En studie som förpublicerades idag i JAMA, det amerikanska läkarförbundets tidskrift har undersökt sambanden mellan halterna av bisfenol A (BPA) i urinen hos 1455 vuxna amerikaner och förekomsten av en rad vanliga sjukdomar.
Det visade sig att det fanns ett signifikant samband mellan halten bisfenol A och förekomsten av både hjärtproblem och diabetes och dessutom korrelerade höga halter BPA med onormala halter av två leverenzym.
Detta är (otroligt nog) den första epidemiologiska studie som har undersökt BPA på det här sättet. Och även om man så klart - vilket jag alltid tjatar om här på bloggen - ska akta sig för att förväxla korrelation med kausalitet så gör det faktum att flera djurförsök redan har indikerat att BPA kan ha en koppling till diabetes etc. att den eventuella kausaliteten känns mer plausibel än den annars skulle ha gjort.
Att notera är också att forskarna undersökte sambandet mellan halten BPA i ett urinprov som togs vid endast ett tillfälle med ett rapporterat hälsotillstånd. Tidigare studier har visat att BPA utsöndras ur kroppen relativt snabbt - och det förefaller därför sannolikt att om man hade följt hur försökspersonernas BPA-halter varierade över en längre tidsperiod skulle ha funnit ett ännu starkare samband mellan BPA och de olika sjukdomarna!
Några skäl till försiktighet med att dra alltför långtgående slutsatser finns det såklart: epidemiologiska studier är kända för att kunna ge felaktiga resultat emellanåt och har ett lågt bevisvärde. Det kan också vara som så att BPA samkorrelerar med någon annan faktor som i sin tur är den verkliga orsaken. Intressant är att en av de främsta källorna till BPA anges som konsumtion av drycker på burk ("canned beverages"). Hög konsumtion av läsk och fruktdryck är känt som en riskfaktor för både diabetes 2 och fetma på grund av den höga sockerhalten - och fetma anses vara en riskfaktor för hjärtproblem och är kopplat till diabetes. En tänkbar förklaring är därför att det är hög konsumtion av socker som är den egentliga boven - men det är inte lätta att bena ut vad det är som förorsakar vad.
Artikeln är fritt tillgänglig online om ni vill titta närmare på den:
Iain A. Lang; Tamara S. Galloway; Alan Scarlett; William E. Henley; Michael Depledge; Robert B. Wallace; David Melzer 2008. Association of Urinary Bisphenol A Concentration With Medical Disorders and Laboratory Abnormalities in Adults. JAMA 300.11.1303.
Både DN och SvD rapporterar på ett ganska sakligt sätt om studien och håller rentav en något försiktigare ton än den som hålls i den i JAMA publicerade kommentaren till artikeln från bisfenol A-experten Frederik vom Saal "Bisphenol A and Risk of Metabolic Disorders". - vom Saal som ju redan tidigare kopplat samman BPA med såväl diabetes som fetma.
Tillägg: Pekka tipsar i kommentarspåret om en bra artikel om bisfenol A som tar upp resultaten från den senaste studien men också ger en grundlig bakgrundsbeskrivning till problematiken. Den rekommenderas: "Bisphenol A in Plastics - Should We Worry?"
Andra bloggar om: vetenskap, forskning, bisfenol A, diabetes, hjärtproblem, fetma, plast, DN
Visar inlägg med etikett medicin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett medicin. Visa alla inlägg
17 juli 2008
Korrelationer, orsakssamband och orsakverkan
...och när vi ändå är inne på det där med att korrelationer inte är detsamma som orsakssamband så kan vi väl ta det där med D-vitaminbrist och autism också. Två läkare hävdade att det finns en koppling mellan D-vitaminbrist och autism på DN Debatt. Att det skulle föreligga någon egentlig korrelation är obevisat - än mindre då ett orsakssamband.
