Söndagstrippel

Nu kom jag just hem från den sista visningen på årets festival, en visning med kortfilmsklassiker. Jag har träsmak i ändan från allt sittande i veckan och det flimrar för ögonen - men det var det värt! Två av klassikerna från den sista visningen hittade jag på Youtube och jag kompletterar med en kanadensisk animation (vilket ju också var ett tema för årets festival, med 6 st olika visningar - så det är ju lämpligt). Men vi låter väl filmerna tala för sig själva.

Film nr 1. "Tma-svelto-tma" ("Darkness-Light-Darkness":



Film nr 2. "Au bout de monde" ("At the ends of the earth"):



Film nr 3. "Strange invaders":



Andra bloggar om: film, kortfilm, filmfestival, kortfilmsfestival, animation

Dagens kortfilm: Lördag

Eller åtminstone Lördag natt... och vad passar väl bättre att visa än vinnaren av Uppsala filmkaja 2007 i den internationella tävlingssektionen? Eller visa och visa - men länka till ett ställe där ni kan se den åtminstone... Ärets vinnarfilm kom från Rumänien och hette "Lampa cu cǎciulǎ" eller i engelsk översättning "The tube with a hat". Man kan, åtminstone tills vidare, se filmen på Seattle International Film Festivals hemsida.

Publikens favorit blev den animerade "Madame Tutli-Putli". Än så länge finns dock bara trailern att beskåda på nätet. Men den kan vi ju visa här:



Andra bloggar om: film, kortfilm, filmfestival, kortfilmsfestival, Uppsala filmkaja 2007

Dagens kortfilm: Fredag

Höll nästan på att glömma bort att lägga ut en film, men bara nästan. Idag är det ännu en klassiker som står på tur, fast av något modernare snitt: "La jetée", filmen som stod som förebild för Terry Gilliams långfilm "De tolv apornas armé".



Andra bloggar om: film, kortfilm, filmfestival, kortfilmsfestival

Dagens kortfilm: Torsdag

Idag blir det surrealistiskt värre - och på köpet en riktig kortfilmsklassiker: Luis Bunũels och Salvadore Dalis "Un chien andalou" från 1929 ("den mest berömda kortfilmen som någonsin gjorts" enligt vissa). Om ni efter att ha sett filmen känner att ni inte hängde med i svängarna så kan ni läsa mer om filmen och dess tolkning på Wikipedia.





Andra bloggar om: film, kortfilm, filmfestival, kortfilmsfestival

Dagens kortfilm: Onsdag

Fast det hann visst bli torsdag... idag (igår) visar vi "Ryan" som vann Oscarsstatyetten för bästa animerade kortfilm 2004.



Andra bloggar om: film, kortfilm, filmfestival, kortfilmsfestival

Dagens kortfilm: Tisdag

Det är filmfestival i stan och filmfestival även här på Skor längtar ut. Idag blir vi lite allvarligare och visare Roy Anderssons svart humoristiska magspark "Härlig är jorden".

Uppdaterat en liten stund senare: Nehej! - för det gör vi inte alls - antar att Roy är en trogen läsare av min blogg för vips hade jag lagt upp länken så försvann filmen från YouTube pga. "Copyright claims" - nåväl... synd, men då får vi väl visa något annat istället... Då det har hunnit bli ganska sent så tar vi väl en rysare: "Kitchen sink".





Andra bloggar om: film, kortfilm, filmfestival, kortfilmsfestival

Dagens kortfilm: Måndag

Dagens film är ännu en liten bagatell om kärlekens outgrundliga vägar. "Aprés le chat" dvs. "Efter katten" är titeln:



Andra bloggar om: film, kortfilm, filmfestival, kortfilmsfestival

Kortfilmsfestival på gång!

