

Har varit ute och flängt en del i landet den senaste veckan och nu känner jag att det är dags att ”blogga ikapp”. I tisdags var vi ute och lade ut fältförsök med en herbicid på sträckan Söderhamn – Enafors, i närheten av Ina. Syftet är främst att studera dess utlakningsbenägenhet för att se om det kan vara något som är av intresse för användning i framtiden – är de aktiva substanserna för rörliga blir det inte aktuellt.





Försökssträckan vid Ina. På bilden sprutas vatten för att testa hastigheten.










Banvallen på försökssträckan är i det närmast täckt med gran och tall-plantor så vi kommer naturligtvis att passa på att bedöma ogräseffekten mot dessa också. Sträckan är lågtrafikerad så vi hade gott om tid att lägga ut försöket på eftermiddagen. Vädret var bra och utläggningen, och provtagningen förlöpte relativt smärtfritt även om dragfordonet som ditkommenderats inte kunde hålla de önskade 4 km/h, med resultatet att vi blev tvungna att räkna om vätskemängden för att kompensera så att den utlagda dosen blev rätt. Preparatets nedbrytning och utlakning kommer att följas upp under sommaren och hösten.

Onsdag blev vilodag och på torsdag stack vi iväg igen. Denna gång mot Varberg för att lägga ut försök på Viskadalsbanan. Här rör det sig om en lite längre försökssträcka där vi testar ogräseffekten hos flera olika preparat och blandningar av preparat. För att kunna göra en ordentlig bedömning upprepas samtliga behandlingar i 5 st slumpmässigt utlagda 25-m parceller.

När vi först kom ut på banan på fredag förmiddag för att inspektera sträckan upptäckte vi genast ett ganska kraftigt rälsbrott. Vår bevakning undslapp sig ett: ”Men, vad i helvete…” och ringde genast in och stoppade all tågtrafik. Sedan hade vi fritt fram att kontrollera försökssträckan tills banverkets personal hade åtgärdat problemet – vilket ju var bra – men det känns ju inte jättebetryggande att veta att det där förmodligen hade förblivit oupptäckt ett bra slag om inte vi hade råkat ha vår försöksplats just där.





Känns det här bra?







På eftermiddagen hade vi lite ledig tid så vi hann med en liten tur till Getteröns Naturcentrum för att titta på fåglar, och tack vare de uppställda tuberna kunde vi titta lite närmre på skärfläckor, brushannar, gravänder, skedänder, bläsänder m.m. – vilket ju iaf. jag uppskattade…

Sedan blev det tidig nattning och uppstigning vid tvåtiden för att bege oss ut på banan och lägga ut försöket. Det hela gick ganska bra även om vi höll på att åka vilse ett slag på grund av att det satt felnumrerade metallbrickor (som vi använder för att märka ut våra försöksplatser) från tidigare års fältförsök. Dessa skulle vi naturligtvis ha plockat bort när vi var ute på banan dagen innan – men de tycktes då inte lika förvirrande som de var för våra något morgontrötta hjärnor.




Utläggningen på natten.








Vi återkommer och avläser ogräseffekterna senare i sommar.

Andra bloggar om: , , ,

...och vidare...

Mohamed Omar och Johan Lundberg gör gemensam sak i gårdagens UNT och läxar upp "rökrutegängen" för att de inte vågar ta några risker. Och i (sön)dagens tidning hittar man en artikel där Bo Gustavsson ger dem eldunderstöd genom att kalla den litterära likriktningen i Sverige för Sovjetstatstotalitär, slå ett slag för pluralismen och framföra tesen att vi svenskar har en förvriden syn på demokrati som ett system för liktänkande.

Pluralism är väl egentligen vad alla debattörerna tycks förorda (möjligtvis då en pluralism där det egna synsättet är det huvudsakligen rådande och där de konkurrerade synsätten finns representerade som exotiska kryddor i soppan). Och frågan är om inte en av slutsatserna man kan dra av den pågående debatten är just att det svenska poetiska landskapet är betydligt mer pluralistiskt än vad man kanske har blivit förledd att tro de senaste åren.

Andra bloggar om: , , ,

13 juni 2007

Poesidebatten rullar vidare...

...i UNT. Mohamed Omar liknar språkmaterialisterna vid värstingar, Andreas Jacobsson tycker Omars liknelse haltar och antyder att Omars poesi är som hämtad från 1800-talet, samtidigt som Elin Cullhed drömmer sig bort mot en framtid då språkmaterialismen, romantiken och berättelsen har gift sig.

Andra bloggar om: , ,

11 juni 2007

Bt-grödorna snällare mot insekter

En ny metastudie som publiceras i det senaste numret av Science har granskat de ekologiska effekterna av 42 fältförsök med odling av grödor försedda med en Bt-gen.