Alltid kristiskt tänkande Pekka på orsakverkan har vettiga invändningar. Det förefaller ganska troligt att den ökade frekvensen av autismfall beror på att kriterierna för vad som räknas som autism har ändrats över tid - och i så fall finns det ju inte ens en epidemi!
Detta förklarar dock inte varför autism är vanligare hos somalier som lever i Sverige jämfört med dem som lever i hemlandet. Det som skulle kunna förklara detta är dock skillnader i diagnosticering av autism mellan somalisk och svensk sjukvård. Spontant tycker jag att det låter som en minst lika rimlig förklaring som D-vitamin-brist men jag är å andra sidan dåligt insatt i hur autismdiagnoser ställs.
Andra bloggar om: forskning, vetenskap, kosttillskott, D-vitamin, solljus, autism
Alltid kristiskt tänkande Pekka på orsakverkan har vettiga invändningar. Det förefaller ganska troligt att den ökade frekvensen av autismfall beror på att kriterierna för vad som räknas som autism har ändrats över tid - och i så fall finns det ju inte ens en epidemi!
Detta förklarar dock inte varför autism är vanligare hos somalier som lever i Sverige jämfört med dem som lever i hemlandet. Det som skulle kunna förklara detta är dock skillnader i diagnosticering av autism mellan somalisk och svensk sjukvård. Spontant tycker jag att det låter som en minst lika rimlig förklaring som D-vitamin-brist men jag är å andra sidan dåligt insatt i hur autismdiagnoser ställs.
Andra bloggar om: forskning, vetenskap, kosttillskott, D-vitamin, solljus, autism
16 juli 2008
Astma och Helicobacter pylori
Jag har nu ögnat igenom artikeln som jag rapporterade om igår, liksom en “Leading article” publicerad i tidskriften "Gut" tidigare i år som diskuterar teorin.
Sammantaget kan jag säga att min förmodan om att de har studerat bara just H. pylori och inte förekomsten av några andra bakterier tycks stämma. Därmed kan man inte hävda säkert att H. pylori skyddar mot astma – det kan mycket väl vara som så att dess ”immunomodulerande aktivitet” har en skyddande effekt så som föreslås av författarna men det är fortfarande högst osäkert!
Jag tycker alltså att de sätter lite överdriven tilltro till sin teori men jag hittar åtminstone följande förbehåll i artikeln:
“The cross-sectional design could reflect possible problems of reverse causation. For example, asthmatics may more frequently receive antibiotics and corticosteroids that could reduce H. pylori prevalence, compared with nonasthmatics. The present study cannot entirely rule out this possibility.”
från: Chen Y & Blaser M J. 2008. Helicobacter pylori infestation is inversely associated with childhood asthma. The Journal of Infectious Diseases 198: In press.
Intressant nog så föreslår de också i diskussionen att den minskade frekvensen av H. pylori kan förklaras med ett ökat antibiotikaanvändande (vilket ju verkar rimligt) – men de har inte undersökt korrelationen mellan antibiotikaanvändande i unga år och astma – bara tittat på antibiotikaanvändandet under den senaste månaden. Det finns dock en annan studie (som de hänvisar till) som har tittat närmare på saken:
Kozyrskyj A L et al. 2007. Increased risk of childhood asthma in from antibiotic use in early life. Chest 131: 1753-1759.
Det finns alltså en positiv korrelation mellan antibiotikaanvändande och astma – och även om avsaknaden av H. pylori nu är en proximat orsak till att man får astma är det troligt att antibiotikaanvändandet är en mer ultimat orsak (anser åtminstone jag) – och det kanske vore mer relevant att sätta in eventuella insatser där?
Att sambandet i mitt tycke inte ter sig så starkt som författarna hävdar betyder inte att jag avfärdar resultaten som oanvändbara. Jag håller med författarna när de skriver att:
”Although this may represent an epiphenomenon as part of a more general change in human microecology, there is substantial biological plausibility for a role of the disappearance of H pylori and the rise of these allergic disorders of children. Nevertheless, if H pylori, and especially cagA status, only is a marker for asthma risk, it could become useful for clinical and epidemiological studies”
från:
Blazer MJ et al. 2008. Does Helicobacter pylori protect against asthma and allergy? Gut 57: 561-567.
