tag:blogger.com,1999:blog-334293342024-02-20T15:18:11.474+01:00Skor längtar utHarald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.comBlogger240125tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-26318958455795295862011-09-09T01:02:00.001+02:002011-09-09T01:02:38.396+02:00Skeptikerna och pseudovetenskapenSnubblade in på <a href="http://nymnchen.blogspot.com/2011/09/hur-skeptiker-fordummar-och-forstor.html">Nymchens Noteringar</a> där Åsa (åtminstone delvis) sätter ord även på varför jag själv aldrig har känt en dragning att engagera mig i föreningen <a href="http://www.vof.se/">Vetenskap och Folkbildning</a> eller i "<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskaplig_skepticism#Skeptikerr.C3.B6relsen">skeptikerrörelsen</a>". - Missförstå mig rätt, jag är helt för vetenskap, folkbildning och skepticism men jag gillar inte riktigt tonen man åtminstone ofta ser i debatten. Åsa skriver:
<br />
<blockquote>
<i>Förvillarpriset 2009 är bara en illustration av hur skeptikerrörelsen
tar ställning för paradigm och vedertagna uppfattningar i frågor som är
långt ifrån avgjorda. De undertrycker legitima debatter och skrämmer
folk från att delta utifrån siga egna förutsättningar. Mitt intryck av
skeptikerrörelsen är att de har ett svalt intresse för forskning men ett
osunt behov av att använda auktoriteter för att trycka till folk de ser
ner på. Istället borde man möta folk där de är och ta nyfikenheten på
alternativ medicin som en ingång till att diskutera forskning och
vetenskapsfilosofi på ett konstruktivt sätt.</i></blockquote>
I kontrast till dessa noteringar kan man ställa Torbjörn Fagerströms och Dan Larhammars dundrande debattartikel om att "<a href="http://www.unt.se/debatt/granska-pseudovetenskapen-1441988.aspx">Granska pseudovetenskapen</a>" som publicerades häromdagen i UNT. (TF är överhuvudtaget mycket för att dundra i sina debattartiklar har jag lagt märke till). - Naturligtvis har Torbjörn och Dan rätt - det vore önskvärt att inte journalister hade ett så okritiskt förhållningssätt till pseudovetenskap, om inte förtroendet för vetenskap minskade i samhället etc. - Men hur når man dit? Genom att skrika om rättning i leden? - Jag skulle tro att det krävs lite annorlunda tillvägagångssätt...<br />
<br />
Själv har jag valt att inte granska pseudovetenskap i någon större utsträckning på den här bloggen (med <a href="http://www.blogger.com/%20http://haraldcederlund.blogspot.com/2007/03/virvlande-vatten.html">ett</a> eller <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2008/04/vxthusskeptiker-titta-hit.html">annat</a> undantag) och detta delvis av samma bevekelsegrunder som jag har valt att inte diskutera/kritisera religion eller religiösa föreställningar. - Dels känns det i ärlighetens namn lite utsiktslöst (ett Sisyfosarbete) och dels så finns det ju redan gott om bloggar som ägnar sig åt bådadera. - Mitt intryck är dock att för 90% av dem är målgruppen mestadels de redan frälsta (eller kanske snarare då de ofrälsta i de här fallen). Man försöker aldrig på allvar möta sina meningsmotståndare och då kan man ju fråga sig vad som är poängen med det hela? <br />
<br />Ja, jag borde utveckla mina resonemang vidare - men även nattugglor som jag måste sova :)<br />
<br />
Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/skeptiker" rel="tag">skeptiker</a>, <a href="http://bloggar.se/om/pseutdovetenskap" rel="tag">pseutdovetenskap</a>
Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-28933723790011724642011-09-07T18:20:00.000+02:002011-09-07T19:15:44.368+02:00BloggverkstadsreflektionerOK, jag var som sagt på <a href="http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-kalenderhandelser/2011/9/bloggverkstad-for-dig-som-vill-blogga-pa-arbetstid/">bloggverkstad</a> i SLU:s regi i förmiddags - med undertiteln "för dig som vill blogga på arbetstid". Jens Sundström (som startade Forskarbloggen) och Åsa Larsson på <a href="http://tingotankar.blogspot.com/">Ting och Tankar</a> pratade om sina erfarenheter av att starta och driva forskarbloggar. Och även SLU:s kommunikationschef Tina Zethraeus informerade lite grann om vad som gäller.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3taUPmfe6kE9n7pteWRIZ9Gp-QU6kjCzPwukZ6KtnRmPMtl9DEMMRt_MzaYYkhS1CBANv-j8JjmZj6bniaGYpS-FMaIACpXr5IE4hGEveeV8afyFb4zDo_MorEKccjwopYSkjTA/s1600/IMG_7803.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3taUPmfe6kE9n7pteWRIZ9Gp-QU6kjCzPwukZ6KtnRmPMtl9DEMMRt_MzaYYkhS1CBANv-j8JjmZj6bniaGYpS-FMaIACpXr5IE4hGEveeV8afyFb4zDo_MorEKccjwopYSkjTA/s320/IMG_7803.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Åsa Larsson förmanar potentiellt blivande bloggare - lägg märke till att vi hade med oss verksamhetsorterna Umeå, Alnarp och Skara via weblänk till vänster, samtliga orterna syntes dock vara obebodda.</td></tr>
</tbody></table>
Tanken med seminariet var väl att rekrytera nya skribenter till forskarbloggen och att locka några andra anställda att starta bloggar under SLU:s än så länge relativt glest befolkade bloggportal som ett sätt att bedriva den tredje uppgiften. Kunde ju t.ex. vara vettigt för några av de centrumbildningar som vi har på SLU och som bl.a. har som uppgift att ägna sig åt samverkan. Själv såg jag det väl kanske mest som en inspirationsdag som kanske skulle kunna få mig att få ändan ur vagnen och skriva något vettigt igen. <br />
<br />
Som mina trogna läsare (har jag några sådana kvar?) förmodligen har märkt så har ju den här bloggen närmat sig det tillstånd som brukar beskrivas som bloggdöden. Ett stilla borttynande, knappast på grund av brist på engagerande ämnen att skriva om utan snarare då på grund av att det har varit skönt att slippa bry sig. Om man har skor som längtar ut och en allmän oförmåga att hålla sig till Åsas gyllene regel nr 2 (se bilden ovan) så förstår ju var och en att man inte i längden kan spendera all den tid framför datorn som krävs för att köra bloggen på helfart.<br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKlYNpjDB8npaUiTVEwN_NOq6DWiGH3907xPVeXcBWcd2GMbdhYIpSViASp5rYrltwCCt3LZe8L0lcnMclqAA1bYvsm5Q2LvyFdKOOdQLDIs1fLdgD1t4pjpePYRTGuaZ8pwS8AA/s1600/IMG_7804.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKlYNpjDB8npaUiTVEwN_NOq6DWiGH3907xPVeXcBWcd2GMbdhYIpSViASp5rYrltwCCt3LZe8L0lcnMclqAA1bYvsm5Q2LvyFdKOOdQLDIs1fLdgD1t4pjpePYRTGuaZ8pwS8AA/s200/IMG_7804.jpg" width="160" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jens Sundström betraktar åhörarna - <br />
det var kanske 15 st där.</td></tr>
</tbody></table>
Hur var verkstaden då? - Ja, kanske inte så mycket nyheter för en gammal bloggare som jag. Jens berättade om forskarbloggen och drev linjen att det borde vara meriterande att blogga dvs. i klarspråk belönas från universitetet på samma sätt som t.ex. bokkapitel som brukar ge en slant till institutionerna när statsanslaget fördelas ut. <br />
<br />
Frågan om det är OK att blogga på arbetstid besvarades med ett "Ja" från prorektor (som själv <a href="http://blogg.slu.se/rektor/">bloggar</a> tillsammans med rektor - låt vara synnerligen sporadiskt)- det gäller dock att man måste få ett godkännande från sin närmaste chef (som ju kan vara nog så svår att identifiera på ett universitet). <br />
<br />
Åsa kom med ett antal goda råd - den intresserade kan ju kolla in hennes <a href="http://tingotankar.blogspot.com/2010/05/vetenskapsblogg-skolan-del-1.html">bloggskola</a> för att ta del av fler än dem som syns på bilden - och liknade slutligen bloggen vid en digital täppa som man sår frön och rensar ogräs i. Det senare fick mig att dra på munnen då jag tänkte på analogierna mellan min egen odlingslott och min blogg - mycket ambitioner och alltför lite nedlagd tid i båda fallen - turligt nog har iaf. inte bloggen översvämmats av lika mycket ogräs som täppan när den legat i träda. Återstår att se om det går att så något i denna tundra (bloggen alltså - i täppan växer det även en del godsaker) :)<br />
<br />
En intressant fråga som väcktes är om bloggarna kanske har spelat ut sin roll idag? För några år sedan var det ju nytt och häftigt att blogga och det räckte med att skriva några halvtaffliga inlägg så blev man plötsligt intervjuad i medier och inbjuden till diverse evenemang (har egen erfarenhet av det). Idag kanske det är lite kärvare - speciellt att starta upp en blogg? - Vet inte om jag är rätt person att besvara det då jag inte riktigt har hängt med i bloggosfären på sistone, men klart är väl att speciellt mediernas initiala kärleksaffär till bloggarna har lagt sig. Däremot så tror jag fortfarande att om man skriver bra och om något intressant så blir man läst. <br />
<br />
Det viktigaste är väl kanske inte heller hur många läsare man når ut till eller hur många som kommenterar ens inlägg utan vilka som läser din blogg och om de tar till sig av vad du skriver - åtminstone är det så för mig. Mer om varför jag bloggar hittar ni i ett gammalt inlägg <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2007/05/fr-att-jag-kan-kan-kan.html">här</a> - för dagen finner jag det ganska välformulerat. Jag har heller inga planer på att publicera den här bloggen under SLU:s bloggportal - jag föredrar att skriva som en privatperson snarare än som en myndighetsperson - på så vis kan ingen (annan än jag) censurera min åsikter och då är ämnesvalet helt fritt - då är det också roligast att skriva!<br />
<br />
Däremot kan det nog hända att jag bidrar med fler poster till Forskarbloggen framöver om jag har något på G som jag tycker passar - och dessa poster kan det nog hända att jag plitar ned på arbetstid. <br />
<br />
<br />
Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/bloggar" rel="tag">bloggar</a>, <a href="http://bloggar.se/om/bloggande" rel="tag">bloggande</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskarbloggen" rel="tag">forskarbloggen</a>, <a href="http://bloggar.se/om/SLU" rel="tag">SLU</a>, <a href="http://bloggar.se/om/" rel="tag"></a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-80994396503713354682011-09-07T11:20:00.003+02:002011-09-07T19:15:59.256+02:00På bloggworkshopSitter just nu på SLU:s bloggworkshop. Tog så klart med mig datorn för att kunna skriva ett inlägg under tiden. Tyvärr så lyckas jag inte koppla upp mig via nätverket - men det vore ju själva fanken om man inte skulle kunna publicera något (vad vore man annars för bloggare) - detta kommer därför via den något för osmarta mobilen.<br />
<br />