Nästa vecka är det kortfilmsfestival här i Uppsala - tänkte att jag skulle försöka lägga upp (åtminstone) en bra kortfilm om dan här på bloggen för att uppmärksamma detta fantastiska evenemang. Vi börjar väl redan idag - först ut är "Huset på Kampen" en norsk animation om kärlekens outgrundliga vägar som jag såg på festivalen för ganska många år sedan. Mycket nöje!



Andra bloggar om: film, kortfilm, filmfestival, kortfilmsfestival

Skulle Rachel Carson ha skrivit "Tyst vår" idag?

Mycket intressant avhandlades som sagt på BCPC:s Plant Protection Congress 2007, bl.a. uppmärksammades det faktum att det är 100 år sedan Rachel Carsons födelse med en speciell debatt på temat ”This house believes that Rachel Carson would not today have written Silent Spring” – vilket jag nog på förhand misstänkte bara skulle vara ett sätt för agrokem-industrin att klappa sig själva på axeln (kanske det var det så det var tänkt också). Det var dock åtminstone utformat som en riktig debatt. Två talare presenterade varför de ansåg att hon inte skulle ha skrivit boken idag och två talare fick chansen att argumentera för varför hon nog skulle ha skrivit den även idag. Sedan fick åhörarna chansen att framföra sina åsikter varpå auditoriet slutligen fick rösta om vad de ansåg.

För er som till äventyrs inte känner till Rachel Carson kan jag upplysa om att hon utsågs av Time Magazine till en av de 100 mest inflytelserikaste personerna under förra seklet och att hennes bok "Tyst vår" som utkom 1962, där hon varnar för avigsidorna med den omfattande pesticidanvändningen inom jordbruket, allmänt brukar framhållas som startskottet för den globala miljörörelsen.

Argumenten för att hon inte skulle ha skrivit boken idag gick huvudsakligen på linjen att vi idag använder mycket mindre farliga pesticider, i lägre doser och på ett mer ansvarsfullt sätt (vilket ju till stor del också är sant om man tänker på västvärlden) och att problemen Rachel Carson beskrev inte längre existerar. Dessutom dristade sig en av talarna till att återupprepa en gammal konservativ myt och beskylla Rachel Carson för att indirekt ha bidragit till att döda 6 miljoner människor med malaria pga. förbud mot användningen av DDT.

Detta sista påstående tillbakavisades lyckligtvis av en av mottalarna som försynt påpekade att den främsta anledningen till att den storskaliga användningen av DDT upphörde ju var att myggorna blev resistenta. Mer på detta tema kan ni förresten läsa här.

De som ansåg att hon nog skulle ha skrivit boken påpekade att mycket av de problemen som Rachel skrev om ju trots allt finns kvar idag – bl.a. påpekades det att fågelpopulationerna inom det brittiska jordbruket ju faktiskt aldrig återhämtat sig sedan de minskade så kraftigt på 60-talet (även om man medgav att problemet var mer mångfacetterat – det har att göra med det storskaliga jordbruket som fenomen och kan inte bara skyllas på pesticiderna). Peter Kenmore från FAO företrädde linjen att hon absolut skulle ha skrivit boken idag – men att fokus skulle ha legat mer på pesticidanvändningen i utvecklingsländerna. Han uppskattade utifrån enkätundersökningar som FAO har genomfört i tredje världen att ca 60 miljoner människor varje år lider av mer eller mindre allvarliga förgiftningar från bekämpningsmedel och avslutade sitt anförande med ett upprört darr på rösten.

Min egen uppfattning ligger någonstans nära Kenwoods. Visst finns det utrymme att förbättra användningen av bekämpningsmedel även i i-länderna – speciellt i USA där bekämpningsmedelsanvändningen nog utan vidare skulle kunna halveras utan nämnvärda skördebortfall och där många substanser fortfarande skulle kunna bytas ut mot mindre farliga och kanske rentav här och där i Sverige – men dagens situation är samtidigt mycket långt ifrån 60-talets. I tredje världen däremot finns det många och allvarliga problem att ta itu med – kunnande, sprututrustning och skyddsutrustning är ofta obefintliga och resultatet blir därefter. Det hade det definitivt varit värt att skriva en bok om.

