Varför jag blir tillsvidareanställd men inte får bli anställd som forskare

Diskuterade ju häromdagen några av avigsidorna med dagens system för forskningsfinansiering och även Martin på Under lagerbladet hakade på diskussionen.

En konsekvens av systemet är att universiteten har varit mycket restriktiva med att tillsvidareanställa externfinansierade forskare eftersom det är mycket osäkert om de kommer att dra in tillräckligt med forskningsmedel för att kunna finansiera sina egna löner framöver. I första hand ges man alltså en tidsbegränsad anställning (just nu är jag t.ex. anställd som forskare t.o.m. årsskiftet). Det där är något som man har kommit att betrakta som ganska normalt - och det är åtminstone tydligt (när pengarna är slut får man gå).

Den 1:a januari 2007 trädde dock en ändring i LAS gällande så kallad allmän visstidsanställning i kraft: efter två år övergår en tidsbegränsad anställning hos en arbetsgivare numer automatiskt i en tillsvidareanställning. Och konsekvenserna av dessa regler har debatterats livligt på universiteten, några exempel har man kunnat läsa om i SULF:s medlemstidning (SULF1; SULF2; SULF3) - artiklar som tycks karakteriseras av en bristande lyhördhet hos SULF:s företrädare för den oro som finns hos de som har tidsbegränsade anställningar. Konsekvenserna för min egen del är att det börjar bli dags att bli "inlasad" (alternativt uppsagd då).

Parallellt har det pågått en diskussion inom akademin om hur karriärvägen efter doktorsexamen ska göras mer transparent. Man tänker sig att man ska följa en förutbestämd karriärväg - det som kallas tenure track. Efter doktorsexamen ska man satsa på en post-dok, därefter ska man få en fyraårig tjänst som forskarassistent och därefter ska man erbjudas en tillsvidaretjänst som lektor eller forskare. I linje med dessa tankar har NL-fakulteten på SLU beslutat att man inte ska tillsvidareanställa någon som forskare om de inte är docenter (man förväntas uppnå docentkompetens under sin period som forskarassistent). Själv passar jag dock inte riktigt in i mallen utan har istället helt enkelt fortsatt som forskare efter doktorsexamen. Jag är ju dessutom till hälften finansierad av fakulteten med uppdrag att fungera som samordnare för BioCentrum - vilket så att säga gör det svårt att samtidigt vara ute och göra en postdok.

Alltså för att summera: jag måste bli tillsvidareanställd pga. LAS-reglerna, jag är önskvärd (och jag har forskningsmedel) men jag får inte bli anställd som forskare pga. fakultetens regelverk.

Den kreativa lösningen? - jag blir anställd som forskningsingenjör istället för som forskare. Det är den modell som tillämpas på min institution för de som befinner sig i min situation (och nej, det är inte bara jag som befinner mig i motsvarande situation).

Fick reda på det i fredags så jag har inte riktigt hunnit reflektera färdigt över vad detta innebär för min fortsatta karriär (brukar alltför sällan fundera på den) - men det är förmodligen inte bra.

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, forskningsfinanisering, LAS, lagen om anställningsskydd, forskare, forskningsingenjör, tenure track