Den nya influensan muterar...

Jag slängde en förströdd blick på ett av anslagen som varnar för svininfluensan som sitter uppe på institutionen... men vänta... någonting var fel...
























Läs även andra bloggares åsikter om svininfluensan, H1N1, mikrobiologi, julfest

Varför jag blir tillsvidareanställd men inte får bli anställd som forskare

Diskuterade ju häromdagen några av avigsidorna med dagens system för forskningsfinansiering och även Martin på Under lagerbladet hakade på diskussionen.

En konsekvens av systemet är att universiteten har varit mycket restriktiva med att tillsvidareanställa externfinansierade forskare eftersom det är mycket osäkert om de kommer att dra in tillräckligt med forskningsmedel för att kunna finansiera sina egna löner framöver. I första hand ges man alltså en tidsbegränsad anställning (just nu är jag t.ex. anställd som forskare t.o.m. årsskiftet). Det där är något som man har kommit att betrakta som ganska normalt - och det är åtminstone tydligt (när pengarna är slut får man gå).

Den 1:a januari 2007 trädde dock en ändring i LAS gällande så kallad allmän visstidsanställning i kraft: efter två år övergår en tidsbegränsad anställning hos en arbetsgivare numer automatiskt i en tillsvidareanställning. Och konsekvenserna av dessa regler har debatterats livligt på universiteten, några exempel har man kunnat läsa om i SULF:s medlemstidning (SULF1; SULF2; SULF3) - artiklar som tycks karakteriseras av en bristande lyhördhet hos SULF:s företrädare för den oro som finns hos de som har tidsbegränsade anställningar. Konsekvenserna för min egen del är att det börjar bli dags att bli "inlasad" (alternativt uppsagd då).

Parallellt har det pågått en diskussion inom akademin om hur karriärvägen efter doktorsexamen ska göras mer transparent. Man tänker sig att man ska följa en förutbestämd karriärväg - det som kallas tenure track. Efter doktorsexamen ska man satsa på en post-dok, därefter ska man få en fyraårig tjänst som forskarassistent och därefter ska man erbjudas en tillsvidaretjänst som lektor eller forskare. I linje med dessa tankar har NL-fakulteten på SLU beslutat att man inte ska tillsvidareanställa någon som forskare om de inte är docenter (man förväntas uppnå docentkompetens under sin period som forskarassistent). Själv passar jag dock inte riktigt in i mallen utan har istället helt enkelt fortsatt som forskare efter doktorsexamen. Jag är ju dessutom till hälften finansierad av fakulteten med uppdrag att fungera som samordnare för BioCentrum - vilket så att säga gör det svårt att samtidigt vara ute och göra en postdok.

Alltså för att summera: jag måste bli tillsvidareanställd pga. LAS-reglerna, jag är önskvärd (och jag har forskningsmedel) men jag får inte bli anställd som forskare pga. fakultetens regelverk.

Den kreativa lösningen? - jag blir anställd som forskningsingenjör istället för som forskare. Det är den modell som tillämpas på min institution för de som befinner sig i min situation (och nej, det är inte bara jag som befinner mig i motsvarande situation).

Fick reda på det i fredags så jag har inte riktigt hunnit reflektera färdigt över vad detta innebär för min fortsatta karriär (brukar alltför sällan fundera på den) - men det är förmodligen inte bra.

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, forskningsfinanisering, LAS, lagen om anställningsskydd, forskare, forskningsingenjör, tenure track

En mikrob(-)logg för en mikrobiolog

Jag startade i februari en mikro-blogg - eller snarare en mikrob-logg och min ursprungliga tanke var att flödet skulle läggas in någonstans på institutionen för mikrobiologis hemsida samt att mikrobloggen skulle öppnas upp för samtliga anställda där.

Men hur det nu var så kom jag inte så mycket längre än så... förrän Malin tipsade om att mikroblogga kunde vara ett bra sätt att komma igång igen i en kommentar till söndagens inlägg. Så jag gör väl ett försök - även om jag är något skeptisk till twittrande i allmänhet (har ju klarat mig bra utan än så länge). Annekterar således mikrob-loggen för eget syfte och lägger till flödet i högermarginalen så att ni som besöker Skor längtar ut se vad som försiggår (om något).

Själva mikrobloggen hittar den som till äventyrs är intresserad på:

http://twitter.com/mikrobloggen

Läs även andra bloggares åsikter om bloggar, mikrobiologi, mikrobloggande, twitter, mikroblogg, mikrobloggen

Hur jakten på anslag nöter ut forskarna och försämrar forskningen

Snabb post: har ni undrat över varför så många forskare ser så utschasade och desillusionerade ut och låter så cyniska när man pratar med dem? Det har en del att göra med hur forskningsfinansiering går till idag...

Situationen beskrivs i en artikel som publicerades i PLoS Biology tidigare i höstas och nog kan den som har lite inblick i forskningsvärlden känna väl igen sig:

Lawrence PA (2009) Real Lives and White Lies in the Funding of Scientific Research. PLoS Biol 7(9): e1000197. doi:10.1371/journal.pbio.1000197

Artikeln hittade jag via Erik Svensson - dock inte via bloggen utan via en länk på Facebook.


