Om vetenskapliga samtal

Jag är tillbaks från Glasgow och har åter fattat posto bakom tangentbordet fylld av blogglusta. Konferensen var givande även om fokus inte alls var så mycket på herbicider som jag hade önskat utan mer på insekticider och fungicider. Inte desto mindre avhandlades en hel del intressant om både bekämpningsmedel och GMO-grödor – varav en del utgjorde prima uppslag för bloggposter (mer om detta framöver). Tyvärr uteblev live-rapporteringen – inte pga. att det saknades nätuppkoppling på mässområdet utan pga. av att batteriet tog slut till min bärbara, och eftersom jag inte var förutseende nog att ta med mig en adapter för det brittiska elnätet.

Det vetenskapliga samtalet

Diskussionen om det vetenskapliga samtalet fortsatte under min bortavaro både i kommentarerna på Jens inlägg i forskarbloggen och i ett nytt inlägg på vetenskapsnytt. Malin tycks hysa farhågor om att många forskare avhåller sig från att blogga och från att kommentera och diskutera på bloggar eftersom de är ovilliga att dela med sig av sina idéer – som ju trots allt är en forskares hårdvaluta. Jag tror nog snarare att anledningen till att så få forskare engagerar sig på nätet har att göra med tidsbrist, ointresse, och också fortfarande en stor portion okunskap om att det ens existerar vetenskapsbloggar.

Malin definierar det vetenskapliga samtalet som ett kunskapsgenererande utbyte av idéer mellan forskare, något som för forskningen framåt – en definition som exkluderar det mesta av den vetenskapsdiskussion som sker på bloggar idag, som ju mer handlar om förmedling och diskussion av redan känd kunskap – m.a.o. vad Malin väljer att kalla ”det populärvetenskapliga samtalet”.

Den gränsdragningen är nog knappast solklar - personligen skulle jag nog snarare dela upp det vetenskapliga samtalet i ett inomvetenskapligt samtal och ett allmänvetenskapligt samtal. Min något vidare definition av vad som är ett vetenskapligt samtal lyder: ett samtal som vilar på vetenskaplig grund. Ett sådant samtal kan vara ett idéutbyte mellan forskare inom ett specialområde (i enlighet med Malins definition) och detta håller jag med om att bloggen lämpar sig mindre bra för (åtminstone i dagsläget och om det gäller ett idéutbyte inom den absoluta forskningsfronten). Men det kan också vara en diskussion om vad forskning är, om vad som är forskningens och forskarens roll i samhället, om hur utbildning och forskarutbildning bör utformas i framtiden, om nya forskningsrön – vad de betyder, vilka konsekvenser de får, vad som är rationella sätt för politiker och/eller allmänhet att hantera ny kunskap, om vad som är ett miljöhot och hur vi bör möta miljöhot, om vår bild av oss själva, våra könsroller, allergier, känslor, matvanor etc. – alla dessa diskussioner kan ju också vara populärvetenskapliga och är det förmodligen i en glidande skala, poängen är att jag anser det omöjligt att dra gränsen. Jag menar att forskare (eller vetenskapsintresserade i stort) kan föra nog så kvalificerade diskussioner även utanför sitt eget snäva specialistområde om de så önskar, och att dessa diskussioner, även om de kanske inte för forskningen framåt, både kan vara kunskapsgenererande och skapa ett nog så stort samhälleligt mervärde.

Om min lilla enkät

Nå, nog med hårklyverier för stunden. Jag experimenterade ju också med en liten webenkät i högerspalten om framtida bloggämnen – det fungerade ganska bra tyckte jag, även om applikationen tycktes räkna som en kråka. Resultatet utföll såhär:

Sociala interaktioner hos bakterier och Vad forskningen säger om kreativitet fick vardera fyra röster, Bioenergi - till vad och hur mycket? Bokrecension. och Virus som bot mot bakterieinfektioner fick vardera två röster – Något annat fick en röst men inget förslag på vad detta skulle vara inkom. Allt som allt fick jag enligt enkäten in totalt 11 röster (för det vet ju alla att 4 + 4 + 2 + 2 + 1 = 11; men kanske var det någon som röstade flera gånger?). Följaktligen lovar jag att snart blogga om något av de förstnämnda ämnena.

Andra bloggar om: vetenskap, samtal, vetenskapskommunikation