Skeptikerna och pseudovetenskapen

Snubblade in på Nymchens Noteringar där Åsa (åtminstone delvis) sätter ord även på varför jag själv aldrig har känt en dragning att engagera mig i föreningen Vetenskap och Folkbildning eller i "skeptikerrörelsen". - Missförstå mig rätt, jag är helt för vetenskap, folkbildning och skepticism men jag gillar inte riktigt tonen man åtminstone ofta ser i debatten. Åsa skriver:

Förvillarpriset 2009 är bara en illustration av hur skeptikerrörelsen tar ställning för paradigm och vedertagna uppfattningar i frågor som är långt ifrån avgjorda. De undertrycker legitima debatter och skrämmer folk från att delta utifrån siga egna förutsättningar. Mitt intryck av skeptikerrörelsen är att de har ett svalt intresse för forskning men ett osunt behov av att använda auktoriteter för att trycka till folk de ser ner på. Istället borde man möta folk där de är och ta nyfikenheten på alternativ medicin som en ingång till att diskutera forskning och vetenskapsfilosofi på ett konstruktivt sätt.

I kontrast till dessa noteringar kan man ställa Torbjörn Fagerströms och Dan Larhammars dundrande debattartikel om att "Granska pseudovetenskapen" som publicerades häromdagen i UNT. (TF är överhuvudtaget mycket för att dundra i sina debattartiklar har jag lagt märke till). - Naturligtvis har Torbjörn och Dan rätt - det vore önskvärt att inte journalister hade ett så okritiskt förhållningssätt till pseudovetenskap, om inte förtroendet för vetenskap minskade i samhället etc. - Men hur når man dit? Genom att skrika om rättning i leden? - Jag skulle tro att det krävs lite annorlunda tillvägagångssätt...

Själv har jag valt att inte granska pseudovetenskap i någon större utsträckning på den här bloggen (med ett eller annat undantag) och detta delvis av samma bevekelsegrunder som jag har valt att inte diskutera/kritisera religion eller religiösa föreställningar. - Dels känns det i ärlighetens namn lite utsiktslöst (ett Sisyfosarbete) och dels så finns det ju redan gott om bloggar som ägnar sig åt bådadera. - Mitt intryck är dock att för 90% av dem är målgruppen mestadels de redan frälsta (eller kanske snarare då de ofrälsta i de här fallen). Man försöker aldrig på allvar möta sina meningsmotståndare och då kan man ju fråga sig vad som är poängen med det hela?

Ja, jag borde utveckla mina resonemang vidare - men även nattugglor som jag måste sova :)

Läs även andra bloggares åsikter om vetenskap, skeptiker, pseutdovetenskap  

GMO-chattande

Efter att ha medverkat i klotets bloggstafett om GMO-frågan så fick jag vara med och chatta i 45 minuter med Klotets lyssnare efter dagens sändning. Det där med att chatta var en ny erfarenhet för mig och det var ju ganska kul - men också lite stressigt och svårt att överblicka. Frågorna ramlade in - en del av dem bollades vidare till mig och andra till de övriga bloggarna.

Frågorna var av skiftande karaktär och vi som svarade var väl inte helt eniga om alla svar. Själv tyckte jag dock att det var lite svårt att hinna med att både besvara mina frågor och samtidigt överblicka vad de övriga svarade på - så jag hann inte riktigt med att debattera så mycket. Resultatet kan väl sägas ha blivit en god blandning av fakta, förutfattade meningar och en god portion förvirring. Döm själva!

Ifall det är några av er som chattade som har hittat hit och inte tyckte att ni fick tillfredsställande svar på era frågor går det såklart bra att ställa dem som kommentarer här. Jag svarar efter bästa förmåga!

Läs även andra bloggares åsikter om
GMO, vetenskap, miljö, hälsa, klotet, chat,

Föremål för forskning

På sistone har det varit lite så och så med min blogglust trots att det som vanligt inte råder någon brist på ämnen att kommentera. Jag har känt mig helt tillfreds med att grubbla över saker och ting på egen hand - utan att dela med mig av mina funderingar. Inte ens konjunkturinstitutets rapport om marksaneringens oproportionerliga kostnader häromdan lockade mig till att skriva några rader (än...) - och då har jag ju ändå bedrivit lite forskning själv om marksanering. Tills vidare får ni nöja er med att läsa vad "Renjord" och "Ekonomistas" skriver om saken.