Fler reflektioner från workshopen kommer senareHarald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-90922071351219092872010-11-28T17:16:00.004+01:002010-11-28T18:08:30.574+01:00Hur tillväxt egentligen ska klara jordens miljö och klimatDet är egentligen ganska enkelt: <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/I_PAT">IPAT</a>.<br /><br />Human Impact(I) = Population(P) x Affluence(A) x Technology(T).<br /><br />Dvs. människans påverkan på miljön bestäms av hur många vi är, hur rika vi är och hur effektivt vi utnyttjar våra resurser.<br /><br />Under 1900-talet har vi blivit fler och rikare (vi har haft tillväxt) och vi har haft en fantastisk teknologisk utveckling som har bidragit till att vi utnyttjar våra resurser mycket effektivare - och som en följd av dessa förändringar har vår påverkan på jordens miljö och klimat ökat enormt mycket. - Varför? - Jo, därför att de negativa effekterna av befolkningsökning och ekonomisk BNP-tillväxt vida har överstigit de positiva effekterna av teknikutvecklingen.<br /><br />Efter en första slarvig genomläsning av <a href="http://www.dn.se/debatt/endast-tillvaxt-kan-klara-jordens-klimat-och-miljo-1.1217228">Bo Ekmans debattartikel i DN</a> fick jag intrycket av att hans lösning på våra miljöproblem är att ordinera mer av samma sak som skapade dem (förmodligen stirrade jag mig blind på den iögonfallande titeln). - Det vore naturligtvis inte riktigt klokt någonstans om det vore så!<br /><br />Efter en noggrannare genomläsning så tror jag mig förstå att det han menar (men inte explicit uttrycker) är att vi behöver omdefiniera vad vi menar med ekonomisk tillväxt och också värdera den miljöpåverkan våra ekonomiska aktiviteter medför. Dvs. samma sak som jag har framhållit här på bloggen tidigare (t.ex. <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2008/01/bnp-ett-oekonomiskt-mtt-p-tillvxt.html">här</a>, <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2008/02/alternativa-stt-att-mta-ett-lands.html">här</a> och <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2008/02/alternativa-mtt-p-ett-lands-utveckling.html">här</a>).<br /><br />Den tillväxt som Ekman menar ska klara jordens klimat och miljö är alltså inte den tillväxt vi normalt menar när vi diskuterar tillväxt idag! Det är inte ännu mer av BNP-tillväxt som efterlyses. (Åtminstone så hoppas jag att denna min tolkning är korrekt för annars är låter det som sagt inte riktigt klokt).<br /><br />En annan märklighet är att Ekman tycks förutsätta att ekonomisk tillväxt krävs för att teknikutveckling ska vara möjlig. Detta är som <a href="http://cornucopia.cornubot.se/2010/11/innovationer-kraver-evig-tillvaxt-i-en.html">Cornucopia</a> påpekar inte fallet.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/ekonomi" rel="tag">ekonomi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/milj%F6" rel="tag">miljö</a>, <a href="http://bloggar.se/om/tillv%E4xt" rel="tag">tillväxt</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Bo+Ekman" rel="tag">Bo Ekman</a>, <a href="http://bloggar.se/om/IPAT" rel="tag">IPAT</a>, <a href="http://bloggar.se/om/BNP" rel="tag">BNP</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-58384324516619980222010-05-20T22:48:00.005+02:002010-05-21T00:06:26.305+02:00Craig Venter skapar baktericeller med helt syntetiskt genomI <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/science.1190719">en studie</a> som publiceras idag i Science (<a href="http://www.sciencemag.org/cgi/rapidpdf/science.1190719v1.pdf">pdf</a>) beskriver Craig Venter m.fl. medarbetare hur de har lyckats ersätta genomet i bakterieceller av arten <span style="font-style: italic;">Mycoplasma caprifolium</span> med ett helt syntetiskt genom (<span style="font-style: italic;">Mycoplasma mycoides</span> JCVI-syn1.0).<br /><br />Detta är fortsättningen på <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/1144622v1?maxtoshow=&HITS=10&hits=10&RESULTFORMAT=&fulltext=lartigue&searchid=1&FIRSTINDEX=0&resourcetype=HWCIT">den studie man publicerade häromåret</a> där man transplanterade ett helt (naturligt) genom från <span style="font-style: italic;">M. mycoides</span> till <span style="font-style: italic;">M. caprifolium</span> och därmed "bytte art" på bakterien.<br /><br />När det nya genomet förs in i värdcellen avläses det av cellens maskineri och bildar proteiner och andra byggstenar. Efter ett antal generationer (vilka ju passerar ganska snabbt i en bakteriekoloni) finns inga spår kvar av ursprungscellen och dess komponenter - och man har i princip skapat en helt syntetisk bakterie. För att använda den datorliknelse som forskarna själva använder i artikeln: "den nya mjukvaran bygger sin egen hårdvara".<br /><br />Det syntetiska genomet kan designas så att den skapade bakterien får de egenskaper man önskar. Craig Venters uttalade mål är att skapa celler som är optimerade för att producera biobränsle från luftens koldioxid - men jag kan tänka mig oerhört många olika framtida applikationer för denna teknik. I princip ger det oss möjligheten att använda bakterieceller som små specialdesignade kemiska fabriker - för biobränsleproduktion, vattenrening, läkemedelsproduktion etc.<br /><br />En potentiell svårighet som jag ser med designade celler är hur man ska undvika att de evolverar när de väl kommer ut till praktisk användning. Om man designar en cell som är optimerad för att fånga in koldioxid och producera biobränsle så är det förmodligen inte den cell som samtidigt är bäst på att replikera sig - det finns en uppenbar risk att man förlorar den önskvärda egenskapen efter några generationer. Detta kan säkert kontrolleras genom ständiga "omstarter", kontrollerade odlingsbetingelser eller på något annat fiffigt vis men kan säkerligen vara en stor svårighet vid storskaliga tillämpningar.<br /><br />Det är frestande att tala om att "skapa liv" i sammanhanget - jag tycker dock att det finns en tydlig filosofisk distinktion mellan att skapa en cell som kontrolleras av ett syntetiskt genom och att skapa liv - även om distinktionen ju är något svår (det medges) - men man startar ju trots allt med en redan befintlig cell.<br /><br />Att göra motsvarande sak för <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Eukaryoter">eukaryoter</a> kommer att vara mer komplicerat eftersom genomen är större och både djur och växter dessutom innehåller genetiskt material i <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mitokondrie">mitokondrier</a> respektive <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Chloroplast">kloroplaster</a> - men det låter sig säkert göras på lite sikt.<br /><br />Avslutningsvis låter vi väl Craig Venter själv beskriva studien i en intervju med tidskriften Science:<br /><br /><object height="385" width="480"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/47rUrlzdK3k&hl=en_US&fs=1&"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/47rUrlzdK3k&hl=en_US&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" height="385" width="480"></embed></object><br /><br />Läs även: <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/328/5981/958">Science News</a>, <a href="http://dotearth.blogs.nytimes.com/2010/05/20/synthetic-cells-and-the-energy-quest/">Dot Earth</a>, <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-skapade-levande-cell-1.1108882">DN</a>, <a href="http://www.jcvi.org/cms/research/projects/first-self-replicating-synthetic-bacterial-cell/overview/">Craig Venter Institute</a>, <span style="text-decoration: underline;"></span><a href="http://humanistbloggen.blogspot.com/2010/05/ett-steg-narmare-artificiellt-liv.html"></a><a href="http://blog.lindenfors.se/?p=2622">Patrik Lindenfors</a><br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/biologi" rel="tag">biologi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/syntetisk+biologi" rel="tag">syntetisk biologi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/liv" rel="tag">liv</a>, <a href="http://bloggar.se/om/mikrobiologi" rel="tag">mikrobiologi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/genetik" rel="tag">genetik</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Craig+Venter" rel="tag">Craig Venter</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-20899698448260672972010-05-10T21:38:00.004+02:002010-05-10T22:25:16.095+02:00Bisfenol A förbjuds i nappflaskor?Så har det då tydligen blivit dags för <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regeringen-vill-forbjuda-bisfenol_4696593.svd">ett svenskt förbud mot bisfenol A i nappflaskor</a>.<br /><br />Ethel Forsberg, generaldirektör på kemikalieinspektionen, tyckte i <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-borde-stoppa-bisfenolplast_4695659.svd">en intervju med SvD</a> att användningen av bisfenol A borde begränsas (och förtydligade i Aktuellt att försiktighetsprincipen bör gälla och användningen av bisfenol A förbjudas i nappflaskor - "som ett första steg"). <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regeringen-vill-forbjuda-bisfenol_4696593.svd">Miljöministern hakade på</a> och utlovade ett svenskt förbud mot bisfenol A i nappflaskor (oklart när och hur det genomförs) förutsatt att EFSA inte kommer fram till rätt slutsats i sin förnyade riskbedömning.<br /><br />Detta med att politiker föregriper EU-organens riskbedömningar är jag inte så säker på att jag är generellt förtjust i - men i det här fallet tycker jag att det är motiverat och föreslog ju själv samma sak här på bloggen redan <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2007/11/riskerna-med-bisfenol-haussas-och-tonas.html">2007</a>.<br /><br />Ska för övrigt bli intressant att läsa EFSA:s förnyade riskbedömning (mer om deras pågående arbete <a href="http://www.efsa.europa.eu/en/ceftopics/topic/bisphenol.htm">här</a>). - Jag är inte så säker på att kunskapsläget blivit så mycket klarare när det gäller bisfenol - den som är intresserad av varför inget beslut har fattats om att begränsa användningen tidigare (för den som tittar på <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/omtvistad-plastkemikalie_4695705.svd?service=graphic">SvD:s grafik</a> kan det ju te som rätt så gåtfullt) uppmanar jag att följa några av länkarna i <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/search/label/bisfenol%20A">mina tidigare inlägg om saken</a>.<br /><br />En annan intressant översikt som bl.a. förklarar varför många studier som påvisat negativa effekter har tillmätts mindre vikt i riskbedömningarna hittade man i april i <a href="http://www.nature.com/news/2010/100421/full/4641122a.html?s=news_rss">Nature News.</a><br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/bisfenol+A" rel="tag">bisfenol A</a>, <a href="http://bloggar.se/om/nappflaskor" rel="tag">nappflaskor</a>, <a href="http://bloggar.se/om/riskbed%F6mning" rel="tag">riskbedömning</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-78965422274392263012010-04-08T23:02:00.009+02:002010-04-09T18:55:25.013+02:00Kött är en ungefär lika stor klimatbov som tidigareVet inte om ni sett någon av artiklarna (<a href="http://sydsvenskan.se/sverige/article644792/Veganer-inte-mycket-klimatsmartare.html">Sydsvenskan</a>, <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forskare-kott-ingen-stor-klimatbov_4535757.svd">SvD</a>, <a href="http://www.nyhetskanalen.se/1.1586923/2010/04/08/forskare_kott_ej_stor_klimatbov">TV4</a>, <a href="http://www.aftonbladet.se/matvin/article6915125.ab">Aftonbladet</a>) som basunerar ut att kött inte (längre) är någon stor klimatbov?<br /><br />Jag kollade upp vad som stod i artikeln:<br /><br /><span>“<a href="http://www.inderscience.com/search/index.php?action=record&rec_id=32323&prevQuery=&ps=10&m=or">Dietary choices and greenhouse gas emissions – assessment of impact of vegetarian and organic options at national scale</a>” in Progress in Industrial Ecology – An International Journal, Vol. 6, No. 4, pp 340-354</span><br /><br /><span style="font-style: italic;">Vad gjorde man?</span><br />Författarna har utifrån uppskattningar i litteraturen över livsmedelsproduktionens och konsumtionens växthusgasutsläpp räknat på konsekvensen av omställning mellan några finska kostscenarier (business as usual, vegetariskt, veganism etc.). Studien bidrar alltså egentligen inte med så mycket nytt angående kostens miljöpåverkan utan slår bara ut vad det handlar om i det finska fallet.<br /><br /><span style="font-style: italic;">Vad kom man fram till?</span><br />Att minska sin köttkonsumtion har en mycket stor effekt på utsläppen från livsmedelsproduktion/konsumtion. Att övergå från en normal finsk kost till en helt vegansk kost halverar utsläppen av växthusgaser (från 1692 till 879 kg koldioxidekvivalenter/år - under förutsättning att all produktion sker i Finland). Om man däremot uttrycker detta som en reduktion av hushållens <span style="font-style: italic;">totala</span> växthusgasutsläpp (där livsmedelskonsumtion ju bara utgör en del) blir siffran betydligt blygsammare: 7,5% reduktion.