Deras slutsatser kan summeras såhär:

Bäst för invertebraterna på fältet (=de ryggradslösa djuren; dvs insekter, spindlar, maskar, sniglar etc.) är odling av konventionella grödor utan bekämpningsmedel (dvs. i princip ekologisk odling), näst bäst är odling av Bt-grödor - och sämst är odling av konventionella grödor med bekämpningsmedel (dvs. konventionell odling). Någon som är överraskad över det resultatet? Ju mer och ju värre gift som tillförs odlingssystemet desto färre invertebrater hittar man där... (läs också notisen i Nature news).

Tidigare har ju framförallt effekterna av införande av Bt-majs på Monarkfjärilen debatterats - (kanske för att Monarkfjärilen är så en så söt insekt?) - och slutsatserna från den ganska omfattande forskningen om effekterna just på Monarkfjärilen är ungefär de samma som i den nu presenterade studien - dvs. att Bt-grödor är bättre än konventionellt odlad majs. En översikt kan hittas här.

Problemet med Bt-grödorna är inte att de är giftiga för andra insekter än de är tänkta att slå emot - snarare då i vissa fall att de är alltför smalspektrala (vilket ju iofs. också är det positiva med dem). Detta kan leda till att vissa skadeinsekter slås ut och att andra skadeinsekter då gynnas vilket leder till att bönderna måste ta till de bredspektrala insekticiderna igen (läs mer)- och då har ju själva poängen med genmodifieringen så att säga försvunnit...

Andra bloggar om: , , , ,

10 juni 2007

Yrvaket inlägg i pågående litteraturfejd

Jag har spenderat några timmar med att uppdatera mig om vårens stora litteraturfejd som rasat i tidningarna och på diverse bloggar. Jag hade nämligen helt missat att det pågick en litteraturfejd (så insyltad i de litterära kretsarna är jag) - främst kanske för att jag konsekvent brukar undvika att läsa de båda kvällstidningarna där stora delen av debatten har rasat. Men nu har jag alltså uppdaterat mig och det är ju en bitvis ganska underhållande läsning.

Det hela tycks ha startat med introduktionen av Frederik Stjernfelt och Søren Ulrik Thomsen "Kritik av den negativa uppbyggligheten" i Sverige. En av deras centrala teser är att litteratur (och annat) numer bara bedöms utifrån hur normbrytande, provocerande eller gränsöverskridande den är - och inte utifrån sin egen litterära kvalitet eller intellektuella bidrag.

Detta har utlöst ett uppdämt behov av pajkastning i den svenska litterära sandlådan - i ena hörnet tycks de som anser att det danskarna skriver har bäring på svenskt litterärt liv ha förskansat sig (Johan Lundberg, Therese Bohman och Jesper Högström), och i det andra hörnet de som anser att så inte är fallet, eller de som anser att litterära alster de facto bör bedömas främst utifrån hur normbrytande de är (Malte Persson, Anna Hallberg, Lars Mikael Raatamaa m.fl.).

Tänkte först att jag skulle publicera en lite guide till hela fejden här - men sedan upptäckte jag att det redan fanns en utmärkt guide på dagensbok.com - där kan den intresserade förkovra sig vidare. Läs också Malte Perssons blogg och Johan Lundströms intervju med Stjernfelt och Thomsen i tidskriften Axess.

En parentes är att Lundström m.fl. i tidningen Axess' senaste nummer dessutom inte bara går till attack mot språkmaterialistisk hegemoni (inbillad eller ej) utan även mot postmodernism inom samhällsvetenskaperna i stort - vilket ju kan tänkas vara av intresse. Inom naturvetenskaperna har ju de där postmodernistiska kunskapsrelativiska strömningarna fallit på sin egen orimlighet och aldrig fått fotfäste på samma sätt - så utifrån mitt eget perspektiv känns det lite sent att diskutera "postmodernismens kris" - jag ansåg den redan vara förbi - men det är intressant läsning.

Hursomhelst, det som är riktigt intressant med vårens litterära debatt är att jag själv faktiskt föregrep den med ett (metafortyngt) inlägg - även om det då inte var någon som begrep vad jag menade (tror jag?)... Men jag kan ju förtydliga här och nu, när debatten kanske redan har klingat av, att: ja, jag har alltså oberoende av de båda danskarna tyckt mig se samma trend, att det normbrytande numer är normen och kanske mer specifikt det formbrytande normbrytande inom poesin.

Och, det må vara hur det vill med de i litteraturfejden framförda konspirationsteorierna och beskyllningarna - men tillåt mig vara den förste att bekänna att det jag söker efter inom samtidspoesin (med ljus och lykta) är intet eller litet av det till synes rådande formexperimentella idealet utan tvärtom något meningstyngt, insiktsfullt, berörande eller hemska tanke: något förförande vackert... detta ska inte tolkas som att jag är negativt inställd till formexperiment per se - de kan vara nog så intressanta - men för mig är dålig poesi i uppbruten form fortfarande dålig poesi och god poesi i traditionell svepning fortfarande lika innovativ.

Andra bloggar om: , , , ,

04 juni 2007

All things must pass

Kändes som en ganska splittrad dag på jobbet idag.

I fredags blev jag klar med dataanalysen av en massa SIR-data som jag har suttit med ett bra tag nu - från det så kallade ORC-försöket. ORC står för organic residues in circulation och är ett försök som handlar om återföring av organiska restprodukter till åkermark och hur det påverkar faktorer som t.ex. skörd och mikrobiella funktioner, och SIR - för den oinitierade - står för substratinducerad respiration - vilket används som ett mått på mikrobiell biomassa i mark. I princip blandar man in glukos i jord och mäter hur mycket koldioxid som kommer ut - vilket ju låter enkelt nog. Men det är ett ganska tidsödande datatransformerande, scrollande i gigantiska excelark, "kurvfittande" och kinetiskt trixande innan man får ut sina data - iaf. om man har gjort många mätningar - vilket man har.

Hursomhelst, det där var jag alltså klar med - frågan var bara vad ska man ta itu med härnäst? Något laborativt, något av de där manuskripten man borde fila på, planera inför fältförsöken som snart ska gå av stapeln, läsa in några artiklar man borde ha läst för länge sedan - eller vad? Det blev som lätt kan förutspås något slags misch-masch av det hela - men nånting vettigt gjorde jag nog iaf. tror jag.

Morsan ringde också och larmade om att de hade varit och uppmätt 2-etylhexanol i hennes slöjdsal (hon är slöjdlärare) - hon bad mig kolla upp om det var farligt. En snabb koll i den vetenskapliga litteraturen visade att det mycket väl kan ge upphov till t.ex. astmatiska besvär eller huvudvärk vid tillräckligt hög koncentration - vilken koncentration det var i slöjdsalen var dock oklart. Men eftersom hon har jobbat i salen i två år och inte haft en enda sjukdag så var min bedömning att hon förmodligen inte skulle bli sjukare av att de hade varit där och mätt. Ska dock bli intressant att få höra vad det rör sig om för koncentration.

Fältförsök är det som sagt flera stycken på G. Är inblandad i ett fältförsök med sanering av PAH-förorenad jord från Uppsala resecentrum som förmodligen kommer att startas upp senare den här veckan - det är kanske inte är världens mest spännande forskningsstudie - men för att kompensera så är det iaf- gigantiskt stort - typ några hundra kubikmeter jord per försöksled... jag återkommer med en utförligare rapport...

Sen så är det banvallarna såklart - försök med bekämpningsmedel kommer att läggas ut på två banvallar nästa vecka. Ett rent utlakningsförsök och ett där vi testar ogräseffekterna av en del nya preparat - spännande är att det också ska läggas ut ett preliminärt försök med en bakterie som bryter ned bekämpningsmedel. Först sprutas banan med MCPA - sedan sprutas den med en MCPA-nedbrytare. Förhoppningen är att ogräsmedlet ska hinna ha sin effekt och sedan brytas ned riktigt snabbt så att det inte uppstår några problem med utlakning från banan. Vi får väl se hur det går...

Och om man skulle ta och försöka anknyta till det här blogginläggets rubrik också för att så att säga knyta samman påsen? - När jag kom hem låg det ett paket från skivhugget innanför dörren - den remastrade versionen av George Harrisons "All things must pass" som jag lyssnar på i detta nu. Nästan 3 timmar störtskön musik - den rekommenderas varmt!

Jag brukar beställa skivor från skivhugget ibland - jag hör till den krympande skaran som fortfarande köper CD-skivor - har inte riktigt förstått charmen med Mp3-formatet - förutom att man kan få tag på låtarna gratis då... - hursomhelst, det fungerar väl lite si och så med leveranserna - leveranstiden tycks vara i det närmast slumpmässig - men det passar mig faktiskt ganska bra.

Nu senast (för några veckor sedan) har jag för mig att jag beställde fem skivor - och nu har jag fått två stycken av dem (levererade var för sig) - den andra skivan var Caravans "For girls who grow plump in the night" som också är helt OK för den som likt jag är nere med proggig 70-talspsykedelia á la Genesis eller Yes - vilka de övriga skivorna var kommer jag inte ens ihåg längre - men desto gladare blir jag ju när de väl dimper ned i mitt brevinkast någon gång i framtiden...

Andra bloggar om: , , , , , ,