På tal om sliprar...

... så publicerades nyligen en forskarkollega till mig en studie som undersökte kreosotinnehållet i svenska järnvägssliprar. Halterna av PAHer ligger konsekvent över EU:s gränsvärden för vad som ska betraktas som miljöfarligt avfall visar det sig (även om samplet i form av antal sliprar var ganska litet, endast 6 st).

Thierfelder T & Sandström E. 2008. The creosote content of used railway crossties as compared with European stipulations for hazardous waste. Science of the Total Environment 4: 106-112.

Det betyder i praktiken att alla träsliprar som inte återanvänds måste destrueras efter att de byts ut. I dagsläget sker det genom att sliprarna flisas och bränns i kraftvärmeverk vilket man ju kan tycka låter som ett ganska vettigt alternativ. Att använda gamla kreosotimpregnerade sliprar i trädgårdar som har varit populärt - och fortfarande är populärt på sina håll i världen - är nog inte att rekommendera.

Undersökningar av hur mycket kreosot som läcker ut ur sliprarna när de ligger i banan har visat att de läcker allra mest det första året eller så - men att det förmodligen inte är någon större risk för utlakning av PAHer till grundvatten. Däremot kan det nog vara som så att det avdunstar en hel del flyktiga ämnen från dem - speciellt i soligt väder. Att nyimpregnerade sliprar släpper ifrån sig en hel del otrevligheter kan man lätt observera ute i fält - de ser verkligen ut att drypa av tjära, det liksom bubblar på ytan.

















Foto på relativt nyimpregnerad kreosotsliper - observera åkerfräkenplantan intill slipern som har svartnat!

Inte bara själva sliprarna är problematiska, även platserna där man har impregnerat sliprarna har visat sig vara förorenade och blir till föremål för sanering. Där har jag ju själv varit inblandat på ett hörn.

Kreosot är i dagsläget det i särklass mest använda bekämpningsmedlet i Sverige (den försålda kvantiteten var ca 5700 ton år 2006). Därför är det mycket intressant att notera att det för närvarande debatteras ifall kreosot överhuvudtaget ska tas upp eller inte på Annex 1 - dvs. EU:s lista över godkända bekämpningsmedel biocidprodukter. Man kan dock förmoda att det finns ganska starka intressen inblandade för att få till ett godkännande.

Alternativet till kreosotimpregnerade träsliprar i furu heter tydligen inte nödvändigtvis betongsliprar har jag fått förklarat för mig - betongsliprarna har visst egenskaper som gör att de inte fungerar för vissa banor. Däremot skulle man kunna tänka sig något slag av virke impregnerat med t.ex. ACQ (alkaline copper quartenary) dvs. eller koppar(II)hydroxidkarbonat - Sveriges näst mest försålda bekämpningsmedel 2006 - som väl är det man i normalfallet får när man köper lite grönaktigt tryckimpregnerat virke?) eller kanske rentav oimpregnerade boksliprar. Hur de står sig hållbarhetsmässigt jämfört med kreosotsliprarna vet jag dock inte tillräckligt för att kunna uttala mig om.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, kreosot, PAH, järnvägssliprar, järnväg