<br /><br /><span style="font-style: italic;">Diskussion och funderingar</span><br />7,5 % bedömer jag som ganska rimlig uppskattning och inte på något sätt som särskilt överraskande. Jag fick själv fram en liknande siffra när jag häromåret gjorde en enkel uppskattning (på <a href="http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2008/07/hur-bra-r-denni.html">forskarbloggen</a>) av hur mycket man skulle kunna reducera sin miljöpåverkan genom att skippa köttet. Min egen uppskattning låg på 1-1,5% reduktion av miljöpåverkan (räknat som ekologiskt fotavtryck) för en slopad köttdag - dvs. ungefär 7-10,5% reduktion för en helt köttfri diet. (Nu väger ju ett ekologiskt fotavtryck in även andra aspekter än växthusgasutsläpp - men å andra sidan räknade jag ju snarare på ett vegetariskt än veganskt alternativ så felen kanske jämnar ut sig?).<br /><br />Om 7,5 % reduktion är mycket eller lite får ni bedöma själva (personligen tycker jag det är ganska bra). - Denna siffra kommer att också vara betydligt högre i fattigare länder där kosten utgör en större andel av hushållens totala konsumtion.<br /><br />En aspekt som lätt glöms bort är att det problematiska med köttproduktionen inte i första hand är att den släpper ut så mycket växthusgaser utan att den är så extensiv (växthusgasutsläppen är enligt studien en bieffekt av detta). Det går helt enkelt åt väldigt mycket mer odlingsmark för att mätta lika många munnar med kött som med vegetarisk föda - detta är (och kommer alltmer att bli) problematiskt ur ett rent livsmedelsförsörjningsperspektiv.<br /><br />För att summera: kött är klimatbov i ungefär lika stor utsträckning som den var tidigare och det finns alltså fortfarande gott om skäl att minska på sin köttkonsumtion. - Och nej, jag är inte själv var sig vegetarian eller vegan.<br /><br />Tillägg 9/8: Klotet och vetenskapsradion <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=3617137">rapporterar</a> idag balanserat och bra om siffrorna. (Och anger dessutom en referens till studien - plus i kanten!)<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/k%F6tt" rel="tag">kött</a>, <a href="http://bloggar.se/om/koldioxid" rel="tag">koldioxid</a>, <a href="http://bloggar.se/om/konsumtion" rel="tag">konsumtion</a>, <a href="http://bloggar.se/om/livsmedel" rel="tag">livsmedel</a>, <a href="http://intressant.se/intressant">intressant</a>, artiklarna hittades via <a href="http://geobastard.wordpress.com/2010/04/08/kott-inte-den-miljobov-som-pastatts/">Geobastard</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-37254100714250085592010-01-01T13:53:00.006+01:002010-01-01T16:17:19.398+01:00Det allra minst produktiva odlingssystemet...är förmodligen skyttegraven. Och under 2009 kunde den som läste alla debattartiklarna som propagerade för och mot ekologisk lantbruk lätt få för sig att det var just i skyttegraven som forskarna på SLU kände sig allra mest bekväma. Därför kändes det ju spännande när SLU i början av december bjöd in till debatt om ekologisk odling och hållbar utveckling där de flesta av kombattanterna (på rektors order och i försoningens tecken?) var närvarande. Har du inget bättre för dig på nyårsdagen så rekommenderar jag att du tar och tittar på <a href="http://spectare.ucl.slu.se/adm/adm/2009/EkoSemi1/EkoSemi1.html">föreläsningarna från seminariet</a> som nu har lagts ut på nätet.<br /><br />Frågan om hur vi ska kunna föda en växande befolkning på ett hållbart sätt i framtiden är ju minst sagt en brinnande viktig fråga. Detta poängteras inte minst av f.d. <a href="http://www.ifad.org/">IFAD</a>-presidenten Lennart Båge i <a href="http://spectare.ucl.slu.se/adm/adm/2009/EkoSemi1/Ekosemi1_02/LennartB.html">hans introduktion</a>. Mycket talar för att livsmedelsförsörjningsfrågan inom några år kommer att klättra rejält på den politiska dagordningen.<br /><br />FAO förutspår att vi måste producera <a href="http://www.fao.org/news/story/en/item/35571/icode/"> 70% mer livsmedel år 2050</a> jämfört med idag och att 90% av denna ökning ska komma från ökad produktivitet. Samtidigt som produktiviteten måste öka måste vi minska jordbrukets miljöpåverkan. "<span style="font-style: italic;">Producing more while impacting less</span>" - som slagordet heter på engelska. Ökad produktivitet, minskad kväveutlakning, mindre påverkan på klimatet och en bibehållen biologisk mångfald. Är detta möjligt? Och är en omställning till ekologiskt jordbruk svaret?<br /><br />- Personligen är jag minst sagt skeptisk: mitt intryck av ekologisk odling är att det mer handlar om "<span style="font-style: italic;">Impacting less (locally) while producing less</span>". Vilket kan vara helt OK att ägna sig åt så länge man har ett överflöd av mat eller jordbruksmark, men kommer bli allt svårare att försvara etiskt ju mer framtiden liknar det av FAO utmålade scenariot. Om ni tittar igenom presentationerna från seminariet kommer ni att få höra (eller kunna tolka in) både några ja och några nej som svar på ovanstående frågeställning från forskarna på SLU.<br /><br />Nu är ju inte jag något utpräglad kritiker av ekologisk odling heller - på vissa jordar och i vissa odlingssystem är produktiviteten jämförbar eller rentav bättre och där ser jag inget som hindrar att man även framledes producerar ekologiskt. Mitt eget recept på framgång heter (som så ofta) pragmatism! Plocka godbitarna, oavsett från vilket odlingssystem de nu råkar komma, utför de åtgärder som krävs och det som har effekt för att öka produktiviteten och minska miljöpåverkan, bejaka såväl nya tekniker (som t.ex. modern växtförädling, eller biologisk bekämpning) som småskaliga lösningar, inför nya sätt att sluta kretsloppen, väg fördelar mot nackdelar etc. - men ha inte som utgångspunkt att ett problem ska lösas på ett på förhand givet sätt utan utvärdera alla åtgärder på ett vetenskapligt sätt.<br /><br />Glöm inte heller bort fördelningsfrågorna eller att arbeta med drivkrafterna bakom behovet av ökande produktion: en ökande global befolkning som blir allt rikare och konsumerar allt större andel kött och mjölk. Om vi inte lyckas stävja befolkningsökningen så kommer vi år 2050, förutsatt att vi uppnår produktionsmålen, att snopet få konstatera att vi kommer att behöva fördubbla produktionen igen fram till år 2100.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/SLU" rel="tag">SLU</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Sveriges+Lantbruksuniversitet" rel="tag">Sveriges Lantbruksuniversitet</a>, <a href="http://bloggar.se/om/jordbruk" rel="tag">jordbruk</a>, <a href="http://bloggar.se/om/framtid" rel="tag">framtid</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ekologisk+odling" rel="tag">ekologisk odling</a>, <a href="http://bloggar.se/om/h%E5llbar+utveckling" rel="tag">hållbar utveckling</a>, <a href="http://bloggar.se/om/debatt" rel="tag">debatt</a>, <a href="http://intressant.se/intressant">intressant</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-75550994508202607682009-12-23T18:47:00.006+01:002009-12-23T19:53:36.688+01:00Skor längtar ut önskar god jul!God jul på er! Såhär ser det ut där jag håller till:<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip_cPOYxjfzIL8CbVLAIIBFVqbQPzfxk8Q9xoafc82ExsRXDG1YWVSBKLiq4R2OhmgWTaRUhB6Te2KrrtH-JIWqNOgQlEQDLQCA3eppIito2ZbZRJeRA3vOgqs8n0FB0udDzIlkw/s1600-h/IMG_2854.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 400px; height: 265px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip_cPOYxjfzIL8CbVLAIIBFVqbQPzfxk8Q9xoafc82ExsRXDG1YWVSBKLiq4R2OhmgWTaRUhB6Te2KrrtH-JIWqNOgQlEQDLQCA3eppIito2ZbZRJeRA3vOgqs8n0FB0udDzIlkw/s400/IMG_2854.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5418502125585375202" border="0" /></a><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Och när vi nu för en gångs skull får njuta av en riktigt vit jul - vad passar bättre än att påpeka för era häpna släktingar att <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/319/5867/1214">bildningen av en inte oäven andel av de nedfallande snöflingorna förmodligen har katalyserats av fryspunktsnedsättande bakterier</a>?<br /><br />En av de vanligast förekommande arterna är växtpatogenen <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Pseudomonas_syringae"><span style="font-style: italic;">Pseudomonas syringae</span></a> som förutom att förorsaka frostskador hos växter alltså även kan tjänstgöra som <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Isk%C3%A4rna_%28isbildning%29">iskärna</a> i atmosfären.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/jul" rel="tag">jul</a>, <a href="http://bloggar.se/om/sn%F6" rel="tag">snö</a>, <a href="http://bloggar.se/om/bakterier" rel="tag">bakterier</a>, <a href="http://bloggar.se/om/isk%E4rnor" rel="tag">iskärnor</a>, <a href="http://bloggar.se/om/sn%F6bildning" rel="tag">snöbildning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/frostskador" rel="tag">frostskador</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-71596875990130789662009-12-19T11:30:00.004+01:002009-12-20T01:00:36.450+01:00Överenskommelsen i Köpenhamn<a href="http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/fiasko-i-kopenhamn-1.1016608">Fiasko</a> eller <a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/stort-misslyckande-for-klimatmotet_3965831.svd">misslyckande?</a> - Döm själva: <a href="http://www.nytimes.com/2009/12/19/science/earth/19climate.html?_r=1&hp">New York Times</a> publicerar <a href="http://graphics8.nytimes.com/packages/pdf/science/earth/20091218_CLIMATE_TEXT.pdf">texten i sin helhet</a>.<br /><br />Tillägg: om man vill få lite insyn i hur det gick till på mötet när förslaget debatterades är det också mycket informativt att läsa det <a href="http://dotearth.blogs.nytimes.com/2009/12/19/scenes-from-a-climate-floor-fight/">utdrag från minnesanteckningarna</a> som Andy Revkin publicerar på Dot Earth.<br /><br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/COP15" rel="tag">COP15</a>, <a href="http://bloggar.se/om/klimat" rel="tag">klimat</a>, <a href="http://bloggar.se/om/milj%F6" rel="tag">miljö</a>, <a href="http://bloggar.se/om/FN" rel="tag">FN</a>, <a href="http://bloggar.se/om/K%F6penhamn" rel="tag">Köpenhamn</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-17063434321140854692009-12-07T21:58:00.005+01:002009-12-07T23:03:14.913+01:00Mer oaddresserad direktreklam än tidning<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhqOugB4GqfbUgQtHWlcMrELVRIZA0nxsKroHKZ7IBUXVdzB2WKFglzzwjXyYZQ2CSWQMUR5dMEMLROp37mKg7Q5K5ISXNr5elB4iJNi2hRR8-Iq0EMuchxCPu_cLVWN6-MHJdrA/s1600-h/UNT121207.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 400px; height: 267px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhqOugB4GqfbUgQtHWlcMrELVRIZA0nxsKroHKZ7IBUXVdzB2WKFglzzwjXyYZQ2CSWQMUR5dMEMLROp37mKg7Q5K5ISXNr5elB4iJNi2hRR8-Iq0EMuchxCPu_cLVWN6-MHJdrA/s400/UNT121207.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5412605281296702210" border="0" /></a><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Jag tillhör (föga förvånande) den <a href="http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2054829.svd">i antal ökande kategori svenskar</a> som har valt att sätta upp en "Nej tack till reklam!"-skylt på sin brevlåda för att slippa översvämmas av oadresserad direktreklam (s.k. ODR). Tyvärr så har de sluga reklam-marodörerna nu i allt högre utsträckning börjat smyga med sina reklamblad inuti tidningen jag prenumererar på - som om det inte vore illa nog att själva tidningen till största delen tycks bestå av reklam...<br /><br />Efter invägning av dagens nummer kunde jag konstatera att tidningen (A och B-del tillsammans) väger 120 g och att den instuckna oadresserade direktreklamen (uselt maskerad som annonsbilagor) väger 124 g. Jag får alltså mer ODR än tidning - trots att klisterlappen på min brevlåda sitter väl synlig och väl knappast är svår att tolka?<br /><br />Såvitt jag kan begripa är det dessutom både olagligt och tydligt i strid med direktmarknadsföringsbranschens (<a href="http://www.swedma.se/site.aspx?id=1">SWEDMA</a>:s) egna etiska riktlinjer att dela ut ODR på det här sättet till hushåll med Nej-tack-skyltar.<br /><br />I det av SWEDMA utgivna dokumentet "<a href="http://www.swedma.se/websites/webb_filer/filbank/God%20sed%20f%C3%B6r%20ODR.pdf">God sed för ODR</a>" kan man utläsa följande:<br /><br /><span style="font-style: italic;">"</span><span style="font-weight: bold; font-style: italic;">2. Respekt för mottagarnas önskemål; Nej Tack-skyltar</span><br /><span style="font-style: italic;">Vid framställning och distribution av ODR är det en grundläggande princip att meddelandena inte skall delas ut till hushåll som vid sitt brevinkast/postlåda satt upp en Nej Tack-skylt."</span><br /><br />och vidare under avsnitt <span style="font-weight: bold;">2.1 Undantag från Nej Tack-skylt</span><span style="font-style: italic;">:<br /></span><ul><li><span style="font-style: italic;">periodisk skrift (gratistidningar/publikationer) med mer än en obetydlig mängd redaktionell text och för vilken finns utgivningsbevis.<br /></span></li><li style="font-style: italic;">samproducerade delar av eller kommersiella bilagor till en periodisk skrift (enligt närmast föregående punkt) som har samma format eller papperskvalitet och som tydligt kan anses vara en del av den periodiska skriften</li></ul>UNT som innehåller mer än en obetydlig mängd redaktionell text (och dessutom är adresserad) är alltså OK. Men det övriga materialet som varken är samproducerat, har samma format eller papperskvalitet eller på tydligt sätt kan anses vara en del av UNT (alldeles oavsett om det står annonsbilaga med små bokstäver på ONOFF-bladet eller ej) - är alltså <span style="font-style: italic;">inte</span> undantaget från Nej Tack-skylten! Det är svårt att göra någon annan tolkning.<br /><br />I <a href="http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2008:486">marknadsföringslagen (2008:486)</a> kan vi dessutom läsa följande något kryptiska paragraf:<br /><br /><span style="font-style: italic;">21 § En näringsidkare får använda andra metoder för individuell</span><span style="font-style: italic;font-family:monospace;" > </span><span style="font-style: italic;">kommunikation på distans än sådana som avses i 19 §, om inte</span><span style="font-family:monospace;"><span style="font-style: italic;"> </span></span><span style="font-style: italic;">den fysiska personen tydligt motsatt sig att metoden används.</span><br /><br />Där 19 § beskriver olika sätt av marknadsföring genom e-post, telefax och dylikt - och där alltså "andra metoder" syftar på t.ex. vanlig post - och där den "fysiska personen" alltså är jag och där min "Nej tack till reklam!"-skylt rimligtvis borde vara ett exempel på att jag tydligt motsätter mig att metoden oadresserad direktreklam används...<br /><br />Jag tänkte skicka in en anmälan till <a href="http://www.dm-namnden.org/">DM-nämnden</a> - reklambranschens självsanerande organ så får vi se hur det går. Men frågan är - vem är det som är skurken? UNT, deras distributionsbolag eller är det ONOFF och ICA Kvantum?<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/reklam" rel="tag">reklam</a>, <a href="http://bloggar.se/om/milj%F6" rel="tag">miljö</a>, <a href="http://bloggar.se/om/direktreklam" rel="tag">direktreklam</a>, <a href="http://bloggar.se/om/UNT" rel="tag">UNT</a>, <a href="http://bloggar.se/om/oannonserad+direktreklam" rel="tag">oannonserad direktreklam</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ODR" rel="tag">ODR</a>, <a href="http://intressant.se/intressant">intressant</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-3436869407499646022009-12-03T21:06:00.003+01:002009-12-03T21:25:32.469+01:00Kort referat från SLU:s seminarium om ekologisk odling och hållbar utveckling...(ett något torrt sådant) hittar den intresserade på <a href="http://www.slu.se/?ID=559&Nyheter_id=11965&sprak=s">SLU:s hemsida</a>. Där kommer även en videoinspelning av evenemanget att läggas upp vad det lider. Det var ju ganska trevligt att få möjligheten att höra både kritikerna av och förespråkarna för den ekologiska odlingen vid ett och samma tillfälle - samt att för en gångs skull få ha en ordentlig debatt på universitetet om framtidens utmaningar för jordbruket.<br /><br />Mina egna, lite mer kritiska, reflektioner kring det hela får ni ge er till tåls med lite mer - känner mig inte riktigt manad att skriva ihop något i kväll.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/SLU" rel="tag">SLU</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Sveriges+Lantbruksuniversitet" rel="tag">Sveriges Lantbruksuniversitet</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ekologisk+odling" rel="tag">ekologisk odling</a>, <a href="http://bloggar.se/om/uth%E5lligt+lantbruk" rel="tag">uthålligt lantbruk</a>, <a href="http://bloggar.se/om/jordbruk" rel="tag">jordbruk</a>, <a href="http://bloggar.se/om/" rel="tag"></a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-67103666466916609732009-12-01T22:31:00.004+01:002009-12-01T23:44:12.987+01:00Odlingssystem med högre diversitet ger högre produktivitetMalin på <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.com/">Vetenskapsnytt</a> rapporterade ju häromveckan om <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.com/2009/11/sociala-vaxter.html">sociala växter</a> och om <a href="http://www.amjbot.org/cgi/content/abstract/96/11/1990">en studie</a> som visade att växter kan "känna igen" närbesläktade artfränder och allokera kol olika beroende på om de växer bredvid "släktingar" eller "främlingar". Vi funderade båda över vilken praktisk betydelse graden av inomartsdiversitet skulle kunna tänkas ha för skördenivåerna i vårt vanliga jordbruk.<br /><br />Men frågan är om inte diversitet i betydelsen högre antal arter kan ha en större betydelse? En ny studie som har publicerats i PLoS ONE, "<a href="http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0008049?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+plosone%2FPLoSONE+%28PLoS+ONE+Alerts%3A+New+Articles%29&utm_content=Google+Reader">Crop Diversity for Yield Increase</a>", har undersökt just den saken - och som titeln skvallrar om funnit att odlingar med högre diversitet har högre produktivitet.<br /><br />Högre diversitet i detta fall innebar att man odlade två stycken olika grödor tillsammans (i omväxlande rader - inte huller om buller) - vilket för vissa kombinationer ledde till substantiellt högre skördar per ytenhet än om grödorna odlades var för sig.<br /><a href="http://www.pnas.org/content/102/3/695.long"><br />Att diversitet är positivt korrelerad till produktivitet har tidigare observerats</a> för andra typer av växtsamhällen. Anledningarna spekuleras vara bättre kväveutnyttjande (rötter på olika djup och/eller tidsmässigt komplementärt näringsupptag), gynnsammare mikroklimat och sämre spridning av växtsjukdomar t.ex.<br /><br />Naturligtvis finns det också faktorer som bidrar till att det kan vara svårt att plocka hem vinsterna från ett högre producerande och mer biodiverst system. Det kan kräva en högre arbetsinsats och vara opraktiskt att sköta rationellt - inte minst med den maskinpark som de flesta jordbrukare sitter på idag som är bättre anpassad för att sköta stora monokulturer. Det kan naturligtvis också vara som så att ett mer produktivt system kräver en högre insats av näring - vilket ju kan vara problematiskt.<br /><br />Men visst finns det potential för utveckling - och i många utvecklingsländer med mer småskaliga odlingssystem går det att dra nytta av slutsatserna redan idag.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Källor:</span><br /><strong></strong>Li C, He X, Zhu S, Zhou H, Wang Y, et al. (2009) <a href="http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0008049?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+plosone%2FPLoSONE+%28PLoS+ONE+Alerts%3A+New+Articles%29&utm_content=Google+Reader">Crop Diversity for Yield Increase</a>. <span style="font-style: italic;">PLoS ONE</span> 4(11): e8049. doi:10.1371/journal.pone.0008049<span class="cit-auth"><br /><br />Jasper van Ruijven</span> and <span class="cit-auth">Frank Berendse. (2005) </span><a href="http://www.pnas.org/content/102/3/695.long"><span class="cit-title">Diversity–productivity relationships: Initial effects, long-term patterns, and underlying mechanisms</span></a><cite><abbr class="cit-jnl-abbrev" title="Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America">. PNAS</abbr> <span class="cit-pub-dt"></span><span class="cit-vol">102</span><span class="cit-sep cit-sep-vol">:</span><span class="cit-pages"><span class="cit-pages-fpage">695</span><span class="cit-sep cit-sep-page-range">-</span><span class="cit-pages-lpage">700</span><span class="cit-sep cit-sep-after-page-range">. </span></span><span class="cit-doi">doi:10.1073/pnas.0407524102</span></cite><br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/jordbruk" rel="tag">jordbruk</a>, <a href="http://bloggar.se/om/odlingssystem" rel="tag">odlingssystem</a>, <a href="http://bloggar.se/om/diversitet" rel="tag">diversitet</a>, <a href="http://bloggar.se/om/lantbruk" rel="tag">lantbruk</a>, <a href="http://bloggar.se/om/produktivitet" rel="tag">produktivitet</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-22022026915330671022009-11-23T19:54:00.006+01:002009-11-23T20:03:19.303+01:00Den nya influensan muterar...Jag slängde en förströdd blick på ett av anslagen som varnar för svininfluensan som sitter uppe på institutionen... men vänta... någonting var fel...<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhU0q_7C1rzE3X9Dzpj6NCKclvKaFhPBdDQa4VoucdlVIuagF4mS4gYtq1m3bDijrHaR_hkAQjfiAUcwwgUIpdstXXrH854j4XeFnfdyTONqDsVHo9SLGMLxs27zDQh7fwOYlB4QA/s1600/julfesten.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 300px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhU0q_7C1rzE3X9Dzpj6NCKclvKaFhPBdDQa4VoucdlVIuagF4mS4gYtq1m3bDijrHaR_hkAQjfiAUcwwgUIpdstXXrH854j4XeFnfdyTONqDsVHo9SLGMLxs27zDQh7fwOYlB4QA/s400/julfesten.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5407375538761616962" border="0" /></a><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/svininfluensan" rel="tag">svininfluensan</a>, <a href="http://bloggar.se/om/H1N1" rel="tag">H1N1</a>, <a href="http://bloggar.se/om/mikrobiologi" rel="tag">mikrobiologi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/julfest" rel="tag">julfest</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-20709881963408509252009-11-21T16:55:00.007+01:002009-11-21T22:10:13.624+01:00Varför jag blir tillsvidareanställd men inte får bli anställd som forskareDiskuterade ju häromdagen några av <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2009/11/hur-jakten-pa-anslag-noter-ut-forskarna.html">avigsidorna</a> med dagens system för forskningsfinansiering och även Martin på <a style="font-style: italic;" href="http://lagerbladet.blogspot.com/2009/11/tidskravande-langsamt-och-oforutsagbart.html">Under lagerbladet</a> hakade på diskussionen.<br /><br />En konsekvens av systemet är att universiteten har varit mycket restriktiva med att tillsvidareanställa externfinansierade forskare eftersom det är mycket osäkert om de kommer att dra in tillräckligt med forskningsmedel för att kunna finansiera sina egna löner framöver. I första hand ges man alltså en tidsbegränsad anställning (just nu är jag t.ex. anställd som forskare t.o.m. årsskiftet). Det där är något som man har kommit att betrakta som ganska normalt - och det är åtminstone tydligt (när pengarna är slut får man gå).