Plus i kanten till Expressen som är det enda nyhetsmediet som klarar av att upplysa mig om vilken sorts bakterie det egentligen var som infekterade de där spädbarnen på Karolinska i november (eller möjligtvis i juni - uppgifterna går isär). Det handlade om ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae och inte om några ESBL-bakterier! Som jag tidigare har gnällt om här på bloggen så är ju ESBL inte en bakterie utan en typ av enzymer (Extended Spectrum Betalactamases) som kan bildas av flera olika sorters bakterier och som gör dem resistenta mot flera typer av vanliga antibiotika.
Expressen får dock avdrag i betyget för att de de inte kan låta bli att beskriva det som en "mystisk sjukdom" som "läkarna står frågande för". Klebsiella pneumoniae är en vanligt förekommande bakterie som finns både i människans tarmssystem och växer på vår hud. Då den är en opportunistisk patogen kan den förorsaka problem hos individer med nedsatt immunförsvar t.ex. hos för tidigt födda spädbarn och den är därför också en vanligt förekommande sjukhusinfektion. Detta är knappast mystiskt!
(Är knappast mystiskt om så vore fallet dvs.- det tycks ju än så länge inte vara helt klarlagt att spädbarnen faktiskt dog av infektionen. Det enda som tycks klart är att de var infekterade.)
Övriga medier skriver/talar alltjämt om "ESBL-bakterier" eller om att barnen "fått ESBL" - möjligtvis kommer sig slarvet av att de citerat ett TT-utskick, möjligtvis är det chefsöverläkaren Svante Baehrendtz som uttrycker sig slarvigt. (DN, SvD, SVT, Aftonbladet).
Läs även andra bloggares åsikter om mikrobiologi, biologi, ESBL, Klebsiella pneumoniae
31 december 2008
23 december 2008
Julkort
Här kommer en liten julhälsning till bloggens läsare som jag har grävt fram ur YouTube-arkivet: "The Christmas Card" signerad Terry Gilliam. Filmen sändes ursprungligen som en del av komedi-serien Do Not Adjust Your Sets julspecial Do Not Adjust Your Stocking 1968.
God Jul på er!
Andra bloggar om: julkort, Terry Gilliam, jul, film, kortfilm
God Jul på er!
Andra bloggar om: julkort, Terry Gilliam, jul, film, kortfilm
13 december 2008
Dagens citat
...hittar jag i UNT. Agronomstudenten, tillika Sveriges Lucia, Emma Johansson uttalar sig:
"Forskning lockar mig inte, det känns inte tillräckligt verklighetsförankrat. Det känns som att många av forskarna på SLU knappt har varit ute i ett kostall."
Jag skrattar till och drar mig sedan vagt till minnes ett inlägg i frågan av Werner Aspenström. Något om doktorshattar, halm och lera. Bläddrar och bläddrar i diktboken innan jag slutligen nöjer mig med ett helt annat citat:
Ingen har varit på månen
Vissa lögnhalsar påstår,
t.o.m. i vetenskapliga skrifter,
att människan har varit på månen,
att grus hemförts.
Ingen har varit på månen.
Ingen kommer någonsin
att sätta sin fot på månen.
Månen är en juverstinn ko.
Månen kan bara handmjölkas.
Så var det på Rigvedas tid.
Så kommer det alltid att förbli.
Då och då vänder den sitt koöga mot oss
och undrar: blir ni aldrig otörstiga?
Det vet varje amatörastronom
och alla som sanningen vill veta.
Werner Aspenström
(Och skulle någon till äventyrs kunna uttyda vad det var för dikt som jag letade efter så kan ni väl skriva en kommentar!)
Läs även andra bloggares åsikter om lucia, forskning, vetenskap, SLU, agronomer, poesi, Werner Aspenström
"Forskning lockar mig inte, det känns inte tillräckligt verklighetsförankrat. Det känns som att många av forskarna på SLU knappt har varit ute i ett kostall."
Jag skrattar till och drar mig sedan vagt till minnes ett inlägg i frågan av Werner Aspenström. Något om doktorshattar, halm och lera. Bläddrar och bläddrar i diktboken innan jag slutligen nöjer mig med ett helt annat citat:
Ingen har varit på månen
Vissa lögnhalsar påstår,
t.o.m. i vetenskapliga skrifter,
att människan har varit på månen,
att grus hemförts.