Vad är det då som har förmått lura mig att åter skriva några rader? - Ja, jag kan ju ändå inte låta bli att tipsa om att Sara Kjellberg på "sakj", som i sitt doktorandprojekt kartlägger de svenska akademiska bloggarna, idag har lagt upp en av sina postrar på bloggen. Där kan du studera en länkkarta över den svenska vetenskapsbloggosfären. - Och visst hittar jag mig själv där när jag zoomar in!

Och när man blivit påmind om att man ju faktiskt själv är föremål för forskning så får man ju se till att skärpa sig!

(Man kan ju för övrigt reflektera över hur spridning av forskningsresultat om bloggosfären i bloggosfären påverkar bloggosfären - men jag kanske ska lämna det till Sara...)

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, vetenskap, bloggar, bloggosfären, poster, vetenskapsbloggar, sakj

Hur man slurpar med blurb

...hade jag kanske kunnat uttala mig om lite mer detaljerat om det inte hade varit som så att blurb för närvarande inte stödjer blogger. Men vad handlar det om då? - Jo, man laddar hem gratisprogrammet Blurb BookSmart och sedan "slurpar" man sin blogg till en egenhändigt layoutad bok - den kan man sedan publicera som print-on-demand via blurbs bokhandel. Det tycks vara ganska enkelt och programvaran verkar inte så pjåkig. För närvarande fungerar det dock bara för den som råkar ha sin blogg på TypePad eller på LiveJournal - även om det påstås annorlunda i demonstrationen av hur det går till i videon här nedanför.


Sedan kan man ju filosofera över varför i all världen man nu skulle vilja publicera sin blogg i bokform. Själv tror jag inte riktigt på idén med att bara "slurpa" innehållet - om man nu inte har skrivit en bok i bloggform redan från början dvs. En bloggtext är ju oftast helt annorlunda till sin karaktär (aktuell, interaktiv och korslänkande) och ger nog lätt ett platt och splittrat intryck som bok. Jag har inte heller några planer på att ge ut min blogg i bokform.

Forskarbloggen däremot, som ligger på TypePad, kommer att ges ut i bokform (poster mellan 2006-2008, inklusive kommentarer) - och där ingår jag ju som en av skribenterna. Själva slurpandet och layoutarbetet har skötts av Jens och Daniel - som både är skribenter och tjänstgör som redaktörer för boken (och bloggen). Själv fick jag ägna någon timme eller två i onsdags eftermiddag till att göra om en figur som jag otaktiskt nog hade snott från en Sciencepublikation till ett av mina inlägg.

Huvudanledningen till att bloggen ges ut i bokform är inte på grund av att SLU vill tjäna pengar eller eftersom vi tror att det finns en stor efterfrågan att läsa den (vi räknar istället med en mycket liten upplaga). Möjligtvis kan ju bloggen vara intressant som tidsdokument - den speglar debatten, speciellt när det gäller GMO-frågor under den här tiden - vilket säkert kan vara intressant för någon framtida växtförädlare eller bloggarkeolog. Men huvudanledningen är att vi vill kunna tillgodoräkna oss materialet som en populärvetenskaplig publikation - inte minst med anledning av den pågående utvärderingen av SLU "KoN" (Kvalitet och Nytta - tycker fortfarande att det är en mycket rolig förkortning...) anser många att det är av vikt eftersom man hyser tvivel om att bloggande kommer att räknas som att vara nyttig.

Detta återspeglar väl snarast det faktum att den akademiska världen inte riktigt hänger med i utvecklingen än att bloggande inte i sig skulle kunna vara ett värdefullt sätt att jobba med den tredje uppgiften. Då instruktionerna för hur man ska redovisa sitt populärvetenskapliga arbete ännu inte har kommit från utvärderingsgruppen så vet vi ju heller ännu inte hur (om) bloggande ska redovisas. Personligen anser jag ju så klart att det borde värderas - inte minst eftersom det ju då förmodligen visar sig att jag själv är en av dem som har arbetat allra mest med tredje uppgiften på SLU på sistone. Får sätta mitt hopp till att Ulf Sandström som tjänstgör som bibliografisk expert i utvärderingsgruppen tillför ett bloggarperspektiv!