<br /><br />Den 1:a januari 2007 trädde dock en ändring i <a href="http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19820080.htm">LAS</a> gällande så kallad allmän visstidsanställning i kraft: efter två år övergår en tidsbegränsad anställning hos en arbetsgivare numer automatiskt i en tillsvidareanställning. Och konsekvenserna av dessa regler har debatterats livligt på universiteten, några exempel har man kunnat läsa om i SULF:s medlemstidning (<a href="http://www.sulf.se/templates/CopyrightPage.aspx?id=8024">SULF1</a>; <a href="http://www.sulf.se/templates/CopyrightPage.aspx?id=9050">SULF2</a>; <a href="http://www.sulf.se/templates/CopyrightPage.aspx?id=9642">SULF3</a>) - artiklar som tycks karakteriseras av en bristande lyhördhet hos SULF:s företrädare för den oro som finns hos de som har tidsbegränsade anställningar. Konsekvenserna för min egen del är att det börjar bli dags att bli "inlasad" (alternativt uppsagd då).<br /><br />Parallellt har det pågått en diskussion inom akademin om hur karriärvägen efter doktorsexamen ska göras mer transparent. Man tänker sig att man ska följa en förutbestämd karriärväg - det som kallas <span style="font-style: italic;">tenure track</span>. Efter doktorsexamen ska man satsa på en post-dok, därefter ska man få en fyraårig tjänst som forskarassistent och därefter ska man erbjudas en tillsvidaretjänst som lektor eller forskare. I linje med dessa tankar har NL-fakulteten på SLU beslutat att man inte ska tillsvidareanställa någon som forskare om de inte är docenter (man förväntas uppnå docentkompetens under sin period som forskarassistent). Själv passar jag dock inte riktigt in i mallen utan har istället helt enkelt fortsatt som forskare efter doktorsexamen. Jag är ju dessutom till hälften finansierad av fakulteten med uppdrag att fungera som samordnare för <a href="http://bioc.slu.se/">BioCentrum</a> - vilket så att säga gör det svårt att samtidigt vara ute och göra en postdok.<br /><br />Alltså för att summera: jag måste bli tillsvidareanställd pga. LAS-reglerna, jag är önskvärd (och jag har forskningsmedel) men jag får inte bli anställd som forskare pga. fakultetens regelverk.<br /><br />Den kreativa lösningen? - jag blir anställd som forskningsingenjör istället för som forskare. Det är den modell som tillämpas på min institution för de som befinner sig i min situation (och nej, det är inte bara jag som befinner mig i motsvarande situation).<br /><br />Fick reda på det i fredags så jag har inte riktigt hunnit reflektera färdigt över vad detta innebär för min fortsatta karriär (brukar alltför sällan fundera på den) - men det är förmodligen inte bra.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskningsfinanisering" rel="tag">forskningsfinanisering</a>, <a href="http://bloggar.se/om/LAS" rel="tag">LAS</a>, <a href="http://bloggar.se/om/lagen+om+anst%E4llningsskydd" rel="tag">lagen om anställningsskydd</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskare" rel="tag">forskare</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskningsingenj%F6r" rel="tag">forskningsingenjör</a>, <a href="http://bloggar.se/om/tenure+track" rel="tag">tenure track</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-72128621359746569332009-11-19T21:27:00.003+01:002009-11-19T22:24:26.031+01:00En mikrob(-)logg för en mikrobiologJag startade i februari en mikro-blogg - eller snarare en mikrob-logg och min ursprungliga tanke var att flödet skulle läggas in någonstans på <a href="http://www.mikrob.slu.se/">institutionen för mikrobiologis</a> hemsida samt att mikrobloggen skulle öppnas upp för samtliga anställda där.<br /><br />Men hur det nu var så kom jag inte så mycket längre än så... förrän Malin tipsade om att mikroblogga kunde vara ett bra sätt att komma igång igen i en kommentar till söndagens inlägg. Så jag gör väl ett försök - även om jag är något skeptisk till twittrande i allmänhet (har ju klarat mig bra utan än så länge). Annekterar således mikrob-loggen för eget syfte och lägger till flödet i högermarginalen så att ni som besöker Skor längtar ut se vad som försiggår (om något). <br /><br />Själva mikrobloggen hittar den som till äventyrs är intresserad på:<br /><a href="http://twitter.com/mikrobloggen"><br />http://twitter.com/mikrobloggen</a><br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/bloggar" rel="tag">bloggar</a>, <a href="http://bloggar.se/om/mikrobiologi" rel="tag">mikrobiologi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/mikrobloggande" rel="tag">mikrobloggande</a>, <a href="http://bloggar.se/om/twitter" rel="tag">twitter</a>, <a href="http://bloggar.se/om/mikroblogg" rel="tag">mikroblogg</a>, <a href="http://bloggar.se/om/mikrobloggen" rel="tag">mikrobloggen</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-52063203991291065192009-11-18T17:47:00.004+01:002009-11-18T18:02:07.547+01:00Hur jakten på anslag nöter ut forskarna och försämrar forskningenSnabb post: har ni undrat över varför så många forskare ser så utschasade och desillusionerade ut och låter så cyniska när man pratar med dem? Det har en del att göra med hur forskningsfinansiering går till idag...<br /><br />Situationen beskrivs i en artikel som publicerades i PLoS Biology tidigare i höstas och nog kan den som har lite inblick i forskningsvärlden känna väl igen sig:<br /><br />Lawrence PA (2009) <a href="http://www.plosbiology.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pbio.1000197">Real Lives and White Lies in the Funding of Scientific Research</a>. <span style="font-style: italic;">PLoS Biol</span> 7(9): e1000197. doi:10.1371/journal.pbio.1000197<br /><br />Artikeln hittade jag via Erik Svensson - dock inte via <a href="http://biologyandpolitics.blogspot.com/">bloggen</a> utan via en länk på Facebook.<br /><br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskningsfinansiering" rel="tag">forskningsfinansiering</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskningsans%F6kan" rel="tag">forskningsansökan</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskningsanslag" rel="tag">forskningsanslag</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskare" rel="tag">forskare</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-9408058625295210122009-11-15T13:54:00.004+01:002009-11-15T14:27:59.479+01:00Konsten att vara effektivIdag har jag i effektivitetens namn och i jakten på tidstjuvar:<br />A - letat rätt på och installerat ett program för att göra att göra-listor<br />B - upprättat att göra-listor mha programmet<br />C - konstaterat att det ingenstans i mina listor stod någonting om att göra listor<br /><br />Däremot finns det en punkt på underlistan "Skor längtar ut" som lyder "dödförklara bloggen?". Men jag tycker nog, vid närmare eftertanke, att det skulle kännas fel att stryka något från listan redan nu när jag har jobbat så hårt med att upprätta den :)<br /><br /><object height="344" width="425"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/UXziurFkQxM&hl=sv_SE&fs=1&"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/UXziurFkQxM&hl=sv_SE&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" height="344" width="425"></embed></object><br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/effektivitet" rel="tag">effektivitet</a>, <a href="http://bloggar.se/om/att+g%F6ra-listor" rel="tag">att göra-listor</a>, <a href="http://bloggar.se/om/" rel="tag"></a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-11256564800294363102009-09-05T12:32:00.003+02:002009-09-05T13:18:16.241+02:00EU-kommissionen skådar bortom BNPBlir nästan lite upprymd när jag läser EU-kommissionens meddelande "<a href="http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?checktexts=checkbox&val=499855">Bortom BNP - Att mäta framsteg i en föränderlig värld</a>" som publicerades den 20:e augusti i år.<br /><br />Dokumentet är ett förslag till handlingsplan och intentionerna ligger väldigt nära mina egna ofta framförda önskemål om att komplettera BNP-måttet med indikatorer som mäter även miljökvalitet, livskvalitet, inkomstfördelning etc.<br /><br />De fem huvudpunkterna som förs fram i förslaget är:<br /><ul><li>Complementing GDP with environmental and social indicators</li><li>Near real-time information for decision-making</li><li>More accurate reporting on distribution and inequalities</li><li>Developing a European Sustainable Development Scoreboard</li><li>Extending National Accounts to environmental and social issues</li></ul>Kanhända börjar tiden bli mogen för en värld dominerad av en mindre huvudlös tillväxtpolitik? Man kan ju alltid hoppas... det här skulle i alla fall definitivt vara ett steg i rätt riktning.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/milj%F6" rel="tag">miljö</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ekonomi" rel="tag">ekonomi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/EU" rel="tag">EU</a>, <a href="http://bloggar.se/om/EU-kommisionen" rel="tag">EU-kommisionen</a>, <a href="http://bloggar.se/om/h%E5llbar+utveckling" rel="tag">hållbar utveckling</a>, <a href="http://bloggar.se/om/BNP" rel="tag">BNP</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-25178442196408351462009-07-11T12:53:00.011+02:002009-07-11T17:36:49.976+02:00Medelmåttiga myggmedeltester?Då jag är i färd med att förbereda mig inför årets fjällvandring så kom testet av myggmedel som publicerades i <a href="http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/blodsugarnas-varsta-fiender-1.909006">DN</a>, UNT, <a href="http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=763&a=505543">GP</a>, <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3192169.svd">SvD</a> och säkerligen flera tidningar riktigt lägligt. Inte lika lägligt var väl det faktum att jag just inhandlat det myggmedel (<a href="http://www.autan.se/nqcontent.cfm?a_id=2173">Autan plus</a>) som gavs lägst betyg i testet...<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-q60qYXc2tpNJ5JxoQpMEjTfZjhoMRIRvoLjwWYeuYkGmckIPfdc1ePVfWoaOc2pv5LdNC2oxd2gNYIM-B2fw1mcl5wEGHg1sIbgqWfbamRrooeETMaDg0QiR57_jRwZSDZL6JQ/s1600-h/myggmedel.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-q60qYXc2tpNJ5JxoQpMEjTfZjhoMRIRvoLjwWYeuYkGmckIPfdc1ePVfWoaOc2pv5LdNC2oxd2gNYIM-B2fw1mcl5wEGHg1sIbgqWfbamRrooeETMaDg0QiR57_jRwZSDZL6JQ/s400/myggmedel.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5357166312817295682" border="0" /></a><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><span style="font-style: italic;">Från vänster till höger: Autan plus (stift, a.i. 20% ikaridin), MyggA (roll on, a.i. 19% DEET), Djungelolja II (olja, a.i. 20% DEET) och OFF (roll on, a.i. 20% DEET).</span><br /><br />Nu var ju mitt beslut att testa detta medel (efter tidigare mycket goda praktiska erfarenheter av både <a href="http://www.mygga.se/">MyggA</a> och <a href="http://www.offprotects.com/"><span style="text-decoration: underline;">OFF</span></a> med aktiva beståndsdelen <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/DEET">DEET</a> i koncentrationen 19-20%) baserat på ett tyskt test som genomfördes 2004 där vinnaren faktiskt var Autan. Och med tanke på att det testet genomfördes med riktiga testpersoner istället för med skumgummiplattor så kanske mitt val inte var så pjåkigt iaf. Det återstår att se... Den intresserade (och tyskspråkiga) hittar testet <a href="http://www.testberichte.de/d/linkfeedback/frame.html?feedbackUrl=http%3A%2F%2Ftestberichte-warentest-afp.a.premium-link.net%2Fthemen%2Fhaus-garten%2Ftest%2F-M%25C3%25BCckenmittel%2F1179449%2F1179449%2F1184240%2F%3Fmc%3Dtb.download.link&objectId=12557&toUrl=%2Fd%2Flink%2Fm_linker.php%3Fc3_id%3D2700%26amp%3Bt_id%3D12557%26amp%3Bdest%3Dhttp%253A%252F%252Ftestberichte-warentest-afp.a.premium-link.net%252Fthemen%252Fhaus-garten%252Ftest%252F-M%2525C3%2525BCckenmittel%252F1179449%252F1179449%252F1184240%252F%253Fmc%253Dtb.download.link%26amp%3Bm_id%3D119%26amp%3Bpos%3D3127&objectType=4">här</a>. (Tänk på att i Tyskland är lägst betyg bäst.)<br /><br />Dessutom har jag mina funderingar angående valet av testpreparat i det svenska testet - inte nog med att man valde att jämföra sprejer, oljor och roll-oner rakt av, dessutom innehåller ju de olika testade preparaten olika mängd verksamma beståndsdelar - vilket man valde att inte redovisa i artikeln.<br /><br />Inte undra på att OFF:s sprej ger sämre resultat när den innehåller 15% DEET jämfört med US622:s 20%. Själv föredrar jag ju dessutom roll-on eller stift framför sprej - och här är ju förhållandet det omvända: US622:s roll on innehåller 14% DEET och OFF:s roll on innehåller 20%.<br /><br />Dessutom innehåller den sprej av Autans plus som testades 15% <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Icaridin">ikaridin</a> - stiftet som jag köpte innehåller 20% - man tycker ju att det kanske skulle kunna göra skillnad.<br /><br />En annan fråga som man som fjällvandrare gärna vill väga in i bedömningen av vilket myggmedel man vill ha är ju vikten - här fallerar ju helt klart MyggA:s glasflaska som väger på tok för mycket. Bättre då att välja t.ex. OFF:s roll on tycker jag personligen.<br /><br />-<br /><br />Ett intressant faktum är att det tyska testet väljer att ge betyget "Mangelhaft" (bristfälligt) till det av många omsvärmade preparatet Wilmas Nordic Summer - dels pga. halvtaskig effekt, men framförallt pga. innehållet: -de analyserade preparatet och hittade höga halter av naftalin och fenoler och dessutom 30% DEET vilket ju är något anmärkningsvärt eftersom preparatet inte ens är registrerat som bekämpningsmedel hos kemikalieinspektionen. Men jag ser att KemI tydligen redan är medvetna om <a href="http://www.vk.se/Article.jsp?article=251640">den saken</a>.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/bek%E4mpningsmedel" rel="tag">bekämpningsmedel</a>, <a href="http://bloggar.se/om/fj%E4llen" rel="tag">fjällen</a>, <a href="http://bloggar.se/om/myggor" rel="tag">myggor</a>, <a href="http://bloggar.se/om/myggmedel" rel="tag">myggmedel</a>, <a href="http://bloggar.se/om/tester" rel="tag">tester</a>, <a href="http://bloggar.se/om/DEET" rel="tag">DEET</a>, <a href="http://bloggar.se/om/ikaridin" rel="tag">ikaridin</a>, <a href="http://bloggar.se/om/MyggA" rel="tag">MyggA</a>, <a href="http://bloggar.se/om/OFF" rel="tag">OFF</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Autan" rel="tag">Autan</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Nordic+Summer" rel="tag">Nordic Summer</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com16tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-53806668870909878592009-05-06T20:08:00.003+02:002009-05-06T20:43:21.362+02:00GMO-chattandeEfter att ha medverkat i klotets <a href="http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3345&grupp=7177">bloggstafett</a> om GMO-frågan så fick jag vara med och chatta i 45 minuter med Klotets lyssnare efter dagens sändning. Det där med att chatta var en ny erfarenhet för mig och det var ju ganska kul - men också lite stressigt och svårt att överblicka. Frågorna ramlade in - en del av dem bollades vidare till mig och andra till de övriga bloggarna.<br /><br />Frågorna var av skiftande karaktär och vi som svarade var väl inte helt eniga om alla svar. Själv tyckte jag dock att det var lite svårt att hinna med att både besvara mina frågor och samtidigt överblicka vad de övriga svarade på - så jag hann inte riktigt med att debattera så mycket. <a href="http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=2816846">Resultatet</a> kan väl sägas ha blivit en god blandning av fakta, förutfattade meningar och en god portion förvirring. Döm själva!<br /><br />Ifall det är några av er som chattade som har hittat hit och inte tyckte att ni fick tillfredsställande svar på era frågor går det såklart bra att ställa dem som kommentarer här. Jag svarar efter bästa förmåga!<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om<br /><a href="http://bloggar.se/om/GMO" rel="tag">GMO</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/milj%C3%B6" rel="tag">miljö</a>, <a href="http://bloggar.se/om/h%C3%A4lsa" rel="tag">hälsa</a>, <a href="http://bloggar.se/om/klotet" rel="tag">klotet</a>, <a href="http://bloggar.se/om/chat" rel="tag">chat</a>,Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-55126131832964316312009-04-29T08:54:00.002+02:002009-04-29T09:08:07.840+02:00Hej hej, GMO!<span style="font-style: italic;"><span style="font-style: italic;"></span>Just nu turnerar Greenpeace landet runt med en kampanj döpt till ”<a href="http://hejdagmo.se/">Hej då GMO!</a>” – ”ett gräsrotsarbete för GMO-fria zoner i Sverige”. KRAV och de ekologiska lantbrukarna driver tillsammans sajten <a href="http://www.gmofri.se/">GMOfri.se</a> där de framför åsikten att GM-grödorna är helt fel väg att vandra för jordbruket. I skarp kontrast till det budskap som dessa organisationer framför menar mina växtförädlande forskarkollegor som skriver på forskarbloggen på SLU att forskningen och erfarenheten av 10 års praktisk odling visar att de hittills introducerade GM-grödorna har gett bättre odlingsekonomi, varit ofarliga att äta, samtidigt som de oftast har varit bättre för miljön än konventionella grödor. Sten Stymne gick till och med så långt <a href="http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2009/04/har-milj%C3%B6organisationerna-blivit-milj%C3%B6ns-fiender-och-i-s%C3%A5-fall-varf%C3%B6r-d%C3%A5.html">häromdagen</a> att han undrade om inte miljöorganisationerna har blivit miljöns fiender. Det är inte lätt att veta vad man ska tro…</span><br /><br />De två huvudtyper av GM-grödor som än så länge är dominerande i odling och som också är de mest välstuderade är olika herbicidresistenta grödor och så kallade bt-grödor – båda har såväl fördelar som nackdelar. De kan ha direkta effekter på miljön, men påverkar också indirekt hur odlingssystemen utformas vilket förmodligen är ännu viktigare.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Herbicidresistens</span><br />Bland de herbicidresistenta grödorna är Monsantos Roundup Ready grödor förmodligen de mest kända och mest utbredda (soja, majs, bomull och raps). I dessa har man satt in en gen från bakterien <span style="font-style: italic;">Agrobacterium tumefaciens</span> som gör att grödan blir okänslig mot glyfosat (den aktiva beståndsdelen i Roundup) – men det finns numer även grödor med resistens mot andra typer av herbicider. De agronomiska fördelarna av en sådan genmodifiering är tydliga, man slipper vara ute och bekämpa tidigt på våren, man kan <a href="http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=2787846">rationalisera bort plöjning</a> och man kan lita på att man får en effektiv ogräsbekämpning utan skador på grödan. Bonden får mindre arbete, större flexibilitet och bättre ekonomi – därför har också introduktionen av herbicidresistenta grödor varit mycket framgångsrik i de länder där de har tillåtits (Gianessi, 2008)).<br /><br />När det gäller miljön medför herbicidresistenta grödor både positiva och negativa effekter och vad som överväger varierar från fall till fall. Positivt är att den totala användningen av bekämpningsmedel oftast minskar. I många fall ersätter också den herbicid som används i grödan mer farliga alternativ (Devos et al., 2008). Hur stor denna effekt är varierar dock: för en glyfosatresistent gröda i USA kan effekten vara påtaglig (Gardner & Nelson, 2008; Kleter et al., 2007) medan den förmodligen är mer blygsam i Europa där strängare lagstiftning gör att mindre farliga herbicider redan används (Kleter et al., 2008). Andra herbicidresistenser än för glyfosat kan också medföra att bilden blir mindre positiv.<br /><br />En potentiell nackdel med herbicidresistenta grödor är att de kan medföra minskad biologisk mångfald i fälten – effektivare ogräsbehandling medför också färre insekter och färre fåglar. Detta är i sin tur beroende av när på säsongen som ogräsbekämpningen utförs – om den utförs sent på säsongen så kan de herbicidresistenta grödorna tvärtom gynna mångfalden. Men det är klart att om målet är att producera biologisk mångfald på åkermarken så ter sig ju en ekologisk odling som ett säkrare alternativ – å andra sidan är det ju knappast dessa odlingar som ersätts.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Bt-grödorna</span><br />När det gäller Bt-grödorna så kan de leda till betydligt större minskningar av bekämpningsmedelsanvändningen och den därtill kopplade miljörisken. I dessa sitter det en gen från en bakterien <span style="font-style: italic;">Bacillus thuringiensis</span>, som kodar för ett protein som är giftigt för t.ex. majsmott eller andra närbesläktade arter (det finns lite olika s.k. cry-toxiner med olika verkningsspektrum). Proteinet produceras i växten och är därför främst verksamt mot insekter som angriper själva grödan och inte mot andra insekter i fältet. I många fall kan Bt-grödorna ersätta en relativt omfattande användning av mindre specifika insekticider och konsensus är att de är klart positiva för den biologiska mångfalden i fältet (Marvier et al., 2007). Återigen kan man dock konstatera att ekologisk odling är ännu bättre på att gynna den biologiska mångfalden.<br /><br />Både herbicidresistenta grödor och bt-grödorna har det gemensamt att de introducerar ett starkt selektionstryck som gör att uppkomsten av resistenta insekter och ogräs gynnas. Detta kan förta en del av de positiva effekterna då det tvingar bönderna att ibland växla till andra bekämpningsmetoder. Men i värsta fall medför det att man återgår till att bekämpa i samma utsträckning som man gjorde innan – så jag har svårt att se att det i realiteten skulle innebära en försämring.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Några slutord</span><br />Så för att summera kan man nog säga att de ekologiska odlarna har rätt när de menar att ekologisk odling är ett bättre sätt att gynna den biologiska mångfalden i fälten - men att växtförädlarna också har rätt när de menar att de GM-grödor som finns idag ofta gynnar miljön. Personligen tycker jag inte det finns några anledningar att vare sig frukta GM-tekniken eller att haussa den alltför mycket.<br /><br />En mycket viktig poäng att framföra är att oavsett om man ogillar enskilda herbicidresistenta eller insektsresistenta GM-grödor så utgör det ingen grund för att förkasta GM-tekniken som sådan. <a href="http://www.arcadiabio.com/products.php">Under utveckling</a> är bl.a. grödor som är torktoleranta, salttoleranta eller som bara behöver hälften så mycket kväve – grödor med helt andra egenskaper och möjligheter än de jag har diskuterat i den här posten. Deras fördelar och nackdelar kommer att behöva bedömas var för sig. Från ett renodlat utilitaristiskt perspektiv kan jag tycka att en gröda som kräver hälften så mycket kväve skulle te sig som ett idealiskt val för ett lågintensivt ekologiskt jordbruk – det återstår att se om <a href="http://newsmill.se/artikel/2009/03/11/motstand-mot-genmodifierade-grodor-aven-om-de-ar-nyttiga">sådana argument</a> biter på miljörörelsen.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Källor:</span><br /><br />Devos et al. 2008. <a href="http://www.springerlink.com/content/r45l62h1k246331g/">Environmental impact of herbicide regimes used with genetically modified herbicide-resistant maize</a>. <span style="font-style: italic;">Transgenic Research</span> 17: 1059-1077.<br /><br />Gardner J G & Nelson G C. 2008. <a href="http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=20317527">Herbicides, glyphosate resistance and acute mammalian toxicity: simulating an environmental effect of glyphosate-resistant weeds in the USA</a>. <span style="font-style: italic;">Pest Management Science</span> 64: 470-478.<br /><br />Gianessi LP. 2008. <a href="http://www3.interscience.wiley.com/journal/117881864/abstract?CRETRY=1&SRETRY=0">Economic impacts of glyphosate-resistant crops</a>. <span style="font-style: italic;">Pest Management Science </span>64: 346-352.<br /><br />Kleter et al. 2007. <a href="http://www3.interscience.wiley.com/journal/116321119/abstract">Altered pesticide use on transgenic crops and the associated general impact from an environmental perspective</a>.<span style="font-style: italic;"> Pest Management Science</span> 63: 1107-1115.<br /><br />Kleter G A, Harris C, Stephenson G, Unsworth J. 2008. <a href="http://www3.interscience.wiley.com/journal/117864399/abstract">Comparison of herbicide regimes and the associated potential environmental effects of glyphosate-resistant crops versus what they replace in Europe</a>. <span style="font-style: italic;">Pest Management Science</span> 64: 479-488.<br /><br />Marvier M et al. 2007. <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/316/5830/1475">A Meta-Analysis of Effects of Bt Cotton and Maize on Nontarget Invertebrates</a>. <span style="font-style: italic;">Science</span> 316 (5830), 1475.<br /><br /><br />Ett lästips för den som är intresserad av frågan och vill fördjupa sig är:<br /><br />Sanvido et al. 2006. <a style="font-style: italic;" href="http://www.services.art.admin.ch/artshop/shop/USER_ARTIKEL_HANDLING_AUFRUF.php?darstellen=3&lowlimit=0&highlimit=1&Suchstring=art-schriftenreihe+01&lang=de">Ecological impacts of genetically modified crops – Experiences from ten years of experimental research and commercial cultivation</a>. ART-Schriftenreihe. 1. 84.<br /><br />-<br /><br />Denna post inleder en bloggstafett om GMO som anordnas av Vetenskapsradions Klotet - lyssna till programmet och läs de andra inläggen på <a href="http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3345">Klotets blogg</a>! På tur efter mig står Klara Jacobsson, doktorand på institutionen för Stad och land på SLU, följd av Elenora Horn som är moderator på EcoProfile och sist ut är Dennis Eriksson från institutionen för växtförädling och bioteknik på SLU i Alnarp.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/milj%F6" rel="tag">miljö</a>, <a href="http://bloggar.se/om/jordbruk" rel="tag">jordbruk</a>, <a href="http://bloggar.se/om/GMO" rel="tag">GMO</a>, <a href="http://bloggar.se/om/GM-gr%F6dor" rel="tag">GM-grödor</a>, <a href="http://bloggar.se/om/herbicidresistens" rel="tag">herbicidresistens</a>, <a href="http://intressant.se/intressant">intressant</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-72782124638883666182009-04-20T22:30:00.009+02:002009-04-21T00:14:54.442+02:00Hormonstörande ämnen finns ofta i mineralvattenDet har varit dåligt med aktivitet på den här bloggen på sistone - man skulle rentav kunna karakterisera det som heldött. Jag tror bestämt jag får ta och liva upp mig med lite forskarlarmande (om än inte från egen produktion)!<br /><br />Idag tänkte jag larma om hormonstörande ämnen i mineralvatten och dessutom, som en bonus, om att hormonstörande ämnen släpps ut från både PET-flaskor och kanske även tetrapaks...<br /><br />I en studie av tyska forskare som publicerades online i mars i <span style="font-style: italic;">Environmental Science and Pollution Research</span> undersöktes förekomsten av hormonstörande ämnen i mineralvatten - eller rättare sagt, mineralvattens hormonstörande aktivitet.<br /><br /><span style="font-style: italic;">Vad undersöktes och vad kom de fram till?</span><br />Som testsystem användes YES - inte diskmedlet, utan <a style="font-style: italic;" href="http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=1469355">Yeast Estrogen Screen </a>- ett testsystem med en genmodifierad jästsvamp i vilken man har satt in en mänsklig östrogenreceptor och kopplat den till produktionen av enzymet <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Beta-galactosidase">beta-galaktosidas</a>. Jästcellerna odlades i mikrobrunnar innehållande olika mineralvatten och produktionen av beta-galaktosidas (och därmed östrogenaktiviteten) kunde mätas som absorbansskillnader. Forskarna fann att 60% av de prover de testade uppvisade förhöjd östrogenaktivitet.<br /><br />Det fanns en tendens till skillnader i förpackningsmaterial där vatten från PET-flaskor uppvisade förhöjd aktivitet i 78% av fallen medan vatten i glasflaskor endast uppvisade förhöjd aktivitet i 33 % av fallen. (De två vatten på tetrapak som testades uppvisade båda förhöjd aktivitet men det är ett alltför litet underlag för att uttala sig om.) För att undersöka om den uppmätta östrogenaktiviteten härstammade från själva mineralvattnen eller om det kunde vara som så att hormonstörande ämnen läckte ut från förpackningen utförde forskarna ytterligare ett experiment.<br /><br />I detta andra försök använde de sig av <span style="font-style: italic;"><a href="http://www.frammandearter.se/5arter/pdf/Potamopyrgus_antipodarum.pdf">Potamopyrgus antipodarum</a> </span>dvs.<span style="font-style: italic;"> </span>Nyazeeländska tusenårssnäckor som försöksdjur. Dessa odlades upp i PET-flaskor respektive glasflaskor innehållande vanligt vatten och deras reproduktion studerades. Det visade sig att reproduktionen hos snäckorna som levde i PET-flaskorna närmast fördubblades jämfört med den negativa kontrollen.<br /><br /><span style="font-style: italic;">Tolkning</span><br />Studien visar att det är relativt vanligt att det finns förhöjd östrogenaktivitet i mineralvatten. Den visar också att en del av denna aktivitet (men knappast all aktivitet) skulle kunna bero på att hormonstörande ämnen läcker ut från förpackningsmaterialet.<br /><br />Studien har dock som jag ser det några svagheter - det första är ju såklart att den inte svarar på vilka ämnen det är som verkar hormonstörande. Man kan också diskutera om testsystemen verkligen ger relevanta resultat. Jästcellerna innehöll en mänsklig östrogenreceptor - men man kan förmoda att exponeringen blir lite högre för östrogenreceptorer i jäst som odlas i mineralvatten i ett antal generationer jämfört med östrogenreceptorer hos en människa som dricker mineralvatten. När det gäller snäckorna så tycker jag spontant att det känns svårt att tillförsäkra sig om att de reagerar på samma typ av ämnen som en människa gör - och svårt därför att dra alltför säkra slutsatser.<br /><br />Indikationer på att mineralvatten relativt frekvent innehåller, och att PET-flaskor släpper ifrån sig, hormonstörande ämnen alltså - men knappast ett resultat som visar att mineralvatten eller dryck förvarad i PET-flaskor är farlig att förtära. Det behöver studeras mer.<br /><br />Studien är Open Access om någon är intresserad av att läsa den själv:<br /><br />Wagner & Oehlman. 2009. <a href="http://www.springerlink.com/content/515wg76276q18115/">Endocrine disruptors in bottled mineral water: total estrogenic burden and migration from plastic bottles</a>. <span style="font-style: italic;">Environmental Science and Pollution Research</span><br />DOI: 10.1007/s11356-009-0107-7<br /><br />Kan också rekommendera en läsning av nyhetsinslaget på <a href="http://pubs.acs.org/doi/full/10.1021/es900885t">Environmental Science & Technology </a>som ger er några fler reaktioner på studien.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/h%E4lsa" rel="tag">hälsa</a>, <a href="http://bloggar.se/om/hormoner" rel="tag">hormoner</a>, <a href="http://bloggar.se/om/plast" rel="tag">plast</a>, <a href="http://bloggar.se/om/PET" rel="tag">PET</a>, <a href="http://bloggar.se/om/mineralvatten" rel="tag">mineralvatten</a>, <a href="http://bloggar.se/om/%F6strogen" rel="tag">östrogen</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-13837543907620856072009-02-22T11:12:00.008+01:002009-02-22T16:03:10.087+01:00Risker, riskvärdering och riskkommunikationOK - dags att kåsera och koppla samman lite varierande uppslag på det övergripande temat risker och riskvärdering.<br /><br /><span style="font-style: italic;">Oproportionerligt dyr marksanering<br /></span>Vi börjar väl med konjunkturinstitutets <a href="http://www.konj.se/arkiv/workingpaper/workingpaper/dyrsaneringavfororenadeomradenochfaraddadeliv.5.589e653711f5b17101b80002905.html">rapport</a> om sanering av arsenikförorenad mark? De har uppskattat nyttan av 23 st svenska marksaneringsprojekt med kostnaden för räddade liv som utvärderingskriterium. Totalt beräknar de att 0,1 liv räddades i de 23 projekten som de undersökte till en sammanlagd kostnad av 881 miljoner kronor. Kostnaden för ett räddat liv i de individuella projekten uppskattades ligga någonstans mellan 287 miljoner kronor och svindlande 1835 miljarder kronor. I jämförelse med andra typer av insatser ter sig marksanering av arsenikförorenad mark som ett enormt slöseri med pengarna.<br /><br />Exponeringsgraden är låg och saneringskostnaden är hög. Analysen visar dessutom att för att rädda ett enda liv med vissa av projekten så skulle antalet människor som exponerades för den förorenade marken ha behövt överskrida antalet innevånare i kommunen.<br /><br />Naturligtvis kan man diskutera det lämpliga i att använda antalet räddade liv som utvärderingskriterium - det finns såklart även andra miljöaspekter att ta hänsyn till. Analysen tar inte heller hänsyn till eventuella framtida ändrade markanvändningar (och därmed förändrade exponeringsnivåer), eller till de ekonomiska vinster som eventuellt kan uppnås genom att man efter en sanering fullt ut kan utnyttja den förorenade marken. Men inte desto mindre framstår det ju mer än tydligt att insatserna inte står i proportion till vinsterna.<br /><br /><span style="font-style: italic;">Miljöextremism och kemikalieskräck</span><br />Hur kan detta få hända? <a href="http://ekonomistas.se/2009/02/13/en-godtycklig-lek-med-liv/">frågar sig Jonas Vlachos på ekonomistas</a>? -Ja, det kan man ju fråga sig - personligen kan jag inte säga att jag är särskilt förvånad. Det hela återspeglar den kemikalieskräck och det underskott av nykter riskvärdering som tycks råda i Sverige idag. På detta tema rekommenderar jag läsning av toxikologiprofessorn Robert Nilsson kritik av vad han kallar miljöextremismen i ett skarpt formulerat <a href="http://www.dn.se/opinion/debatt/stoppa-den-svenska-miljoextremismen-1.804494">inlägg i DN </a>idag. Han har för övrigt <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14759655">tidigare luftat sin kritik</a> av Sveriges tillämpande av försiktighetsprincipen även i den vetenskapliga litteraturen. Hans debattartikel har helt klart sina poänger anser jag (i de delar av artikeln han håller sig till toxikologin iaf.). Riskvärdering innebär precis som det låter att vi värderar vilka risker som är värda att lägga krut på - och vilka som inte är värda att lägga krut på. Detta konceptet har dock inte riktigt fått fäste här i landet vad det verkar, vilket indirekt innebär att pengar stjäls från sådana åtgärder som skulle göra större nytta.