Läs även andra bloggares åsikter om forskning, forskningsfinansiering, forskningsansökan, forskningsanslag, forskare

Konsten att vara effektiv

Idag har jag i effektivitetens namn och i jakten på tidstjuvar:
A - letat rätt på och installerat ett program för att göra att göra-listor
B - upprättat att göra-listor mha programmet
C - konstaterat att det ingenstans i mina listor stod någonting om att göra listor

Däremot finns det en punkt på underlistan "Skor längtar ut" som lyder "dödförklara bloggen?". Men jag tycker nog, vid närmare eftertanke, att det skulle kännas fel att stryka något från listan redan nu när jag har jobbat så hårt med att upprätta den :)



Läs även andra bloggares åsikter om effektivitet, att göra-listor,

EU-kommissionen skådar bortom BNP

Blir nästan lite upprymd när jag läser EU-kommissionens meddelande "Bortom BNP - Att mäta framsteg i en föränderlig värld" som publicerades den 20:e augusti i år.

Dokumentet är ett förslag till handlingsplan och intentionerna ligger väldigt nära mina egna ofta framförda önskemål om att komplettera BNP-måttet med indikatorer som mäter även miljökvalitet, livskvalitet, inkomstfördelning etc.

De fem huvudpunkterna som förs fram i förslaget är:

• Complementing GDP with environmental and social indicators
• Near real-time information for decision-making
• More accurate reporting on distribution and inequalities
• Developing a European Sustainable Development Scoreboard
• Extending National Accounts to environmental and social issues

Kanhända börjar tiden bli mogen för en värld dominerad av en mindre huvudlös tillväxtpolitik? Man kan ju alltid hoppas... det här skulle i alla fall definitivt vara ett steg i rätt riktning.

Läs även andra bloggares åsikter om miljö, ekonomi, EU, EU-kommisionen, hållbar utveckling, BNP

Medelmåttiga myggmedeltester?

Då jag är i färd med att förbereda mig inför årets fjällvandring så kom testet av myggmedel som publicerades i DN, UNT, GP, SvD och säkerligen flera tidningar riktigt lägligt. Inte lika lägligt var väl det faktum att jag just inhandlat det myggmedel (Autan plus) som gavs lägst betyg i testet...


















Från vänster till höger: Autan plus (stift, a.i. 20% ikaridin), MyggA (roll on, a.i. 19% DEET), Djungelolja II (olja, a.i. 20% DEET) och OFF (roll on, a.i. 20% DEET).

Nu var ju mitt beslut att testa detta medel (efter tidigare mycket goda praktiska erfarenheter av både MyggA och OFF med aktiva beståndsdelen DEET i koncentrationen 19-20%) baserat på ett tyskt test som genomfördes 2004 där vinnaren faktiskt var Autan. Och med tanke på att det testet genomfördes med riktiga testpersoner istället för med skumgummiplattor så kanske mitt val inte var så pjåkigt iaf. Det återstår att se... Den intresserade (och tyskspråkiga) hittar testet här. (Tänk på att i Tyskland är lägst betyg bäst.)

Dessutom har jag mina funderingar angående valet av testpreparat i det svenska testet - inte nog med att man valde att jämföra sprejer, oljor och roll-oner rakt av, dessutom innehåller ju de olika testade preparaten olika mängd verksamma beståndsdelar - vilket man valde att inte redovisa i artikeln.

Inte undra på att OFF:s sprej ger sämre resultat när den innehåller 15% DEET jämfört med US622:s 20%. Själv föredrar jag ju dessutom roll-on eller stift framför sprej - och här är ju förhållandet det omvända: US622:s roll on innehåller 14% DEET och OFF:s roll on innehåller 20%.

Dessutom innehåller den sprej av Autans plus som testades 15% ikaridin - stiftet som jag köpte innehåller 20% - man tycker ju att det kanske skulle kunna göra skillnad.

En annan fråga som man som fjällvandrare gärna vill väga in i bedömningen av vilket myggmedel man vill ha är ju vikten - här fallerar ju helt klart MyggA:s glasflaska som väger på tok för mycket. Bättre då att välja t.ex. OFF:s roll on tycker jag personligen.

-

Ett intressant faktum är att det tyska testet väljer att ge betyget "Mangelhaft" (bristfälligt) till det av många omsvärmade preparatet Wilmas Nordic Summer - dels pga. halvtaskig effekt, men framförallt pga. innehållet: -de analyserade preparatet och hittade höga halter av naftalin och fenoler och dessutom 30% DEET vilket ju är något anmärkningsvärt eftersom preparatet inte ens är registrerat som bekämpningsmedel hos kemikalieinspektionen. Men jag ser att KemI tydligen redan är medvetna om den saken.

Läs även andra bloggares åsikter om vetenskap, bekämpningsmedel, fjällen, myggor, myggmedel, tester, DEET, ikaridin, MyggA, OFF, Autan, Nordic Summer