Ingen har varit på månen.
Ingen kommer någonsin
att sätta sin fot på månen.
Månen är en juverstinn ko.
Månen kan bara handmjölkas.
Så var det på Rigvedas tid.
Så kommer det alltid att förbli.
Då och då vänder den sitt koöga mot oss
och undrar: blir ni aldrig otörstiga?
Det vet varje amatörastronom
och alla som sanningen vill veta.
Werner Aspenström
(Och skulle någon till äventyrs kunna uttyda vad det var för dikt som jag letade efter så kan ni väl skriva en kommentar!)
Läs även andra bloggares åsikter om lucia, forskning, vetenskap, SLU, agronomer, poesi, Werner Aspenström
10 december 2008
Oväntade poesiframgångar
Det har inte avhandlats så mycket poesi här på sistone (ett och ett halvt år eller så) - vilket i stor mån återspeglar det faktum att jag varken har hunnit skriva eller läsa så mycket poesi under perioden. Det är helt enkelt för mycket giftlarm och klurendrejande och sådant världsligt som måste avhandlas hela tiden...
Jag har dock funderat på om jag inte borde återuppta min poetiska karriär - och för en liten stund sedan upptäckte jag (till min stora förvåning) att jag minsann kan lägga ytterligare en stor poetisk framgång till min meritlista. Jag kom nämligen på delad fjärdeplats i Danderyds gymnasiums lyriktävling 2007!
Min sluga bulvan Mikael Westberg deltog i tävlingen med en något uppiffad version av min dikt "Vilsen symfoni", tidigare publicerad här på bloggen. Den förbättrade versionen "Vilsen" kan avnjutas här (en bit ned på sidan). Vad mer ska man säga än: snyggt jobbat Micke!
(Styrkt som jag blir av denna vår framgång så står det ändå klart att Micke och jag har en del att jobba på innan vi når upp till sådan här kvalitet.)
Läs även andra bloggares åsikter om poesi, lyrik, dikter, vilsen symfoni, vilsen
Jag har dock funderat på om jag inte borde återuppta min poetiska karriär - och för en liten stund sedan upptäckte jag (till min stora förvåning) att jag minsann kan lägga ytterligare en stor poetisk framgång till min meritlista. Jag kom nämligen på delad fjärdeplats i Danderyds gymnasiums lyriktävling 2007!
Min sluga bulvan Mikael Westberg deltog i tävlingen med en något uppiffad version av min dikt "Vilsen symfoni", tidigare publicerad här på bloggen. Den förbättrade versionen "Vilsen" kan avnjutas här (en bit ned på sidan). Vad mer ska man säga än: snyggt jobbat Micke!
(Styrkt som jag blir av denna vår framgång så står det ändå klart att Micke och jag har en del att jobba på innan vi når upp till sådan här kvalitet.)
Läs även andra bloggares åsikter om poesi, lyrik, dikter, vilsen symfoni, vilsen
09 december 2008
Har du fått nog av klimatet?
Har du tröttnat på allt detta tjafs om klimatet, allt detta tempererade decemberblöta, alla dessa skeptiker och alarmister - eller är du bara tjurig för att du inte fick vara ute med de andra isbjörnarna och leka i helgen? Då kanske du också skulle överväga att bli klimatmotståndare!
Läs även andra bloggares åsikter om klimat, växthuseffekten, klimatförändring, klimataktion, isbjörnar, skeptiker, alarmister, motståndare, klimatmotståndare
Läs även andra bloggares åsikter om klimat, växthuseffekten, klimatförändring, klimataktion, isbjörnar, skeptiker, alarmister, motståndare, klimatmotståndare
01 december 2008
Gifterna på paprikor och vindruvor - en närmare titt
Här kommer som utlovat lite fler kommentarer till förra veckans debattartikel från Naturskyddsföreningen om bekämpningsmedelsrester på frukt och grönt i EU. Själva rapporten som de hänvisade till (Annual EU-wide Pesticide Residues Monitoring Report - 2006; pdf) publicerades i själva verket bara någon dag efter debattartikeln på Food and Veterinary Office hemsida men först letade jag på fel ställe och sedan jag väl fann den så har jag inte hunnit skriva någonting förrän nu.