Andra bloggar om: forskning, vetenskap, mikrobiologi, Helicobacter pylori, astma, antibiotika
Sammantaget kan jag säga att min förmodan om att de har studerat bara just H. pylori och inte förekomsten av några andra bakterier tycks stämma. Därmed kan man inte hävda säkert att H. pylori skyddar mot astma – det kan mycket väl vara som så att dess ”immunomodulerande aktivitet” har en skyddande effekt så som föreslås av författarna men det är fortfarande högst osäkert!
Jag tycker alltså att de sätter lite överdriven tilltro till sin teori men jag hittar åtminstone följande förbehåll i artikeln:
“The cross-sectional design could reflect possible problems of reverse causation. For example, asthmatics may more frequently receive antibiotics and corticosteroids that could reduce H. pylori prevalence, compared with nonasthmatics. The present study cannot entirely rule out this possibility.”
från: Chen Y & Blaser M J. 2008. Helicobacter pylori infestation is inversely associated with childhood asthma. The Journal of Infectious Diseases 198: In press.
Intressant nog så föreslår de också i diskussionen att den minskade frekvensen av H. pylori kan förklaras med ett ökat antibiotikaanvändande (vilket ju verkar rimligt) – men de har inte undersökt korrelationen mellan antibiotikaanvändande i unga år och astma – bara tittat på antibiotikaanvändandet under den senaste månaden. Det finns dock en annan studie (som de hänvisar till) som har tittat närmare på saken:
Kozyrskyj A L et al. 2007. Increased risk of childhood asthma in from antibiotic use in early life. Chest 131: 1753-1759.
Det finns alltså en positiv korrelation mellan antibiotikaanvändande och astma – och även om avsaknaden av H. pylori nu är en proximat orsak till att man får astma är det troligt att antibiotikaanvändandet är en mer ultimat orsak (anser åtminstone jag) – och det kanske vore mer relevant att sätta in eventuella insatser där?
Att sambandet i mitt tycke inte ter sig så starkt som författarna hävdar betyder inte att jag avfärdar resultaten som oanvändbara. Jag håller med författarna när de skriver att:
”Although this may represent an epiphenomenon as part of a more general change in human microecology, there is substantial biological plausibility for a role of the disappearance of H pylori and the rise of these allergic disorders of children. Nevertheless, if H pylori, and especially cagA status, only is a marker for asthma risk, it could become useful for clinical and epidemiological studies”
från:
Blazer MJ et al. 2008. Does Helicobacter pylori protect against asthma and allergy? Gut 57: 561-567.
Andra bloggar om: forskning, vetenskap, mikrobiologi, Helicobacter pylori, astma, antibiotika
Jag får magsår!
Nja, så illa är det nog inte - kunde bara inte låta bli att sätta rubriken. Men jag grubblar över magsår och astma och bakterien Helicobacter pylori som orsakar det förstnämnda och påstås skydda mot det sistnämnda - men vänta nu, gör den verkligen det?
Tyvärr så är inte studien publicerad i dagens nummer av The Journal of Infectious Diseases som det påstås i dagens DN och inte heller i augustinumret (som redan är publicerat på nätet) - antar att det stod att den skulle publiceras i något pressmeddelande. Jag skrev ett e-mail och blev utlovad en kopia av den efterfrågade studien - men den har inte kommit än. Och tills dess den gör det kan jag inte hejda min ryggmärgsreaktion från att komma ut: en korrelation är inte detsamma som ett orsakssamband!
Det här tycks vara ett typiskt fall där risken är hög för att en korrelation förväxlas med ett orsakssamband. Att mindre förekomst av Helicobacter pylori sammanfaller med ökad förekomst av astma betyder inte nödvändigtvis att Helicobacter pylori skyddar mot astma!
