Studien:
Mitchell et al. 2007. Ten-Year Comparison of the Influence of Organic and Conventional Crop Management Practices on the Content of Flavonoids in Tomatoes. Journal of Agricultural and Food Chemistry 55: 6154-6159 (pdf)
är välgjord och forskarna har följt försöket under hela tio år vilket borgar för säkrare slutsatser än i kortare studier. De har mätt halterna av tre styckens flavonoider och halterna av dessa har successivt ökat i det ekologiska försöksledet. Denna ökning kopplar de till en lägre tillgänglighet av kväve i marken och till högre halter av organiskt material i det ekologiska ledet.
Skillnaderna uppstår pga. av gödselgivans utformning – i det konventionellt odlade ledet gödslades med mineralgödsel i form av NPK och med NH4NO3 och i det ekologiska ledet gödslades det med komposterad hönsgödsel. Nettotillförseln av kväve var faktiskt större i det ekologiska ledet – till och med nästan dubbelt så hög som i det konventionella ledet i början av studien för att kompensera för den lägre växttillgängligheten. Huruvida den högre kvävegivan också ledde till högre näringsläckage i form av utlakning förtäljer inte historien.
Tomaten (länge den enda) på min egen tomatplanta i köket börjar mogna - den är gödd med Blomstra, som innehåller kväve i form av både nitrat och ammonium.
Intressant var att skördenivåerna i de båda systemen var jämförbara och inte lägre i det ekologiska (vilket ofta brukar vara fallet) – vilket visar att det går att få ut jämförbar skörd i ett ekologiskt system om man gödslar intensivt. Detta talar ju också i viss mån emot författarnas huvudslutsats: att de högre flavonoidhalterna skulle vara en följd av att kvävet var mindre tillgängligt i det ekologiska systemet – kanske var det istället tillgängligt i en annan form? Eller kanske berodde flavonoidproduktionen snarare på någon annan faktor som till exempel den lägre pesticidanvändningen?
(Här kan vi ju inflika, vilket kan vara av intresse för er som brukar läsa den här bloggen, att det ekologiska ledet besprutades, inte med kemiska bekämpningsmedel – men väl med Bt-toxiner, som är godkända för ekologisk odling i USA – alltså samma typ av toxiner som produceras i genmodifierad majs!)
Kan man då dra slutsatsen utifrån det här försöket att ekologiskt odlade livsmedel generellt är hälsosammare? – Jag är tveksam – i just det här odlingssystemet får tomaterna högre halter av just de här tre flavonoiderna – visst. Men hur ser det ut med andra nyttiga och hälsovådliga ämnen i tomaterna? Hur ser det ut för andra typer av ekologiska odlingssystem, andra marker, andra tomatsorter och andra grödor? Ekologiska växtprodukter kan innehålla högre halter av antioxidanter – men kanske också högre halter av mykotoxiner – hur ska man väga hälsoeffekterna emot varandra? Än så länge är det inte helt självklart – det krävs fler studier som systematiskt undersöker hur olika odlingsåtgärder påverkar nyttigheten hos våra grönsaker innan vi kan uttala oss med någon säkerhet.
När jag googlar runt lite så hittar jag också den här intressanta review-artikeln av samme Alyson Mitchell som är huvudförfattare till studien ovan:
"Antioxidants and the Nutritional Quality of Organic Agriculture" (pdf)
Där kan man bland annat utläsa att resultaten för tomaterna också gäller total fenolhalt och askorbinsyra men att inga motsvarande skillnader fanns hos paprika som odlades i precis samma odlingssystem. Ekologisk paprika är alltså inte hälsosammare om vi ska fästa samma vikt vid dessa resultat som medierna gör vid studierna av tomaterna.
Om ni vill läsa en svensk studie om gödselgivornas effekter på tomaternas näringsstatus och smak kan jag för övrigt rekommendera en avhandling från SLU som kom häromåret:
"Organic or mineral fertilization : effects on tomato plant growth and fruit quality” av Anuschka Heeb (pdf)
Hon studerade tomaternas smak och halterna av C-vitamin, fenoler och karotenoiden lykopen i konventionellt och ekologiskt odlade tomater – men fann inga egentliga systematiska skillnader mellan odlingsystemen – hennes studie sträckte sig dock bara över två år.
Jag får säkert anledning att återkomma många gånger till ämnet ekologisk odling – men här sätter jag punkt för idag.