Den övergripande bilden
Bäst idé om hur den övergripande bilden ser ut får man nog egentligen av att titta på lite grafer (som jag har klippt ut ur rapporten - klicka på dem för högre upplösning!):
Figur 1. Utvecklingen över tid. Som synes så har andelen prov som innehåller detekterbara mängder pesticider (den gula linjen) ökat något över tid. Andelen prov som överstiger EU:s gränsvärde (Maximum Residue Level, MRL; den röda linjen) har först ökat för att på senare år minska något.
Figur 2. Andel prov som innehåller spår av två eller fler pesticider. Som synes så har andelen prov med multipla fynd av pesticider ökat över tid.
Figur 3. Maximala antalet pesticider hittade i ett och samma prov. År 2006 hittades som mest spår av 29 substanser i ett och samma prov som bestod av peppar (inte paprika som pepper felaktigt översattes till i debattartikeln - det handlade om peppar Piper nigrum).
Fler och fler pesticider i samma prover alltså - innebär det att användningen av pesticider har ökat och ökat över tid? - Nej, inte nödvändigtvis - man måste betänka att antalet pesticider som man analyserar också har ökat över tid:
Figur 4. Antalet substanser som i genomsnitt analyseras i medlemsländerna.
Som synes har antalet substanser som analyseras över tid nästan fördubblats. Dessutom kan man förmoda att även analysmetoderna har blivit bättre i det hänseendet att den genomsnittliga detektionsgränsen har blivit lägre. Ytterligare en faktor tillkommer som gör det nästintill omöjligt att analysera förändringen över tid på ett vettigt sätt: antalet medlemsländer har ökat från 16 till 28 st under den aktuella tidsperioden.
Utvecklingen över tid må se ut hursomhelst men det är ju inte bra att man hittar så många prover med rester av flera substanser och prov med så många som 29 substanser! Mer oroande ur toxikologisk synvinkel skulle det dock förmodligen vara om man skulle se en trend med ökande koncentrationer.
Toxikologisk signifikans
MRL-värden för bekämpningsmedelsrester sätts utifrån vilka resthalter man detekterar vid fältförsök utförda enligt "Good Agricultural Practice" (GAP) efter att först ha kontrollerat så att ingen risk ska finnas att man genom födan får i sig så mycket av den aktuella substansen att mängden överstiger något av de toxikologiska gränsvärdena "akut referensvärde" (ARfD - för akut toxicitet) och "acceptabelt dagligt intag" (ADI -för kronisk toxicitet). Där informationen är knapphändig sätts ofta MRL-värdet helt enkelt till detektionsgränsen (den lägsta koncentrationen man kan detektera) för att vara på den säkra sidan. Att ett mätvärde överstiger ett MRL (den röda linjen i Figur 1) betyder alltså inte per automatik att värdet också överstiger de toxikologiska gränsvärdena.
Ett överstigande av MRL-värdet kan indikera att användningen av bekämpningsmedlet inte följer good agricultural practice och det kan indikera att det finns en toxikologisk risk.
För att veta om det finns en toxikologisk risk med bekämpningsmedelsrester som överstiger MRL-värdet måste man göra en toxikologisk riskbedömning genom att räkna på ett exponeringscenario och jämföra intaget i detta med ARfD- och ADI-värdena.
Kronisk toxicitet
I rapporten gjordes en riskvärdering både för kronisk toxicitet och för akut toxicitet. Riskvärderingen för kronisk toxicitet baserades på en av EFSA framtagen model med konsumtionsdata för de olika medlemsländerna. Riskvärderingen utfördes för de 55 st substanser som ingår i EU:s koordinerade analysprogram. I detta program provtas i varje medlemsland aubergine, bananer, blomkål, druvor, apelsinjuice, ärtor, paprika (ja, paprika i detta fall) och vete. Som pesticidhalt använde man den 90:e percentilen som indata (dvs. det värde som är högre än vad som hittas i 90% av de undersökta proverna). Riskvärderingen visade att ADI-värdet inte överskreds i något fall (för något konsumtionsscenario/något av de 55 ämnen som undersöktes).
