Fiolspelet
Det som kanske inte var riktigt lika vackert som själva ceremonin var mitt och brorsans framförande av Gotländsk brudmarsch på fiolerna när vi och brudparet tågade ut mot klinten. Själv hade jag inte hållit i min fiol på några år när jag blev tillfrågad om jag inte kunde tänkas ställa upp - så det blev till att ta till lite intensivträning efter själva avdammandet - fast höll i den gjorde jag ju faktiskt inte nu heller om man ska vara nogräknad. Jag valde istället att ta med mammas fiol till Gotland (hon äger nämligen en - men spelar knappast på den) som jag upplever har en lite mjukare och trevligare ton än min egen.
Fioler kan ju nämligen låta ganska olika beroende på hur och i vilka material de är tillverkade. Särskilt välljudande lär Cremonese-fiolerna från de gamla mästarna vara (t.ex. av släktet Stradivari). Vilket osökt leder mig in på att en ny studie i PLoS ONE har studerat skillnader mellan träkvalitet i sådana gamla fioler och moderna:
Stoel BC, Borman TM (2008) A Comparison of Wood Density between Classical Cremonese and Modern Violins. PLoS ONE 3(7): e2554. doi:10.1371/journal.pone.0002554
Författarna fann signifikanta skillnader när det gäller träets densitetsvariabilitet - dvs. det var större skillnad mellan de mätpunkter som hade högst respektive lägst trädensitet i de moderna fiolerna och alltså en mer homogen trädensitet i de äldre fiolerna. Författarna diskuterade det som skillnader mellan vårved och höstved (dvs. de ljusa och mörka partierna i årsringar) - även om det de egentligen använde var skillnaden mellan den 10:e och 90:e percentilen bland deras mätvärden som approximation av detta - vilket väl verkar ganska rimligt.
Vad denna skillnad i träkvalitet kan bero på och om det kan förklara skillnaden i ljud mellan fiolerna är oklart - mysteriet är helt klart inte löst! Jag har en hel del invändningar till hur studien är utförd. Det statistiska underlaget med fioler från två Cremonese-byggare och från tre stycken nutida amerikanska fiolbyggare är för det första tämligen begränsat och är knappast ett underlag som man kan dra några alltför långtgående slutsatser ifrån.
Författarna avfärdar att skillnader i klimat (dvs. där trädet som sedan blev fiolmaterial växte) skulle kunna ha någon påverkan på ljudet eftersom det inte finns någon skillnad i mediandensitet. Detta trots att skillnader mellan årstidsväxlingar - som man skulle kunna förvänta sig mellan t.ex. ett maritimt italienskt klimat (med förmodat mindre temperatursvängningar över året) och ett kontinentalt amerikanskt klimat (med förmodat större temperatursvängninar) ju mycket väl skulle kunna förklara att skillnaden mellan vår- och höstved blir mindre eller större - utan att det ger upphov till någon skillnad i mediandensitet. Det tycker åtminstone jag låter rimligt.
Att de sedan jämför ett antal flera hundra år gamla fioler med ett antal nyproducerade fioler är ju inte heller alldeles självklart så smart. Det ligger något i vad som skrivs i den enda kommentaren (hittills) till artikeln på PLoS hemsida. Att jämföra Cremonesefiolerna med ett par lika gamla men inte lika välljudande fioler hade nog varit ett bättre val - man kan inte utesluta att skillnaderna mellan vår- och höstved blir mindre med tiden... eller att ljudet blir bättre med lagring för den delen...
Fågelskådningen
Nå - vi passade ju även på att besöka lite andra platser på Gotland - bl.a. Stora Karlsö som jag varmt kan rekommendera er att spendera lite tid på - jag hade nog lätt kunnat stanna några dagar istället för de timmar jag fick på platsen. På ön skådade jag fåglar - grisslor, tordmular, skarvar och trutar fanns det flest av - men även en del andra modeller.
En tordmule flög upp och satte sig nyfiket precis bredvid mig och poserade villigt för kameran.
Sillgrisslorna stod upptravade på alla lediga klipphyllor och skrevor.
Här och där på klipporna kunde man också få syn på några forskare som satt och räknade fåglarna.
Forskarna som satt på klipporna var jag allt för höjdrädd för att klättra ned och prata med - dessutom var det ju inte tillåtet för besökare att vistas där de var - men jag antar att de var en del av det här projektet som under flera år har kartlagt populationerna hos ett antal av öns fågelarter. Finns länkar till flera intressanta forskningsrapporter på projektets hemsida - ta en titt!
Andra bloggar om: forskning, vetenskap, semester, fioler, bröllop, Gotland, Högklint, Stora Karlsö, sillgrissla, tordmule,
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar