En artikel i SvD gör mig uppmärksam på ett förslag från klimatberedningen om att ta fram ett konsumtionsbaserat mått på Sveriges utsläpp av koldioxid istället för dagens produktionsbaserade mått. Detta var något som jag tryckte på så sent som häromdan och som jag tror kan vara extremt viktigt om vi verkligen har ambitionen att komma till rätta med våra utsläpp. Så här skriver klimatberedningen:
"Beredningens förslag
• Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån bör få i uppdrag
att utveckla statistik rörande utsläpp som orsakas av att varor
och tjänster importeras till och exporteras från Sverige och att
regelbundet uppdatera och kvalitetssäkra denna statistik.
Beredningens bedömningar
• Det är av intresse att beräkna och följa hur stora nettoutsläpp
som orsakas av att varor och tjänster importeras till och
exporteras från Sverige, för att komplettera och bredda den
rapportering som görs av utsläppen inom landet i enlighet med
internationella åtaganden. Beredningen konstaterar att metodproblemen är betydande men vill anlägga en helhetssyn i syfte att öka förståelsen för hur stor vår totala klimatpåverkan är."
De utsläpp som förorsakas av vår konsumtion av varor som produceras utomlands räknas inte in i dagens officiella statistik över våra koldioxidutsläpp och de utsläpp som förorsakas av andra länders konsumtion av svenska varor dras inte ifrån. Denna statistik är alltså eventuellt ganska missledande -det kan vara mycket svårt att veta var man bäst bör sätta in insatser för att reducera utsläppen om man inte har hela bilden av hur internatioell handel påverkar klar för sig.
Rapporten från KTH som omnämns i SvD-artikeln kan den intresserade ladda ned som pdf-fil här. De kommer fram till uppskattningar på mellan 57-109 Mton koldioxid/år utifrån några olika sätt att räkna ut Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Detta ska jämföras med 54 Mton koldioxid som produceras inom landets gränser för jämförbar tidsperiod.
I en studie som publicerades i Environmental Science & Technology tidigare i år gjordes samma typ av beräkning för 87 av världens länder, däribland Sverige. (Man kan notera att en av författarna är samma som i KTH-rapporten.) De kom fram till att för år 2001 så producerade Sverige 59,7 Mton koldioxid samtidigt som vi konsumerade 83,4 Mton koldioxid - vilket man nog kan förmoda representerar den bästa uppskattningen i intervallet i KTH-rapporten.
Peters, Glen P. and Hertwich, Edgar G. 2008. CO2 Embodied in International Trade with Implications for Global Climate Policy. Environmental Science & Technology 42: 1401 - 1407.
Ett sådant här sätt att räkna tydliggör att våra konsumtionsmönster är betydligt viktigare för att komma till rätta med våra koldioxidutsläpp än vad det ofta framstår som i den offentliga debatten idag. Det gäller att konsumera rätt, och framförallt skulle jag vilja påstå - det gäller att konsumera mindre!
Andra bloggar om: vetenskap, miljö, klimat, klimatberedningen, koldioxid, koldioxidutsläpp, konsumtion, växthuseffekten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Allstå jag tycker att det är ett väldigt schackrande med % hit och % dit! Hur kan man över huvud taget ange det så precis?
Alliansen ville minska Sveriges utsläpp till 38%, medan den röda sidan ville ha ner det med 40%. Hur kan man egentligen veta var gränsen går för just 38 eller 40%?
Om man sedan inte räknar in produkter som produceras utomlands så blir ju allt fel, eller vad säger du som är forskare?!
Att räkna in koldioxidutsläpp som förorsakas av svensk konsumtion i utlandet ger ett helt annorlunda resultat. Detta är inte konstigt eftersom det ju också är ett helt annorlunda tillvägagångssätt.
Vad som är felmarginalen på det produktionsbaserade måttet på svenska koldioxidutsläpp är svårt att sia om – men förmodligen är den större än att det ska vara möjligt att på ett säkert sätt fastställa om det har skett en minskning på 38 eller 40% - jag har svårt att tänka mig att det är meningsfullt att diskutera så små skillnader.
Precis som Lollos mamma har jag lite svårt för procenträknandet och intresserar mig mer för specifika idéer som verkar kunna ge bra resultat. Megatonräknandet har också sina brister, biobränslen avger ju koldioxid de också. Ändå verkar du så välorganiserad atat jag skulle vilja be dig titta på ett förslag.
Det kräver lite utrymme så dufår maka dig till http://www.backtobalance.se/?p=40 om du är intresserad.
Om Sverige kan producera exportvaror med små utsläpp men importerar konsumtionsvaror som produceras med stora utsläpp skulle alltså lösningen vara minskad utrikeshandel?
Även om Sverige upphörde med alla inhemska utsläpp skulle importen fortfarande innehålla CO2. Vi kommer till helt andra slutsatser om behövliga åtgärder om vi ändrar redovisningen.
Är det tullar som är lösningen?
/DNg
Danne: lösningen torde stå att finna i minskad konsumtion av koldioxidutsläppande varor och/eller effektivare produktion. Klart är dock att om produktionen ska effektiviseras kan det vara lönt att fokusera på att göra detta utomlands.
Hur man skapar incitament för att uppnå dessa mål kan diskuteras. Tullar låter ju något för protektionistiskt i mina öron.
Handel med utsläpprätter tror jag kan fungera förutsatt att alla länder och alla producenter är med i systemet (till skillnad från idag), att utsläppsrättigheterna är tillräckligt få (återigen till skillnad från idag) och om efterlevnaden kan kontrolleras på ett vettigt sätt.
Ett alternativ vore en rak koldioxidskatt - som dock också måste vara heltäckande och teknikneutral.
I dagsläget känns ju kanske inte något av dessa båda förslag som direkt lätta att genomföra i praktiken.
Vad skulle du själv förespråka?
Väldigt intressanta siffror. Det innebär ju att det som debatteras mest: flyg och fordonstrafik, samt elkonsumtion - i princip påverkar mkt mindre än rena konsumtionsvaror och transporter av dessa (iof importerar vi en del energi - så mer inhemskt energi: vind,vatten kärnkraft) skulle nog hjälpa...
/K
Skicka en kommentar