Möjligtvis kan man kritisera denna del av riskvärderingen för att inte vara ett worst-case-scenario utan mer av ett normalscenario. Det finns ju en risk att den enskilde EU-medborgaren alltid köper frukt från samma odlare och därmed konsekvent äter frukt med halter som ligger över den 90:e percentilen. Inga typer av additiva eller synergistiska effekter av de olika ämnena beaktades heller utan riskvärderingen gjordes för de enskilda substanserna. Vid normalkonsumtion kan man dock konstatera att risken för kroniskt toxiska effekter torde vara låg.
Akut toxicitet
När det gäller den akuta toxiciteten så hade man ett lite annorlunda tillvägagångssätt. Här använde man sig av den högsta detekterade koncentrationen i varje typ av livsmedel (och till den lade man en "variabilitetsfaktor" - vilket i praktiken innebar att man multiplicerade den högsta koncentrationen med en faktor 5 eller 7) och sedan kombinerade man detta i sitt scenario med den högsta rapporterade konsumtionen för det livsmedlet inom EU.
Riskvärderingen utfördes för de 34 st substanser som ingår i EU:s koordinerade program och för vilka det finns etablerade ARfD-värden. För 15 pesticider fann man att värdet (uträknat enligt scenariot ovan) översteg ARfD-värdet. I debattartikeln i DN omnämndes att gränsvärdet i enskilda fall överstegs med 900% för ett barn som äter vindruvor. - Faktum är att det i några fall handlade om exponeringar som låg i storleksordningen 2000% av ARfD-värdet (för barn som äter paprika med resthalter av bekämpningsmedlet metomyl).
Man ska dock komma ihåg att det gäller ett hypotetiskt barn som äter den största mängden paprika som det inrapporteras att någon äter inom EU och att denna paprika bara innehåller den högsta detekterade koncentrationen av ett bekämpningsmedel i något medlemsland (gånger variabilitetsfaktorn 7). - Men även om man räknar bort variabilitetsfaktorn och "normaliserar" scenariot något så är det troligt att värdet de facto överskrider ARfD-värdet.
För de 15 pesticider där ARfD-värdet överskreds gick man vidare och kontrollerade även hur många av de prover med halter under det högsta värdet som också översteg ARfD-värdet. Detta skedde i sammanlgat 124 fall, eller i 1,1 % av proven som togs inom det koordinerade programmet. Dvs. i värsta fall så överskreds det akuta referensvärdet för enskilda substanser i 1,1 % av de matvaror som provtogs inom kontrollprogrammet 2006 - i verkligheten (vid antagande om ett mer sannolikt scenario) överstegs gränsvärdena i färre fall än så. Man ska också komma ihåg att det finns en inbakad säkerhetsfaktor i gränsvärdet (oftast en faktor 100).
Inte heller när det gällde den akuta toxiciteten togs dock någon hänsyn till eventuella additiva eller synergistiska effekter - detta skulle alltså å andra sidan kunna tyda på en underskattad risk.
Ett intressant faktum är att flera av pesticiderna som stod för överskridandena under 2006 har fasats ut inom EU sedan dess. Det gäller karbaryl, metomyl, procymidon och endosulfan. Sammanlagt stod dessa substanser för 51 av de 124 överskridandena under 2006. Det innebär dock inte att man helt kommer att sluta hitta dessa substanser - eftersom till EU importerade livsmedel står för en del av fynden.
Summering
Det är av flera anledningar vanskligt att uttala sig om trender över tid när det gäller hur stor andel av proven som innehåller bekämpningsmedelsrester.
När det gäller den toxikologiska risken av att äta livsmedel som innehåller bekämpningsmedelsrester så är den sannolikt ganska låg. I sällsynta fall kan det dock inte uteslutas att man kan få i sig hälsovådliga mängder.
Den som är orolig för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och vill skaffa sig en bild av vilka livsmedel, bekämpningsmedel och halter det handlar om i Sverige uppges kolla i Livsmedelsverkets "svarta lista". Observera dock att denna lista innehåller livsmedel med resthalter som överstiger MRL-värden - det handlar alltså inte nödvändigtvis om farliga livsmedel!
Läs även andra bloggares åsikter om vindruvor, paprika, peppar, bekämpningsmedel, resthalter, livsmedel, riskbedömning, naturskyddsföreningen, toxikologi, intressant
Den övergripande bilden
Bäst idé om hur den övergripande bilden ser ut får man nog egentligen av att titta på lite grafer (som jag har klippt ut ur rapporten - klicka på dem för högre upplösning!):
Figur 1. Utvecklingen över tid. Som synes så har andelen prov som innehåller detekterbara mängder pesticider (den gula linjen) ökat något över tid. Andelen prov som överstiger EU:s gränsvärde (Maximum Residue Level, MRL; den röda linjen) har först ökat för att på senare år minska något.