Resultatet av omröstningen? 71 röster understödde tesen att hon inte skulle ha skrivit Tyst vår idag och 61 röster (min egen inräknad) ansåg att hon nog skulle ha skrivit den.

Andra bloggar om: vetenskap, miljö, bekämpningsmedel, Rachel Carson, Tyst vår, jordbruk

Om vetenskapliga samtal

Jag är tillbaks från Glasgow och har åter fattat posto bakom tangentbordet fylld av blogglusta. Konferensen var givande även om fokus inte alls var så mycket på herbicider som jag hade önskat utan mer på insekticider och fungicider. Inte desto mindre avhandlades en hel del intressant om både bekämpningsmedel och GMO-grödor – varav en del utgjorde prima uppslag för bloggposter (mer om detta framöver). Tyvärr uteblev live-rapporteringen – inte pga. att det saknades nätuppkoppling på mässområdet utan pga. av att batteriet tog slut till min bärbara, och eftersom jag inte var förutseende nog att ta med mig en adapter för det brittiska elnätet.

Det vetenskapliga samtalet

Diskussionen om det vetenskapliga samtalet fortsatte under min bortavaro både i kommentarerna på Jens inlägg i forskarbloggen och i ett nytt inlägg på vetenskapsnytt. Malin tycks hysa farhågor om att många forskare avhåller sig från att blogga och från att kommentera och diskutera på bloggar eftersom de är ovilliga att dela med sig av sina idéer – som ju trots allt är en forskares hårdvaluta. Jag tror nog snarare att anledningen till att så få forskare engagerar sig på nätet har att göra med tidsbrist, ointresse, och också fortfarande en stor portion okunskap om att det ens existerar vetenskapsbloggar.

Malin definierar det vetenskapliga samtalet som ett kunskapsgenererande utbyte av idéer mellan forskare, något som för forskningen framåt – en definition som exkluderar det mesta av den vetenskapsdiskussion som sker på bloggar idag, som ju mer handlar om förmedling och diskussion av redan känd kunskap – m.a.o. vad Malin väljer att kalla ”det populärvetenskapliga samtalet”.

Den gränsdragningen är nog knappast solklar - personligen skulle jag nog snarare dela upp det vetenskapliga samtalet i ett inomvetenskapligt samtal och ett allmänvetenskapligt samtal. Min något vidare definition av vad som är ett vetenskapligt samtal lyder: ett samtal som vilar på vetenskaplig grund. Ett sådant samtal kan vara ett idéutbyte mellan forskare inom ett specialområde (i enlighet med Malins definition) och detta håller jag med om att bloggen lämpar sig mindre bra för (åtminstone i dagsläget och om det gäller ett idéutbyte inom den absoluta forskningsfronten). Men det kan också vara en diskussion om vad forskning är, om vad som är forskningens och forskarens roll i samhället, om hur utbildning och forskarutbildning bör utformas i framtiden, om nya forskningsrön – vad de betyder, vilka konsekvenser de får, vad som är rationella sätt för politiker och/eller allmänhet att hantera ny kunskap, om vad som är ett miljöhot och hur vi bör möta miljöhot, om vår bild av oss själva, våra könsroller, allergier, känslor, matvanor etc. – alla dessa diskussioner kan ju också vara populärvetenskapliga och är det förmodligen i en glidande skala, poängen är att jag anser det omöjligt att dra gränsen. Jag menar att forskare (eller vetenskapsintresserade i stort) kan föra nog så kvalificerade diskussioner även utanför sitt eget snäva specialistområde om de så önskar, och att dessa diskussioner, även om de kanske inte för forskningen framåt, både kan vara kunskapsgenererande och skapa ett nog så stort samhälleligt mervärde.

