Gifter får sångfåglar att sjunga ut!

I en studie som publicerades i gårdagens upplaga av webpublicerade vetenskapstidskriften PLoS One studerades några föroreningars effekter på starars sång.

Markman S, Leitner S, Catchpole C, Barnsley S, Müller CT, et al. 2008. Pollutants Increase Song Complexity and the Volume of the Brain Area HVC in a Songbird. PLoS ONE 3(2): e1674. doi:10.1371/journal.pone.0001674

Forskarna började med att mäta koncentrationer av några hormonstörande ämnen (17-β-estradiol, dibutyftalat, dioktylftalat, och bisfenol A) i daggmaskar som de hämtade från slambäddar i ett reningsverk. De studerade också hur ofta och hur mycket maskar från platsen som stararna åt. På så vis kunde de räkna ut hur mycket av föroreningarna som starar i vilt tillstånd får i sig.

I nästa steg av studien så matades burlevande starar av hankön under en längre tidsperiod (oktober-april) på ett sådant sätt att de fick i sig samma halter av föroreningarna som de skulle ha fått i vilt tillstånd. I studien ingick ett kontrolled, ett led där stararna gavs estradiol och ett led där de fick i sig samtliga ämnen i blandning. I april så släpptes sedan stararna ut i en större bur tillsammans med en stare av honkön samtidigt som forskarna passade på att spela in stararnas sång. Den inspelade sången användes sedan i ett separat försök för att testa hur bra den var på att attrahera honor.

Det överraskande resultatet var att starar som hade fått i sig miljögifterna sjöng bättre! De starar som hade fått i sig mest miljögift sjöng under längre tid och med en mer varierad repertoar – och detta i sin tur ledde till att sången var bättre på att attrahera honor. Efter en dissektion av fåglarna visade det sig att de hormonstörande ämnena hade stimulerat tillväxten i den region av hjärnan som styr fåglarnas sång. Eventuellt skulle en sådan effekt kunna bidra till att honor föredrar hanar med sämre fortplantningsförmåga än opåverkade fåglar.

Men exakt hur relevanta resultaten är för starar i vilt tillstånd kan ju diskuteras – de flesta starar övervintrar förmodligen inte i reningsverken slambäddar även om en del säkert gör det. Det intressanta är dock att studien visar hur ämnen som vi människor producerar och konsumerar som läkemedel, ftalater som används som mjukgörare i plast och gummi, och bisfenol A kan bioackumuleras hela vägen via avlopp, slam, maskar till fåglar vilket ju borde vara en tankeställare.

När det gäller de tidigare stegen i kedjan så har jag ju tidigare skrivit om hur triklosan från tandkräm kan ackumuleras i avloppsslam och det är välkänt att olika typer av läkemedel kan ackumuleras i slam. Bara häromdagen kom dessutom en studie som visade att maskar kan bioackumulera föroreningar från slam om det används som jordförbättringsmedel på jordbruksmark.

Kinney, Chad A., Furlong, Edward T., Kolpin, Dana W., Burkhardt, Mark R., Zaugg, Steven D., Werner, Stephen L., Bossio, Joseph P., and Benotti, Mark J. 2008. Bioaccumulation of Pharmaceuticals and Other Anthropogenic Waste Indicators in Earthworms from Agricultural Soil Amended With Biosolid or Swine Manure. Environmental Science & Technology 10.1021/es702304c

Man kan också läsa ES&T:s nyhetsinslag om den senare studien och dess konsekvenser.

(Och angående rubriken: ja, ja, jag vet, men jag kunde inte låta bli....)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, miljö, natur, fåglar, fågelsång, maskar, avloppsslam, miljögifter, estradiol, ftalater, bisfenol A, bioackumulation, intressant