Inlägg
6 kommentarer:
Om jag minns rätt skall man inte odla tomater på samma jord mer än några år. Definitivt inte 10 som i alla fall tidningarnas återgivning av studien säger att de gjort. Framförallt är det ju då accumuleringen av jord-burna patogener (t.ex. Fusarium) som kommer att öka i jorden. Undrar om de såg en sysematisk ökning av patogenstress i sina tomater eller minskad skörd över dessa år...
Jag är också överraskad att de fick samma skörd i båda odlings-systemen, men som du sa... övergödslar man med "naturgödsel" så...
Jag håller med dig om att det förmodligen finns fler patogener i ekologisk tomatodling än i konventionell - men kanhända är det just där den positiva effekten uppstår - flavonoiderna sägs ju vara en del av växtens försvar mot angrepp?
Mer information om ekotomater i Sverige hittar man på ekotomat.se. Deras egen undersökning om tomaternas gödslingsbehov är intressant läsning. t.ex. kan man där utläsa att den vanligaste patogenen i svensk ekologisk tomatodling tycks vara Phyrenochaeta lycopersici (korkrot) och att tomatplantorna kräver betydligt mer kalium än kväve.
Kanhända borde fokus heller inte bara ligga på kvävekällan utan på hur väl balanserad tillförseln av näringsämnen är - proportionerna av såväl calcium som magnesium kan t.ex. påverka halten av antioxidanter i tomaterna. Gödsling med stallgödsel eller hönsgödsel kan man ju förmoda är betydligt bättre på att förse tomatplantorna med dessa näringsämnen än gödsling med NPK eller bara kväve. Men ifall det är där skillnaden ligger finns det ju ingen anledning varför man inte skulle kunna tillföra dessa ämnen även i konventionell tomatodling.
Sedan ska man ju inte heller glömma bort att tomatsorten förmodligen spelar en jäkla roll för hur nyttig tomaten är. T.ex. tycks ju körsbärstomater generellt ha högre halter av än vanliga tomater.
För höga halter av antioxidanter ska man också alltid se till att låta tomaterna mogna på plantan och inte plocka dem när de är gröna eller orangea.
"För höga halter av antioxidanter ska man också alltid se till att låta tomaterna mogna på plantan och inte plocka dem när de är gröna eller orangea."
Vilket borde tala för att äta så lokalt odlade tomater som möjligt, snarare än de billigaste (som ofta har åkt längre och därmed behövt plockats mycket tidigare) - eller?
Skulle jag tro är riktigt - dessutom torde ju de miljömässiga fördelarna med lokalt producerade tomater vara uppenbara - och det är nog främst de man är ute efter när man köper ekologiskt.
Jorden är så komplex... massor av näringsämnen och spårämnen, massor av organismer och mikroorganismer. Jag har SÅ svårt att tro att vi människor är kapabla att på artificiell väg förse jorden med allt det den behöver. Möjligtvis i hårt styrda projekt, men knappast i realiteten, med alla olika jordarter, system, grödor etc. Ekologisk mat, framtagen med syftet att hålla jorden, gördorna och ekosystemen i balans, känns därför som en självklarhet.
Mycket för att jag tror att det är lättare att hålla matjorden i balans och matad med ALLA ämnen växterna behöver för att kunna mata sin frukt med nyttigheter och för att få fullvärdig smak och näringsinnehåll genom att återföra näring i form av naturgödsel än att tillföra den i form av konstgödsel. Och det är dessutom skönt att slippa äta mat som besprutats med artificiella gifter som kommer att visa sig livsfarliga om 20 år (tänker på t.ex. DDT - världens säkraste insektsbekämningsmedel på 50-talet...).
I fast förvissning om att det i längden är bättre för både mig och världen än industijordbruk som forcerar jorden med kemikalier och konstgödsel.
Intressant blogg! Mkt bra.
Tja - man kan ju diskutera hur stor skillnad det egentligen är mellan "industrijordbruket" och den ekologiska odlingen - den behöver ju inte nödvändigtvis vara så stor. Ett konventionellt jordbruk med någon form av växtföljd och med näringstillförsel i form av stallgödsel är förmodligen lika bra på att förse växten med vad den behöver.
Det förefaller dock inte otroligt att en intensivt brukad jordplätt som kontinuerligt gödslas med bara NPK på sikt kan bli utarmad på en del mikronäringsämnen och spårämnen - vilket skulle kunna tänkas ge sämre kvalitet på det som odlas där.
Skicka en kommentar