Läs även andra bloggares åsikter om slurp, blurb, blurb booksmart, forskarblogge, bloggbok, bokpublicering, bloggande, bloggar, blogg

Skorna (och deras ägare) sticker ut och vandrar

Det har inte varit mycket action här på bloggen på sistone - har haft semester inte bara från jobbet utan även från bloggandet. Och några dagar till av tystnad lär det bli - jag sticker nämligen iväg upp till Sarek för några dagars fotvandring om någon timme.

I år blir det rundvandring i de södra delarna av nationalparken: Kvikkjokk - Tarraluoppal - Njoatsosvagge - Luohttolahko - och runt Pårtemassivet tillbaka till Kvikkjokk. (Stavningen av de samiska namnen blev det kanske lite si och så med - kartan är redan nedpackad).

Hinner därför inte komma med några reflektioner kring Malins post om kommunikationen mellan forskare och journalister - som man ju annars skulle kunna ha tänkt sig att koppla ihop med Andy Revkins idéer om "journalistisk whiplash" till något läsvärt. Men det får bli när jag kommer åter i så fall.

Wilkins om vetenskapsbloggande

Evolutionsfilosofen John Wilkins, som skriver på den för det mesta mycket läsvärda bloggen Evolving Thoughts har skrivit en artikel i tidskriften Trends in Ecology and Evolutions betitlad: "The roles, reasons and restrictions of science blogs".

Artikeln kan väl ses lite grann som en introduktion till vetenskapsbloggar och vetenskapsbloggande för ett ännu inte alltför bloggbevandrat forskarauditorium, och John skriver om en del ganska grundläggande som om vad en blogg är för något och hur man startar en. Han listar också fördelar och nackdelar med att blogga om vetenskap (och jag tycker att hans tankar ganska väl sammanfaller med dem som jag har gett uttryck för när jag någon gång emellanåt har uttalat mig på temat (t.ex. här och här) - men han nämner också några fler aspekter. Jag listar allt:


Fördelar:

snabbheten i kommunikationen

interaktiviteten, läsare kan kommentera, korrigera och andra bloggare kan debattera

forskning och forskningspolitik som inte annars skulle uppmärksammas av media hittar ut

forskning och forskare "demytologiseras"

personliga fördelar för den som bloggar - man kan till exempel bli erbjuden jobb på grund av sitt bloggande (men det torde väl bero på hur man skriver - min egen kommentar)

bloggar kan vara ett sätt att överbrygga klyftan mellan vad CP Snow kallade "The two cultures" (i den mån en sådan klyfta verkligen existerar - min egen kommentar)

en blogg kan, såtillvida den inte så småningom raderas, tjäna som ett bra arkivmaterial som gör det möjligt att i efterhand t.ex. följa en tidigare debatt


Nackdelar:

bristande kvalitetskontroll - det finns vanligtvis inte någon redaktör för en blogg (även om forskarbloggen på SLU t.ex. har en) och slarvfel och stavfel torde vara rätt så vanliga - även här på Skor längtar ut.

många bloggar som vid första anblicken utger sig för att vara vetenskapsbloggar för i själva verket ut pseudovetenskap (och sådana har vi ju gott om även i den svenskspråkiga delen av bloggosfären speciellt när det gäller klimatfrågor finns det massor av nonsensbloggar - som ju för övrigt ofta känns igen på sina sällsynt deskriptiva namn - "Moderna myter", "Klimatbluffen", "Climate scam", "Klimatsvammel" etc. - beskriver ju innehållet i bloggarna perfekt! Men detta var en utvikning...)

man får inte betalt (eller åtminstone dåligt betalt) för sitt bloggande


Slutsatser:

John förordar att fler forskare borde engagera sig i vetenskapsbloggande och att vetenskapssamhället i stort borde värdera bloggen högre som ett sätt att förmedla sin forskning.