Hur många bakterier finns det i människans mag-tarm-system? - Jo, det kan jag svara på. Det finns ungefär 10 ggr fler bakterieceller än det finns människoceller i kroppen, och det finns någonstans mellan 300-1000 arter av bakterier (enligt den ofta förträffliga källan Wikipedia).
Vad är det som gör att forskarna (vilket jag misstänker att de har gjort tills jag har läst studien, och vilket tycks vara vad de gjorde i deras tidigare studie på samma tema) har valt att bara studera förekomsten av just Helicobacter pylori? Och är det ett bra tillvägagångssätt?
Min gissning är att förekomsten av Helicobacter pylori förmodligen samkorrelerar med förekomsten av åtminstone några av de andra bakterierna och med t.ex. hygieniska förhållanden och antibiotikaanvändande under uppväxten i stort. - Därför är det svårt att hävda att just förekomsten av Helicobactern skulle vara det som ger en skyddseffekt - däremot är studien helt klart ytterligare en indikation som understödjer den så kallade "hygien-hypotesen".
(Och skulle jag ha fel i mina förmodanden angående artikeln så återkommer jag när jag har fått mitt ex.) - tills dess kan ju den intresserade grubbla lite över den här artikeln - tydligen kan man lindra astma-symptom genom att behandla mot, ja, just det: Helicobacter pylori!
Uppdatering 16/7: jag har nu läst artikeln och skrivit en ny post om saken. Min skepsis kvarstår.
Andra bloggar om: vetenskap, forskning, Helicobacter pylori, astma, magsår, mikrobiologi
Tyvärr så är inte studien publicerad i dagens nummer av The Journal of Infectious Diseases som det påstås i dagens DN och inte heller i augustinumret (som redan är publicerat på nätet) - antar att det stod att den skulle publiceras i något pressmeddelande. Jag skrev ett e-mail och blev utlovad en kopia av den efterfrågade studien - men den har inte kommit än. Och tills dess den gör det kan jag inte hejda min ryggmärgsreaktion från att komma ut: en korrelation är inte detsamma som ett orsakssamband!
Det här tycks vara ett typiskt fall där risken är hög för att en korrelation förväxlas med ett orsakssamband. Att mindre förekomst av Helicobacter pylori sammanfaller med ökad förekomst av astma betyder inte nödvändigtvis att Helicobacter pylori skyddar mot astma!
Hur många bakterier finns det i människans mag-tarm-system? - Jo, det kan jag svara på. Det finns ungefär 10 ggr fler bakterieceller än det finns människoceller i kroppen, och det finns någonstans mellan 300-1000 arter av bakterier (enligt den ofta förträffliga källan Wikipedia).
Vad är det som gör att forskarna (vilket jag misstänker att de har gjort tills jag har läst studien, och vilket tycks vara vad de gjorde i deras tidigare studie på samma tema) har valt att bara studera förekomsten av just Helicobacter pylori? Och är det ett bra tillvägagångssätt?
Min gissning är att förekomsten av Helicobacter pylori förmodligen samkorrelerar med förekomsten av åtminstone några av de andra bakterierna och med t.ex. hygieniska förhållanden och antibiotikaanvändande under uppväxten i stort. - Därför är det svårt att hävda att just förekomsten av Helicobactern skulle vara det som ger en skyddseffekt - däremot är studien helt klart ytterligare en indikation som understödjer den så kallade "hygien-hypotesen".
(Och skulle jag ha fel i mina förmodanden angående artikeln så återkommer jag när jag har fått mitt ex.) - tills dess kan ju den intresserade grubbla lite över den här artikeln - tydligen kan man lindra astma-symptom genom att behandla mot, ja, just det: Helicobacter pylori!
Uppdatering 16/7: jag har nu läst artikeln och skrivit en ny post om saken. Min skepsis kvarstår.
Andra bloggar om: vetenskap, forskning, Helicobacter pylori, astma, magsår, mikrobiologi
16 april 2008
07 april 2008
Vitaminer mot hörselskador?
Det rapporterar SVT:s nyheter om idag - och det låter onekligen lite grann som "hokus-pokus" som reportern uttryckte det i inslaget. Själva forskningsstudien som ligger till grund för det hela publicerades faktiskt för nästan ett helt år sedan och det är något oklart varför SVT:s nyhetsredaktion valde att göra en nyhet av det just idag - kanske någon intressent som skickade ett pressmeddelande?
Studien är inte publicerad i en Open-access-tidskrift men en kopia finns uppladdad på National Institute of Healths (NIH:s) server. Resultaten är tydliga nog - en blandning av vitaminerna A, E och C + tillsats av magnesiumsulfat ger minskade hörselskador hos marssvin. Varför antioxidanterna har synergistiska effekter tillsammans med magnesiumsulfat är betydligt oklarare (det gav ingen skyddseffekt med bara vitaminer eller bara magnesium).
Det lär ju inte skada någon att ta sådana här kosttillskott - så länge det sker vid enstaka tillfällen - t.ex. inför en rockkonsert - så varför inte? Att ta vitamintillskott under längre tidsperioder är dock inte att rekommendera - särskilt inte av vitamin A.
Källa:
Le Prell C G, Hughes L F & Miller J M. Free radical vitamins A, C, and E plus magnesium reduce noise trauma. Free Radical Biology and Medicine. 42 (9): 1454-1463 .
Andra bloggar om: vetenskap, forskning, nyheter, vitaminer, vitamin A, vitamin E, vitamin C, magnesium, hörselskador, hälsa, medicin
Studien är inte publicerad i en Open-access-tidskrift men en kopia finns uppladdad på National Institute of Healths (NIH:s) server. Resultaten är tydliga nog - en blandning av vitaminerna A, E och C + tillsats av magnesiumsulfat ger minskade hörselskador hos marssvin. Varför antioxidanterna har synergistiska effekter tillsammans med magnesiumsulfat är betydligt oklarare (det gav ingen skyddseffekt med bara vitaminer eller bara magnesium).
Det lär ju inte skada någon att ta sådana här kosttillskott - så länge det sker vid enstaka tillfällen - t.ex. inför en rockkonsert - så varför inte? Att ta vitamintillskott under längre tidsperioder är dock inte att rekommendera - särskilt inte av vitamin A.
Källa:
Le Prell C G, Hughes L F & Miller J M. Free radical vitamins A, C, and E plus magnesium reduce noise trauma. Free Radical Biology and Medicine. 42 (9): 1454-1463 .
Andra bloggar om: vetenskap, forskning, nyheter, vitaminer, vitamin A, vitamin E, vitamin C, magnesium, hörselskador, hälsa, medicin
05 mars 2007
Förkylt?
Börjar tyvärr kännas som att det är en förkylning på G för min del. Näsan rinner, huvudet är tungt och tankarna tröga.
Häromdagen blev jag ju tipsad om att det fanns en metastudie som indikerar att ca en halv dags (8%) kortare förkylningstid är ungefär vad man kan förvänta sig om man sätter i sig en dos C-vitamin. Vad gäller koppen te med honung som jag dricker i detta nu så är dess effekter dock inte lika lätta att uttala sig om på ett säkert sätt - skulle tro att det finns ganska få kliniska studier som har jämfört folk som dricker te med honung med de som inte har det.
Tänkte att jag skulle kunna hitta någon förkylningsbot i min gamla favoritbok, tillika husmodrens omistliga ledsagare och "Familjens orakel": "Den husliga härden" (från 1912). Den boken avhandlar det mesta mellan himmel och jord och framför emellanåt de mest häpnadsväckande och underhållande råd och rön - och mycket riktigt fanns det också en sektion om förkylning -direkt efter avsnittet om varma fötter.