Figur 2. Andel prov som innehåller spår av två eller fler pesticider. Som synes så har andelen prov med multipla fynd av pesticider ökat över tid.
Figur 3. Maximala antalet pesticider hittade i ett och samma prov. År 2006 hittades som mest spår av 29 substanser i ett och samma prov som bestod av peppar (inte paprika som pepper felaktigt översattes till i debattartikeln - det handlade om peppar Piper nigrum).
Fler och fler pesticider i samma prover alltså - innebär det att användningen av pesticider har ökat och ökat över tid? - Nej, inte nödvändigtvis - man måste betänka att antalet pesticider som man analyserar också har ökat över tid:
Figur 4. Antalet substanser som i genomsnitt analyseras i medlemsländerna.
Som synes har antalet substanser som analyseras över tid nästan fördubblats. Dessutom kan man förmoda att även analysmetoderna har blivit bättre i det hänseendet att den genomsnittliga detektionsgränsen har blivit lägre. Ytterligare en faktor tillkommer som gör det nästintill omöjligt att analysera förändringen över tid på ett vettigt sätt: antalet medlemsländer har ökat från 16 till 28 st under den aktuella tidsperioden.
Utvecklingen över tid må se ut hursomhelst men det är ju inte bra att man hittar så många prover med rester av flera substanser och prov med så många som 29 substanser! Mer oroande ur toxikologisk synvinkel skulle det dock förmodligen vara om man skulle se en trend med ökande koncentrationer.
Toxikologisk signifikans
MRL-värden för bekämpningsmedelsrester sätts utifrån vilka resthalter man detekterar vid fältförsök utförda enligt "Good Agricultural Practice" (GAP) efter att först ha kontrollerat så att ingen risk ska finnas att man genom födan får i sig så mycket av den aktuella substansen att mängden överstiger något av de toxikologiska gränsvärdena "akut referensvärde" (ARfD - för akut toxicitet) och "acceptabelt dagligt intag" (ADI -för kronisk toxicitet). Där informationen är knapphändig sätts ofta MRL-värdet helt enkelt till detektionsgränsen (den lägsta koncentrationen man kan detektera) för att vara på den säkra sidan. Att ett mätvärde överstiger ett MRL (den röda linjen i Figur 1) betyder alltså inte per automatik att värdet också överstiger de toxikologiska gränsvärdena.
Ett överstigande av MRL-värdet kan indikera att användningen av bekämpningsmedlet inte följer good agricultural practice och det kan indikera att det finns en toxikologisk risk.
För att veta om det finns en toxikologisk risk med bekämpningsmedelsrester som överstiger MRL-värdet måste man göra en toxikologisk riskbedömning genom att räkna på ett exponeringscenario och jämföra intaget i detta med ARfD- och ADI-värdena.
Kronisk toxicitet
I rapporten gjordes en riskvärdering både för kronisk toxicitet och för akut toxicitet. Riskvärderingen för kronisk toxicitet baserades på en av EFSA framtagen model med konsumtionsdata för de olika medlemsländerna. Riskvärderingen utfördes för de 55 st substanser som ingår i EU:s koordinerade analysprogram. I detta program provtas i varje medlemsland aubergine, bananer, blomkål, druvor, apelsinjuice, ärtor, paprika (ja, paprika i detta fall) och vete. Som pesticidhalt använde man den 90:e percentilen som indata (dvs. det värde som är högre än vad som hittas i 90% av de undersökta proverna). Riskvärderingen visade att ADI-värdet inte överskreds i något fall (för något konsumtionsscenario/något av de 55 ämnen som undersöktes).
Möjligtvis kan man kritisera denna del av riskvärderingen för att inte vara ett worst-case-scenario utan mer av ett normalscenario. Det finns ju en risk att den enskilde EU-medborgaren alltid köper frukt från samma odlare och därmed konsekvent äter frukt med halter som ligger över den 90:e percentilen. Inga typer av additiva eller synergistiska effekter av de olika ämnena beaktades heller utan riskvärderingen gjordes för de enskilda substanserna. Vid normalkonsumtion kan man dock konstatera att risken för kroniskt toxiska effekter torde vara låg.