Han avslutar med orden (i min egen översättning):

"På detta sätt kan vi försäkra oss om att kvalitén på den vetenskap som förmedlas till allmänheten är hög samtidigt som personligheten hos de bloggande forskarna förmänskligar vetenskapen"

Låter ju som en from förhoppning... även om "försäkra" nog känns som ett alltför kraftfullt uttryck - ibland känns det i ärlighetens namn snarare som att "försöka".

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, bloggande, bloggosfären, vetenskapsbloggande, vetenskapskommunikation

Att tiga eller tala - det är frågan

Jag brukar inte skriva om förhållandet mellan religion och vetenskap - eller om intelligent design kontra evolutionslära. Det finns så många andra bloggar som avhandlar de ämnena och ärligt talat tycker jag att det finns intressantare saker att skriva om (och ID är det ju knappast någon som tar på allvar i Sverige - och de som gör det läser förmodligen inte min blogg iaf.).

Dock har jag under påsken förstrött men fascinerat följt allt skrivande på olika bloggar, främst knutna till Scienceblogs, som kretsat kring kreationistiska propagandafilmen "Expelled" och vad som kommit att kallas "PZ Myers-affären". Här följer ett litet sammandrag:

Expelled är som sagt ett kreationistiskt propagandaverk - Maria på Under lagerbladet har skrivit om den tidigare. Vad hon inte tog upp i sin post är det faktum att när filmmakarna intervjuade PZ Myers och Richard Dawkins - båda kända biologer och ateister - för filmen, så lät de (filmmakarna) påskina att de skulle medverka i en helt anna film kallad "Crossroads" som skulle ge en balanserad bild av förhållandet mellan ID och evolution. Så var dock inte fallet.

Nåväl - påskens stora debatt startade när PZ Myers, som alltså mot sin vilja medverkar i filmen, gick för att se den - men blev hindrad i dörren och ombedd att lämna området av uniformerade vakter (han blev alltså "expelled"). Detta är ju underhållande i sig - men ironin fullbordades av det faktum att Richard Dawkins (världens förmodligen mest välkände ateist) som stod bredvid honom inte blev igenkänd utan släpptes in för att se filmen! Richard Dawkins recension av filmen "Lying for Jesus?" kan ni läsa här.

Som ni kan förstå så satte denna lilla incident fart på bloggare runt om i världen (en översikt hittar ni på Greg Ladens blogg) - men det var bara början. Verkligt skruv tog det när Matthew Nisbet på Framing Science blandade sig i leken och uttalade sig om "Why the PZ Myers Affair is Really, Really Bad for Science". Nisbet driver en tes i linje med klassiska utrycket: "all publicitet är god publicitet" - och han menar att om Myers och Dawkins verkligen brydde sig om att kommunicera evolution till ID-lägret så skulle de "ligga lågt och låta andra sköta snacket".

Jag har tidigare skrivit om Nisbets och Mooneys omdebatterade idéer om att kommunicera vetenskap - och de var redan tidigare på tvärs med många vetenskapsbloggare (och i synnerhet ateister) som anser att vetenskapskommunikation inte bör bedrivas som något som liknar en pr-kampanj. När nu Nisbet, och även Mooney uttalar sig för att uppmärksamheten kring filmen är bra för kreationisterna och att Myers och Dawkins borde hålla tyst - så har de som det verkar skapat sig många fler ovänner. Man får förmoda att de i konsekvensens namn resonerar om sitt eget bloggande på samma sätt som de resonerar om filmen - alla länkar är bra länkar och all trafik på bloggen är bra trafik...

Myers svarar (oväntat nog) med ett "Fuck you very much!" - några andra bloggar som skriver om saken och kritiserar Nisbet och Mooney är Greg Laden, EvolutionBlog, Evolving Thoughts, Stranger Fruit, Respectful Insolence, Pure Pedantry och Laelaps.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, vetenskapskommunikation, kommunikation, ID, intelligent design, evolution, Expelled, PZ Myers, Richard Dawkins, framing