<br /><br />Irrationell kemikalieskräck stöter man på lite överallt idag, E-nummerskräck är väl en av de mest utbredda formerna. Där jag mest stöter på fenomenet är förmodligen på bekämpningsmedelsområdet -jag har tidigare kommenterat risklarm på detta område t.ex. <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2008/12/gifterna-p-paprikor-och-vindruvor-en.html">här</a>, <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2008/11/en-vrdering-av-riskerna-med-gifter-i.html">här</a> och <a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2007/11/hur-farliga-r-de-uppmtta-resterna-av.html">här</a>. Så sent som förra veckan blev jag uppringd av en person på ett miljökontor i en kommun som hörde sig för om vilka bekämpningsmedelsrester hon eventuellt skulle kunna hitta spår av på en övergiven bangård. Vad man skulle göra om man nu hittade några rester förtäljer inte historien - jag försökte tona ned riskerna över telefonen - men jag förmodar att man övervägde att ålägga banverket någon form av sanering i så fall. Förmodligen till en kostnad fullt i paritet med de av konjunkturinstutet undersökta arseniksaneringsprojekten.<br /><br /><span style="font-style: italic;">Konsten att kommunicera risker</span><br />Samtidigt har jag full förståelse för att folk är oroliga - vem vill bosätta sig på en mark som man vet innehåller gifter, vem vill äta mat som innehåller spår av bekämpningsmedel? Att sedan all mat innehåller kemikalier och att en giftverkan är beroende av koncentration och faktiskt exponering, att herbicider är giftiga för ogräs men inte nödvändigtvis för människor - det är saker som är ytterst svåra att ta till sig och ytterst svåra att kommunicera till en allmänhet som till största delen består av icke-toxikologer.<br /><br />Att kommunicera risker - där har vi nog den stora utmaningen. Det behövs fler pedagogiska insatser där vi kommunicerar resultaten från riskvärderingar - konjunkturinstitutets rapport där man jämför hälsobefrämjande insatser på marksaneringsområdet med insatser på andra områden är ett sådant exempel.<br /><br /><span style="font-style: italic;">EU skippar riskvärderingen</span><br />Intressant nog så väljer man på EU-nivå att i <a href="http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-2009-0011+0+DOC+XML+V0//SV&language=SV">den nya lagstiftningen på bekämpningsmedelsområdet</a> (som parlamentet har godkänt, men som ännu inte har godkänts av kommissionen) att i viss mån frångå det där med riskvärdering. Man går från en "<span style="font-style: italic;">risk-based</span>" till en "<span style="font-style: italic;">hazard-based</span>" lagstiftning - vilket är något svåröversättligt (då både <span style="font-style: italic;">risk</span> och <span style="font-style: italic;">hazard</span> översätts med risk på svenska). I princip innebär det att där man tidigare gjorde en riskvärdering av verksamma substanser idag har infört stupstockskriterier där man helt enkelt väljer att inte godkänna substanser som är potentiellt mutagena, cancerogena, reproduktionstoxiskt, endokrinstörande, persistent eller bioackumulerande. (Även om man ju kan fundera över hur skarp denna skrivning egentligen är - se <a href="http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-2009-0011+0+DOC+XML+V0//SV&language=SV#BKMD-19">bilaga II</a>.)<br /><br />Detta förslag har debatterats ganska livligt i Storbrittanien i höst - där en hel del farhågor har luftats om att lagstiftningen kommer att innebära skördeminskningar utan att man gör några reella miljö eller hälsovinster. Man har också kritiserat det vetenskapliga i tillvägagångssättet och bristen på konsekvensanalys. Läs tex. "<a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7827477.stm">Balance elusive in EU pesticide debate</a>" och "<a href="http://www.globalpost.com/dispatch/european-union/090208/grim-future-english-carrots">A grim future for English carrots?</a>" KemI <a href="http://www.kemi.se/templates/News____5416.aspx">har uppskattat</a> att för svenska förhållanden kommer ca 23 aktiva substanser (8% av de godkända) på sikt att försvinna från den svenska marknaden - man gör dock inga utlåtanden om huruvida detta kommer att ställa till några problem för svenska odlare.<br /><a href="http://haraldcederlund.blogspot.com/2008/11/en-vrdering-av-riskerna-med-gifter-i.html"> </a><br />En del av kritiken är såklart orkestrerad av bekämpningsmedelstillverkarna själva men en del av invändningarna kan nog vara värda att lyssna på. Naturligtvis måste man också väga in att införandet av stupstockskriterier är praktiskt och också innebär att man sparar pengar - en ordentligt riskvärdering kostar ju såklart också. Personligen är jag inte särskilt oroad för att lagstiftningen ska få stora konsekvenser för jordbruket - men döm själva!<br /><br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/toxikologi" rel="tag">toxikologi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kemikalier" rel="tag">kemikalier</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kemikalieskr%E4ck" rel="tag">kemikalieskräck</a>, <a href="http://bloggar.se/om/arsenik" rel="tag">arsenik</a>, <a href="http://bloggar.se/om/marksanering" rel="tag">marksanering</a>, <a href="http://bloggar.se/om/konjunkturinstitutet" rel="tag">konjunkturinstitutet</a>, <a href="http://bloggar.se/om/EU" rel="tag">EU</a>, <a href="http://bloggar.se/om/bek%E4mpningsmedel" rel="tag">bekämpningsmedel</a>, <a href="http://bloggar.se/om/lagstiftning" rel="tag">lagstiftning</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-33429334.post-66513636150963740182009-02-21T21:15:00.005+01:002009-02-22T00:33:36.472+01:00Lögndetektorer och förbannad diktHänger ni med i svängarna om Anders Erikssons och Francisco Lacerdas artikel "<span style="font-style: italic;">Charlatanry in forensic speech science: a problem to be taken seriously</span>" som först publicerades i tidskriften "<a href="http://www.equinoxjournals.com/ojs/index.php/IJSLL/index"><span style="font-style: italic;">Journal of Speech, Language and the Law</span></a>" men sedan <a href="http://www.equinoxjournals.com/ojs/index.php/IJSLL/article/view/3775">drogs tillbaka</a> efter <a href="http://www.dn.se/sthlm/forskare-hotas-av-atal-1.485096">påtryckningar </a>från företaget <a href="http://www.nemesysco.com/">Nemesysco Limited</a> som tillverkar dylika lögndetektorer? Här kommer mina åsikter om saken.<br /><br />Så ska det ju naturligtvis inte gå till - det är ganska självklart - man kan inte kräva att en vetenskaplig tidskrifts redaktion ska dra tillbaka artiklar bara för att man inte gillar författarnas slutsatser. Detta är naturligtvis alldeles fundamentalt. <a href="http://www.dn.se/sthlm/de-forsoker-tysta-ner-forskning-1.485101">Karin Bojs är oroad</a> och <a href="http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=2-AV_ID=868994,00.html?from=sectionlinks2">Vetenskapsrådet är på krigsstigen</a>, och det förstår man.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjP78rlhU2s0R7ZsbwJSsVGqNvoJHSc-3BSeRaz2jN6wznL8QeH-ZdDNCX6AuhUu7F_t6met0XWJGmtDzToyuBnEUn7VOXigXrBCk4X8u-P1DtY64UAPhRNWFFSEFY2iIxJO-LfCg/s1600-h/lie+detector.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 400px; height: 398px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjP78rlhU2s0R7ZsbwJSsVGqNvoJHSc-3BSeRaz2jN6wznL8QeH-ZdDNCX6AuhUu7F_t6met0XWJGmtDzToyuBnEUn7VOXigXrBCk4X8u-P1DtY64UAPhRNWFFSEFY2iIxJO-LfCg/s400/lie+detector.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5305396156242321586" border="0" /></a><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Artikeln är visserligen tillbakadragen - men nätet fungerar ju som det gör - och den som vill läsa den kan göra det <a href="http://www.scribd.com/doc/9673590/Eriksson-Lacerda-2007">här</a> (filen uppladdad av en som kallar sig Charlatan's Nemesis) och ladda ned den som pdf <a href="http://wikileaks.org/leak/lacerda-lie-detectors-2007.pdf">här</a>. Den förklarar varför <a href="http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/03/professor-avsloja-bluffen-om-logndetektorerna">lögndetektorer baserade på röstanalys inte fungerar </a>och man förstår ju onekligen att artikeln måste vara mycket dålig för affärerna... Det känns också som att artikeln är ganska angelägen med tanke på att den här typen av lögndetektorer faktiskt <a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/wales/7764416.stm">används</a>.<br /><br />Men författarna ägnar också en passage åt att specifikt undersöka "<span style="font-style: italic;">Who is mister Lieberman?</span>" - där Lieberman alltså är den affärsman som driver Nemesysco. Och här tycker jag det blir lite problematiskt. Speciellt följande formulering finner jag något olycklig:<br /><blockquote>"<span style="font-style: italic;">Mr Lapidus interviewed Mr Liberman about his academic background and was told that he basically had none. He has no degree (never had time to get one, he explains) but has taken some courses in marketing at an Israeli open university. As we have </span><span style="font-style: italic;">explained above, the LVA is a simple program written in rather amateurishly </span><span style="font-style: italic;">used Visual Basic. Given what we now know about Mr Liberman, that is about </span><span style="font-style: italic;">what one would expect rather than ‘8,000 mathematical algorithms applied to </span><span style="font-style: italic;">129 voice frequencies’ (Damphousse et al. 2007: 15).</span>"</blockquote>Amatörmässig programmering är alltså vad man kan förvänta sig av Mr. Liberman enligt herrarna Eriksson och Lacerda. Alldeles oavsett om detta är riktigt eller inte så tycker jag nog att de kunde ha nöjt sig med att kritisera teorin och tekniken bakom lögndetektorerna - jag har därför också en viss förståelse för tidskriftens motivering:<br /><blockquote style="font-style: italic;">"In the December 2007 Edition of the International Journal of Speech, Language and the Law, an article was published which made serious allegations concerning Mr Amir Liberman and Nemesysco Limited. We have received complaints from Mr Liberman and Nemesysco Limited about the content of this article and particularly that the allegations made against them in it were highly defamatory, containing many inaccuracies and misleading statements. In addition, they complain that it was prepared without reference to them and without giving them an opportunity to comment upon it. The Journal accepts that Mr Liberman and Nemesysco Limited were not asked to assist in the preparation of the article and further that they were not invited to comment on the content of the article prior to its publication where, in view of the content of the article, it would have been appropriate to invite them to do so. We have agreed to publish a letter from Mr Liberman and Nemesysco Limited setting out their objections to the article in more detail in a future issue of the journal."</blockquote>Det hade onekligen varit lämpligt att informera herr Liberman om artikeln när den publicerades och ge honom chansen att bemöta anklagelserna. Men det naturliga när klagomålen inkom borde inte ha varit att dra tillbaka artikeln utan just bara att ge Liberman chansen att inkomma med en kommentar.<br /><br />Läs också vad Francisco Laerda skriver på sin <a href="http://blogs.su.se/frasse/frasse-mrW2v4nd">egen blogg!</a><br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vetenskap" rel="tag">vetenskap</a>, <a href="http://bloggar.se/om/l%F6gndetektorer" rel="tag">lögndetektorer</a>, <a href="http://bloggar.se/om/l%F6gn" rel="tag">lögn</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Nemesysco" rel="tag">Nemesysco</a>, <a href="http://intressant.se/intressant">intressant</a>Harald Cederlundhttp://www.blogger.com/profile/11166860018540388901noreply@blogger.com0