Enligt DHH är det bästa sättet att undvika att få en förkylning att ha det kallt hemma. De rekommenderar en temperatur mellan 16-18 grader inomhus. Det bästa sättet att undvika förkylningar är att härda sig! (Enligt en ej namngiven "framstående läkare" - så ni förstår att materialet kommer "ur de bästa källor".)
Men vad ska man då göra om man redan har fått en förkylning? - Jo, det viktigaste är ju förstås att "hindra en ny förkylning att inställa sig jämte den förut befintliga". Detta gör vi genom att ta till metoder "beräknade att framkalla en kraftig blodcirkulation i hudsystemet". Dvs. dagliga salta tvättningar, gnidning av huden med saltvatten, samt därefter motion i friska luften! Även citronvatten rekommenderas som blodcirkulationsfrämjande.
Dessutom innehåller det ju C-vitamin - och därmed torde cirkeln vara sluten.
Andra bloggar om: förkylning, vitaminer, huskurer
Häromdagen blev jag ju tipsad om att det fanns en metastudie som indikerar att ca en halv dags (8%) kortare förkylningstid är ungefär vad man kan förvänta sig om man sätter i sig en dos C-vitamin. Vad gäller koppen te med honung som jag dricker i detta nu så är dess effekter dock inte lika lätta att uttala sig om på ett säkert sätt - skulle tro att det finns ganska få kliniska studier som har jämfört folk som dricker te med honung med de som inte har det.
Tänkte att jag skulle kunna hitta någon förkylningsbot i min gamla favoritbok, tillika husmodrens omistliga ledsagare och "Familjens orakel": "Den husliga härden" (från 1912). Den boken avhandlar det mesta mellan himmel och jord och framför emellanåt de mest häpnadsväckande och underhållande råd och rön - och mycket riktigt fanns det också en sektion om förkylning -direkt efter avsnittet om varma fötter.
Enligt DHH är det bästa sättet att undvika att få en förkylning att ha det kallt hemma. De rekommenderar en temperatur mellan 16-18 grader inomhus. Det bästa sättet att undvika förkylningar är att härda sig! (Enligt en ej namngiven "framstående läkare" - så ni förstår att materialet kommer "ur de bästa källor".)
Men vad ska man då göra om man redan har fått en förkylning? - Jo, det viktigaste är ju förstås att "hindra en ny förkylning att inställa sig jämte den förut befintliga". Detta gör vi genom att ta till metoder "beräknade att framkalla en kraftig blodcirkulation i hudsystemet". Dvs. dagliga salta tvättningar, gnidning av huden med saltvatten, samt därefter motion i friska luften! Även citronvatten rekommenderas som blodcirkulationsfrämjande.
Dessutom innehåller det ju C-vitamin - och därmed torde cirkeln vara sluten.
Andra bloggar om: förkylning, vitaminer, huskurer
28 februari 2007
Dåliga nyheter för pillertrillare
DN rapporterar om en ny meta-studie som visar att dödligheten ökar om man inmundigar (för mycket) antioxidanter som kosttillskott.
Som vanligt ger DN ingen direktlänk till studien som de har hämtat stoffet ifrån så att initierade läsare lättare kan göra sin egen bedömning. Dock omnämns namnet på tidskriften så att man leta rätt på den. Dessa båda studier är det iaf det handlar om:
Bjelakovic, G., D. Nikolova, L.L. Gluud, R.G. Simonetti, and C. Gluud, Mortality in Randomized Trials of Antioxidant Supplements for Primary and Secondary
Bjelakovic, G., D. Nagorni, A. Nikolova, L.L. Simonetti, Bjelakovic, M. and C. Gluud,Meta-
Följande kan man konstatera utifrån abstract: om man tar hänsyn till konfidensintervallet är den ökade risken att dö i förtid jämfört med dem som inte tog kosttillskott alltså 2-11% för betakaroten, 10-24% för vitamin A och 1-7% för vitamin E. C-vitamin visade sig dock inte ha någon effekt på dödligheten - vilket väl kan lugna dem som stoppar likt mig brukar stoppa i sig det när de blir förkylda.
