I en studie som publiceras idag i Science (pdf) beskriver Craig Venter m.fl. medarbetare hur de har lyckats ersätta genomet i bakterieceller av arten Mycoplasma caprifolium med ett helt syntetiskt genom (Mycoplasma mycoides JCVI-syn1.0).
Detta är fortsättningen på den studie man publicerade häromåret där man transplanterade ett helt (naturligt) genom från M. mycoides till M. caprifolium och därmed "bytte art" på bakterien.
När det nya genomet förs in i värdcellen avläses det av cellens maskineri och bildar proteiner och andra byggstenar. Efter ett antal generationer (vilka ju passerar ganska snabbt i en bakteriekoloni) finns inga spår kvar av ursprungscellen och dess komponenter - och man har i princip skapat en helt syntetisk bakterie. För att använda den datorliknelse som forskarna själva använder i artikeln: "den nya mjukvaran bygger sin egen hårdvara".
Det syntetiska genomet kan designas så att den skapade bakterien får de egenskaper man önskar. Craig Venters uttalade mål är att skapa celler som är optimerade för att producera biobränsle från luftens koldioxid - men jag kan tänka mig oerhört många olika framtida applikationer för denna teknik. I princip ger det oss möjligheten att använda bakterieceller som små specialdesignade kemiska fabriker - för biobränsleproduktion, vattenrening, läkemedelsproduktion etc.
En potentiell svårighet som jag ser med designade celler är hur man ska undvika att de evolverar när de väl kommer ut till praktisk användning. Om man designar en cell som är optimerad för att fånga in koldioxid och producera biobränsle så är det förmodligen inte den cell som samtidigt är bäst på att replikera sig - det finns en uppenbar risk att man förlorar den önskvärda egenskapen efter några generationer. Detta kan säkert kontrolleras genom ständiga "omstarter", kontrollerade odlingsbetingelser eller på något annat fiffigt vis men kan säkerligen vara en stor svårighet vid storskaliga tillämpningar.
Det är frestande att tala om att "skapa liv" i sammanhanget - jag tycker dock att det finns en tydlig filosofisk distinktion mellan att skapa en cell som kontrolleras av ett syntetiskt genom och att skapa liv - även om distinktionen ju är något svår (det medges) - men man startar ju trots allt med en redan befintlig cell.
Att göra motsvarande sak för eukaryoter kommer att vara mer komplicerat eftersom genomen är större och både djur och växter dessutom innehåller genetiskt material i mitokondrier respektive kloroplaster - men det låter sig säkert göras på lite sikt.
Avslutningsvis låter vi väl Craig Venter själv beskriva studien i en intervju med tidskriften Science:
Läs även: Science News, Dot Earth, DN, Craig Venter Institute, Patrik Lindenfors
Läs även andra bloggares åsikter om vetenskap, forskning, biologi, syntetisk biologi, liv, mikrobiologi, genetik, Craig Venter
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Harald
Detta får forskarna inte syssla med då dom inte begriper hur bakterier fungerar i vår värd,
Han pratar om säkerhet precis som den galna forskaren i Jurassic Park.
Dom kan skapa bakterier som dödar oss, titta på läkarkåren som inte begriper sig på vad bakterierna i våra tarmar orsakar för sjukdomar, deras inkompetens är fruktansvärd.
hjärtsjukdom är troligen en infektionssjukdom, du kan själv söka på pubmed
Infektion ex twar inflammation CVD.
En blogg som beskriver detta med att bakterier kan orsaka inflammationer i kroppen,
http://coolinginflammation.blogspot.com/
sök på gut flora inflamation,
en svensk forskare fredrik bäckhed.
Gammal forskning är bara skräp för papperskorgen, läs dom senaste årens framsteg.
vh xx
Jag säger inte att detta är ett så stort genombrott som det framställts som (man har inte "skapat liv" utan ett syntetiskt genom, vilket är en viss skillnad). Men jag håller Craig Venter som en av den moderna vetenskapens genuina genier, redan p.g.a. tidigare forskning. Han kommer sannolikt att få Nobelpriset. Vår tids Louis Pasteur.
Mjo, Craig Venter är ju något av en superstar för den biologiska forskningen. Kritikerna hävdar väl kanske att hans forskningsgärning handlar mer om "brute force" och stora resurser än om genialitet - helt klart är att det är coola grejer de håller på med på Craig Venter-institutet :)
Såja, nu läste jag dessutom din bloggpost ;-) Bra och informativt.
Det slog mig att steget inte kan vara så långt från att använda den här tekniken på en encellig organism, till att också göra det på en flercellig, bara man skapar ett genom hos en äggcell. I längden skulle man kunna designa vilka varelser som helst, så länge de bara är livsdugliga. Inte en särskilt bekväm tanke.
Skicka en kommentar