Akut toxicitet
När det gäller den akuta toxiciteten så hade man ett lite annorlunda tillvägagångssätt. Här använde man sig av den högsta detekterade koncentrationen i varje typ av livsmedel (och till den lade man en "variabilitetsfaktor" - vilket i praktiken innebar att man multiplicerade den högsta koncentrationen med en faktor 5 eller 7) och sedan kombinerade man detta i sitt scenario med den högsta rapporterade konsumtionen för det livsmedlet inom EU.
Riskvärderingen utfördes för de 34 st substanser som ingår i EU:s koordinerade program och för vilka det finns etablerade ARfD-värden. För 15 pesticider fann man att värdet (uträknat enligt scenariot ovan) översteg ARfD-värdet. I debattartikeln i DN omnämndes att gränsvärdet i enskilda fall överstegs med 900% för ett barn som äter vindruvor. - Faktum är att det i några fall handlade om exponeringar som låg i storleksordningen 2000% av ARfD-värdet (för barn som äter paprika med resthalter av bekämpningsmedlet metomyl).
Man ska dock komma ihåg att det gäller ett hypotetiskt barn som äter den största mängden paprika som det inrapporteras att någon äter inom EU och att denna paprika bara innehåller den högsta detekterade koncentrationen av ett bekämpningsmedel i något medlemsland (gånger variabilitetsfaktorn 7). - Men även om man räknar bort variabilitetsfaktorn och "normaliserar" scenariot något så är det troligt att värdet de facto överskrider ARfD-värdet.
För de 15 pesticider där ARfD-värdet överskreds gick man vidare och kontrollerade även hur många av de prover med halter under det högsta värdet som också översteg ARfD-värdet. Detta skedde i sammanlgat 124 fall, eller i 1,1 % av proven som togs inom det koordinerade programmet. Dvs. i värsta fall så överskreds det akuta referensvärdet för enskilda substanser i 1,1 % av de matvaror som provtogs inom kontrollprogrammet 2006 - i verkligheten (vid antagande om ett mer sannolikt scenario) överstegs gränsvärdena i färre fall än så. Man ska också komma ihåg att det finns en inbakad säkerhetsfaktor i gränsvärdet (oftast en faktor 100).
Inte heller när det gällde den akuta toxiciteten togs dock någon hänsyn till eventuella additiva eller synergistiska effekter - detta skulle alltså å andra sidan kunna tyda på en underskattad risk.
Ett intressant faktum är att flera av pesticiderna som stod för överskridandena under 2006 har fasats ut inom EU sedan dess. Det gäller karbaryl, metomyl, procymidon och endosulfan. Sammanlagt stod dessa substanser för 51 av de 124 överskridandena under 2006. Det innebär dock inte att man helt kommer att sluta hitta dessa substanser - eftersom till EU importerade livsmedel står för en del av fynden.
Summering
Det är av flera anledningar vanskligt att uttala sig om trender över tid när det gäller hur stor andel av proven som innehåller bekämpningsmedelsrester.
När det gäller den toxikologiska risken av att äta livsmedel som innehåller bekämpningsmedelsrester så är den sannolikt ganska låg. I sällsynta fall kan det dock inte uteslutas att man kan få i sig hälsovådliga mängder.
Den som är orolig för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och vill skaffa sig en bild av vilka livsmedel, bekämpningsmedel och halter det handlar om i Sverige uppges kolla i Livsmedelsverkets "svarta lista". Observera dock att denna lista innehåller livsmedel med resthalter som överstiger MRL-värden - det handlar alltså inte nödvändigtvis om farliga livsmedel!
Läs även andra bloggares åsikter om vindruvor, paprika, peppar, bekämpningsmedel, resthalter, livsmedel, riskbedömning, naturskyddsföreningen, toxikologi, intressant
Den roligaste av adventskalendrar...
...finner den klurige här. Den första luckan rymmer (som sig bör) en klämkäck lintott...
Läs även andra bloggares åsikter om klurendrejeriet, klurendrejeri, adventskalender, gåtor
Läs även andra bloggares åsikter om klurendrejeriet, klurendrejeri, adventskalender, gåtor
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
