Skor längtar ut önskar god jul!

God jul på er! Såhär ser det ut där jag håller till:
















Och när vi nu för en gångs skull får njuta av en riktigt vit jul - vad passar bättre än att påpeka för era häpna släktingar att bildningen av en inte oäven andel av de nedfallande snöflingorna förmodligen har katalyserats av fryspunktsnedsättande bakterier?

En av de vanligast förekommande arterna är växtpatogenen Pseudomonas syringae som förutom att förorsaka frostskador hos växter alltså även kan tjänstgöra som iskärna i atmosfären.

Läs även andra bloggares åsikter om vetenskap, jul, snö, bakterier, iskärnor, snöbildning, frostskador

Överenskommelsen i Köpenhamn

Fiasko eller misslyckande? - Döm själva: New York Times publicerar texten i sin helhet.

Tillägg: om man vill få lite insyn i hur det gick till på mötet när förslaget debatterades är det också mycket informativt att läsa det utdrag från minnesanteckningarna som Andy Revkin publicerar på Dot Earth.


Läs även andra bloggares åsikter om COP15, klimat, miljö, FN, Köpenhamn

Mer oaddresserad direktreklam än tidning

Jag tillhör (föga förvånande) den i antal ökande kategori svenskar som har valt att sätta upp en "Nej tack till reklam!"-skylt på sin brevlåda för att slippa översvämmas av oadresserad direktreklam (s.k. ODR). Tyvärr så har de sluga reklam-marodörerna nu i allt högre utsträckning börjat smyga med sina reklamblad inuti tidningen jag prenumererar på - som om det inte vore illa nog att själva tidningen till största delen tycks bestå av reklam...

Efter invägning av dagens nummer kunde jag konstatera att tidningen (A och B-del tillsammans) väger 120 g och att den instuckna oadresserade direktreklamen (uselt maskerad som annonsbilagor) väger 124 g. Jag får alltså mer ODR än tidning - trots att klisterlappen på min brevlåda sitter väl synlig och väl knappast är svår att tolka?

Såvitt jag kan begripa är det dessutom både olagligt och tydligt i strid med direktmarknadsföringsbranschens (SWEDMA:s) egna etiska riktlinjer att dela ut ODR på det här sättet till hushåll med Nej-tack-skyltar.

I det av SWEDMA utgivna dokumentet "God sed för ODR" kan man utläsa följande:

"2. Respekt för mottagarnas önskemål; Nej Tack-skyltar
Vid framställning och distribution av ODR är det en grundläggande princip att meddelandena inte skall delas ut till hushåll som vid sitt brevinkast/postlåda satt upp en Nej Tack-skylt."

och vidare under avsnitt 2.1 Undantag från Nej Tack-skylt:

• periodisk skrift (gratistidningar/publikationer) med mer än en obetydlig mängd redaktionell text och för vilken finns utgivningsbevis.
  
• samproducerade delar av eller kommersiella bilagor till en periodisk skrift (enligt närmast föregående punkt) som har samma format eller papperskvalitet och som tydligt kan anses vara en del av den periodiska skriften

UNT som innehåller mer än en obetydlig mängd redaktionell text (och dessutom är adresserad) är alltså OK. Men det övriga materialet som varken är samproducerat, har samma format eller papperskvalitet eller på tydligt sätt kan anses vara en del av UNT (alldeles oavsett om det står annonsbilaga med små bokstäver på ONOFF-bladet eller ej) - är alltså inte undantaget från Nej Tack-skylten! Det är svårt att göra någon annan tolkning.

I marknadsföringslagen (2008:486) kan vi dessutom läsa följande något kryptiska paragraf:

21 § En näringsidkare får använda andra metoder för individuell kommunikation på distans än sådana som avses i 19 §, om inte den fysiska personen tydligt motsatt sig att metoden används.

Där 19 § beskriver olika sätt av marknadsföring genom e-post, telefax och dylikt - och där alltså "andra metoder" syftar på t.ex. vanlig post - och där den "fysiska personen" alltså är jag och där min "Nej tack till reklam!"-skylt rimligtvis borde vara ett exempel på att jag tydligt motsätter mig att metoden oadresserad direktreklam används...

Jag tänkte skicka in en anmälan till DM-nämnden - reklambranschens självsanerande organ så får vi se hur det går. Men frågan är - vem är det som är skurken? UNT, deras distributionsbolag eller är det ONOFF och ICA Kvantum?

Läs även andra bloggares åsikter om reklam, miljö, direktreklam, UNT, oannonserad direktreklam, ODR, intressant

Kort referat från SLU:s seminarium om ekologisk odling och hållbar utveckling

...(ett något torrt sådant) hittar den intresserade på SLU:s hemsida. Där kommer även en videoinspelning av evenemanget att läggas upp vad det lider. Det var ju ganska trevligt att få möjligheten att höra både kritikerna av och förespråkarna för den ekologiska odlingen vid ett och samma tillfälle - samt att för en gångs skull få ha en ordentlig debatt på universitetet om framtidens utmaningar för jordbruket.

Mina egna, lite mer kritiska, reflektioner kring det hela får ni ge er till tåls med lite mer - känner mig inte riktigt manad att skriva ihop något i kväll.

Läs även andra bloggares åsikter om SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, ekologisk odling, uthålligt lantbruk, jordbruk,

Odlingssystem med högre diversitet ger högre produktivitet

Malin på Vetenskapsnytt rapporterade ju häromveckan om sociala växter och om en studie som visade att växter kan "känna igen" närbesläktade artfränder och allokera kol olika beroende på om de växer bredvid "släktingar" eller "främlingar". Vi funderade båda över vilken praktisk betydelse graden av inomartsdiversitet skulle kunna tänkas ha för skördenivåerna i vårt vanliga jordbruk.

Men frågan är om inte diversitet i betydelsen högre antal arter kan ha en större betydelse? En ny studie som har publicerats i PLoS ONE, "Crop Diversity for Yield Increase", har undersökt just den saken - och som titeln skvallrar om funnit att odlingar med högre diversitet har högre produktivitet.

Högre diversitet i detta fall innebar att man odlade två stycken olika grödor tillsammans (i omväxlande rader - inte huller om buller) - vilket för vissa kombinationer ledde till substantiellt högre skördar per ytenhet än om grödorna odlades var för sig.

Att diversitet är positivt korrelerad till produktivitet har tidigare observerats för andra typer av växtsamhällen. Anledningarna spekuleras vara bättre kväveutnyttjande (rötter på olika djup och/eller tidsmässigt komplementärt näringsupptag), gynnsammare mikroklimat och sämre spridning av växtsjukdomar t.ex.

Naturligtvis finns det också faktorer som bidrar till att det kan vara svårt att plocka hem vinsterna från ett högre producerande och mer biodiverst system. Det kan kräva en högre arbetsinsats och vara opraktiskt att sköta rationellt - inte minst med den maskinpark som de flesta jordbrukare sitter på idag som är bättre anpassad för att sköta stora monokulturer. Det kan naturligtvis också vara som så att ett mer produktivt system kräver en högre insats av näring - vilket ju kan vara problematiskt.

Men visst finns det potential för utveckling - och i många utvecklingsländer med mer småskaliga odlingssystem går det att dra nytta av slutsatserna redan idag.

Källor:
Li C, He X, Zhu S, Zhou H, Wang Y, et al. (2009) Crop Diversity for Yield Increase. PLoS ONE 4(11): e8049. doi:10.1371/journal.pone.0008049

Jasper van Ruijven and Frank Berendse. (2005) Diversity–productivity relationships: Initial effects, long-term patterns, and underlying mechanisms. PNAS 102:695-700. doi:10.1073/pnas.0407524102

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, vetenskap, jordbruk, odlingssystem, diversitet, lantbruk, produktivitet