Om C-vitamin verkligen har någon effekt på förkylningar låter jag vara osagt - det finns kanske anledning att återkomma till det vid något senare tillfälle (får läsa på lite).
Den som främst har förespråkat det där med C-vitaminer för att bota förkylningar och cancer och lite av varje är ju f.ö mannen till vänster: Linus Pauling.
Hans övertolkningar av vitaminernas nyttigheter är något som förmodligen fortfarande ligger till grund för att så många äter så mycket vitaminer helt i onödan idag. Med facit i hand kan vi konstatera att det finns all anledning att vara skeptisk till att stoppa i sig sådant som marknadsförs som mirakelmedel.
Men för att nyansera min analys något: det är förstås lika viktigt att inte övertolka vitaminernas onyttighet utifrån de här senaste studierna. Att t.ex. A-vitamin i genomsnitt ökar dödligheten hos dem som äter den som kosttillskott i västvärlden innebär ju inte att kosttillskott av A-vitamin kan vara väldigt viktiga i vissa U-länder. Enligt Wikipedia blir 250-500 000 (!) barn blinda varje år pga vitamin A-brist. Och att C-vitamin inte har någon effekt på dödligheten betyder ju inte heller att den inte har någon effekt på förkylningar.
Men den som stoppar i sig en vitamin-cocktail i förebyggande syfte varje morgon bör definitivt tänka om!
Andra bloggar om: vetenskap, medicin, vitaminer
Som vanligt ger DN ingen direktlänk till studien som de har hämtat stoffet ifrån så att initierade läsare lättare kan göra sin egen bedömning. Dock omnämns namnet på tidskriften så att man leta rätt på den. Dessa båda studier är det iaf det handlar om:
Bjelakovic, G., D. Nikolova, L.L. Gluud, R.G. Simonetti, and C. Gluud, Mortality in Randomized Trials of Antioxidant Supplements for Primary and Secondary
Bjelakovic, G., D. Nagorni, A. Nikolova, L.L. Simonetti, Bjelakovic, M. and C. Gluud,
Följande kan man konstatera utifrån abstract: om man tar hänsyn till konfidensintervallet är den ökade risken att dö i förtid jämfört med dem som inte tog kosttillskott alltså 2-11% för betakaroten, 10-24% för vitamin A och 1-7% för vitamin E. C-vitamin visade sig dock inte ha någon effekt på dödligheten - vilket väl kan lugna dem som stoppar likt mig brukar stoppa i sig det när de blir förkylda.
Om C-vitamin verkligen har någon effekt på förkylningar låter jag vara osagt - det finns kanske anledning att återkomma till det vid något senare tillfälle (får läsa på lite).Den som främst har förespråkat det där med C-vitaminer för att bota förkylningar och cancer och lite av varje är ju f.ö mannen till vänster: Linus Pauling.
Hans övertolkningar av vitaminernas nyttigheter är något som förmodligen fortfarande ligger till grund för att så många äter så mycket vitaminer helt i onödan idag. Med facit i hand kan vi konstatera att det finns all anledning att vara skeptisk till att stoppa i sig sådant som marknadsförs som mirakelmedel.
Men för att nyansera min analys något: det är förstås lika viktigt att inte övertolka vitaminernas onyttighet utifrån de här senaste studierna. Att t.ex. A-vitamin i genomsnitt ökar dödligheten hos dem som äter den som kosttillskott i västvärlden innebär ju inte att kosttillskott av A-vitamin kan vara väldigt viktiga i vissa U-länder. Enligt Wikipedia blir 250-500 000 (!) barn blinda varje år pga vitamin A-brist. Och att C-vitamin inte har någon effekt på dödligheten betyder ju inte heller att den inte har någon effekt på förkylningar.
Men den som stoppar i sig en vitamin-cocktail i förebyggande syfte varje morgon bör definitivt tänka om!
Andra bloggar om: vetenskap, medicin, vitaminer
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