Om min lilla enkät

Nå, nog med hårklyverier för stunden. Jag experimenterade ju också med en liten webenkät i högerspalten om framtida bloggämnen – det fungerade ganska bra tyckte jag, även om applikationen tycktes räkna som en kråka. Resultatet utföll såhär:

Sociala interaktioner hos bakterier och Vad forskningen säger om kreativitet fick vardera fyra röster, Bioenergi - till vad och hur mycket? Bokrecension. och Virus som bot mot bakterieinfektioner fick vardera två röster – Något annat fick en röst men inget förslag på vad detta skulle vara inkom. Allt som allt fick jag enligt enkäten in totalt 11 röster (för det vet ju alla att 4 + 4 + 2 + 2 + 1 = 11; men kanske var det någon som röstade flera gånger?). Följaktligen lovar jag att snart blogga om något av de förstnämnda ämnena.

Andra bloggar om: vetenskap, samtal, vetenskapskommunikation

Sticker till Glasgow...

... redan oförskämt tidigt imorgon bitti. Ska iväg på XVI International Crop Protection Congress som organiseras av British Crop Protection Council (klicka på Congress 2007 för att komma till själva konferensens sida) och blir borta tills på fredag. Det är en kombination av vetenskaplig konferens och bekämpningsmedelsbranshens största årliga sammankomst och är en plats där nya ämnen, formuleringar etc introduceras (vilket är anledningen att jag är där).

Enligt uppgift så finns det trådlös uppkoppling på hela mässområdet så förhoppningsvis kommer jag kunna posta lite "live-rapporter" i veckan. Om så inte blir fallet så kan ni ju alltid roa er med att rösta här till höger på ämnen för framtida bloggposter. (Alla förslag som jag har angivit hade jag ju tänkt mig att blogga om iaf. - men ni kan ju få ange något slags prioritetsordning tänkte jag).

Missa inte heller att kolla in den pågående diskussionen på forskarbloggen om bloggen som plattform för det vetenskapliga samtalet.

Andra bloggar om: vetenskap, konferens, bekämpningsmedel, bloggar, bloggande, vetenskapskommunikation

Klurendrejeriet mini 2007 - löst!

Äntligen lyckades jag lösa den sista gåtan i årets klurendrejeri mini - dagens ledtråd fick bitarna att trilla på plats för fråga 2 som var den sista jag hade kvar. Det tog lite längre tid än beräknat att lösa det hela - kanske har jag tappat greppet? Frågorna var ju egentligen inte så svåra...

Men jag får skylla på alla ledtrådarna - man lockas bara in på en massa villospår om man läser för mycket på klurbloggen... samtidigt vill man ju inte missa något.

Nåja, ni andra har fortfarande några dagar på er att lösa frågorna innan lösningarna ska vara inne - allt ni behöver veta hittar ni på klurbloggen!

Andra bloggar om: gåtor, klurendrejeriet, klurendrejeriet mini

Chicken chicken chicken: chicken chicken

Chicken chicken chicken chicken chicken - Ig Nobel Prize 2007, chicken chicken Annals of Improbable Research. Chicken chicken chicken? Chicken chicken!



Zongker D. 2006. Chicken chicken chicken: chicken chicken. Annals of Improbable Research 12: 16-21. (pdf)

Chickens:
DN
Nature News

Andra bloggar om: Vetenskap, Ig Nobel prize, kycklingar

Hur ska vi kommunicera vetenskap? (2)

Skrev ju häromdagen om debatten kring det av Matt Nisbet introducerade begreppet "framing". Ursprungsartikeln i Science var ju tyvärr inte tillgänglig på nätet - men nu har Matt publicerat en ny, lite längre, artikel i The Scientist "The future of public engagement"- som enligt uppgift på hans blogg är fritt tillgänglig under Oktober. Passa alltså på och läs den - det är intressant för alla som skriver populärvetenskapligt, eller som är intresserade av vetenskapskommunikation!

Andra bloggar om: vetenskap, vetenskapskommunikation, vetenskapsjournalistik, framing,