Vetandets villkor

I helgen har jag bitit i det sura äpplet och tagit itu med en uppgift som jag har undvikit alltför länge - och vars ofullbordande nu ett slag har hindrat mig från att ta ut min doktorsexamen.

Vad nu? Ni trodde att jag redan hade tagit ut min doktorsexamen?

- Eh, nej, alltså inte: skrivit doktorsavhandling och disputerat och så det har jag ju gjort, men min examen är också beroende av att jag uppfyller fakultetens krav på kurspoäng - och där är det tyvärr inte samma solskenshistoria...

Här drömmer jag mig tillbaka till mitt första år som doktorand och den där dagen (jag hade kunnat skriva den där ödesdigra dagen - men även om det låter bra så stämmer det tyvärr inte riktigt med min filosofiska övertygelse så jag skriver inte så) då jag beslöt mig för att gå kursen Sannolikhets- och vetenskapsteori 5p.

För att få ut de fem kurspoängen skulle jag förutom att klara av en examen i sannolikhetslära, läsa tre böcker: "Vetenskapen och förnuftet" av Georg Henrik von Wright; "Den vetenskapliga revolutionens struktur" av Thomas Kuhn och "Märk världen" av Tor Noerretranders, och dessutom skriva en uppsats om ca 20 sidor där jag skulle ställa stokastik, determinism och naturens komplexitet mot varandra. Pust…

Det hela visade sig dock vara en något övermäktig uppgift för mig som ju dessutom som nybliven doktorand förväntades jobba lite grann med mitt eget forskningsprojekt. Jag hoppade tentan och sköt upp skrivandet av den där uppsatsen. Men böckerna läste jag. Och där hade historien kunnat stanna.

Om det inte hade varit som så att det visade sig, när jag så småningom började närma mig disputationen, att jag hade kort om poäng (fakulteten kräver att man har 30 p forskarutbildningskurser) – så jag tänkte att jag, som ju faktiskt hade lagt ned en massa tid på den där kursen, ju borde få ut åtminstone några poäng.

Det låter i mina öron inte helt orimligt – i synnerhet om man betänker att den normala praxisen för en litteraturkurs är att man får ungefär 1 p per 100 sidor och om man betänker att jag ju hade läst betydligt mer än så (och även om Kuhns bok är ganska tunn så är den ju ingen lättviktare direkt).

När jag frågade den ansvariga läraren om detta med att få ut några poäng så fick jag en ny uppgift: att läsa ”Vetandets villkor” och att skriva en 5-sidors uppsats om bokens budskap och vad det har för relevans för mig i min forskning – för detta utdelas enligt löfte 2 p – som råkar vara precis vad jag saknar för att uppnå mina trettio.

Så här sitter jag nu och försöker tota ihop något någorlunda koherent – vilket inte är helt lättotat med tanke på att boken ju ger en översikt av tankeströmningar och filosofer från Thales till Nietzsche (jag kan upplysa den filosofiskt oskolade om att det alltså rör sig om ett ganska vitt spann av idéer) – och dessutom inte har något helt solklart "budskap". Jag har läst boken två gånger nu och dessutom suttit i princip hela helgen – men än så länge har jag bara plitat ned stödord.

Det kommer alltså inte precis bli de mest lättförtjänta 2 poängen som jag har förvärvat i mina dar, men jag hyser gott mod om att få min uppsats färdig inom de närmsta dagarna och sedan kunna plocka ut min sköna examen. Om inte annat så har jag ju iaf blivit lite beläst på kuppen.

Boken som sådan är ju dessutom inte så pjåkig - den ger en ganska god överblick över filosofins historia - men det snabbaste sättet att få lite koll hittar man nog ändå här: