13 augusti 2007

MON 863 återutvärderad av EFSA

Den genmodifierade majssorten MON 863 som var i blåsväder i våras - och som jag själv skrev några poster om här på bloggen - har åter utvärderats av European Food Safety Authority (EFSA).

Föga överraskande kommer EFSA fram till ungefär samma slutsatser som undertecknad gjorde efter att ha granskat datamaterialet och de av Greenpeace och Seralini et al. framförda invändningarna - nämligen att det inte finns någon anleding att omvärdera slutsatsen att MON 863 är säkert ur hälsosynpunkt.

Jens Sundström rapporterar mer utförligt och bra om detta på forskarbloggen.

Och lägger jag tyvärr märke till: Greenpeace fortsätter att söka misstänkliggöra EFSA och desinformera allmänheten angående Bt-majsen - skärpning!

Andra bloggar om: , , , ,

5 kommentarer:

Jens Sundstrom sa...

Ang. Greenpeace, man kan även notera att de klagar på att kommisionen får rapporten samma dag som den ska diskutera andra GM-grödor, som om EFSA försöker påverka beslutsprocessen. Det är ju ett tillvägagångssätt som GP själva har utvecklat till perfektion; man känner andra bäst genom sig själv.

Jimmy sa...

Ok, så nu har datan vridits och vändts på en massa och slutsatsen är att det inte finns några statistiskt signifikanta skillnader i den.

Men vad jag skulle vilja veta är hur stora skillnader som skulle kunna gömma sig p.g.a. hur studien var utformad. Det stod tidigare i denna blogg att endast 10 råttor användes per behandling. Hur stora måste skillnaderna vara för att man ska kunna se en statistiskt signifikant skillnad med så lite data?

Jag gissar (eller hoppas) att det finns någon slags lag för hur många råttor som måste ingå. Monsanto har väl då utformat experimentet så att de precis uppfyller den lagen...

Harald Cederlund sa...

Nja, tvärtom är det så att det finns några signifikanta skillnader mellan de olika grupperna - dessa skillnader bedöms dock vid en närmare granskning av datamaterialet inte vara meningsfulla. (Av olika orsaker som jag har skrivit om tidigare. )

Ju färre råttor som ingår i studien desto osäkrare blir naturligtvis resultaten - med få råttor är det lättare att missa riktiga skillnader mellan grupperna, men också att hitta "falska" signifikanta skillnader - speciellt om man mäter väldigt många olika parametrar som man har gjort i den här studien.

Ioannidis skriver t.ex. i sin artikel "Why most published research findings are false" som jag också skrev om nyligen:

"a research finding is less likely to be true when the studies conducted in a field are smaller; when effect sizes are smaller; when there is a greater number and lesser preselection of tested relationships; where there is greater flexibility in designs, definitions, outcomes, and analytical modes; when there is greater financial and other interest and prejudice; and when more teams are involved in a scientific field in chase of statistical significance"

Alltså: i stort sett alla de riskfaktorer han listar för falska signifikanta resultat stämmer in på det här fallet! Små skillnader bland väldigt många uppmätta faktorer, få råttor, trixande med olika statistiska metoder och med fördomsfulla uttolkare.

Att Hammond et al inte använde fler råttor per behandling i sin studie är sannolikt vad som har bäddat för hela den här kontroversen i första läget - hade de använt fler råttor skulle det förmodligen inte ha funnits utrymme för några tvetydiga tolkningar.

Fler råttor ger mindre fel - likväl anser jag att 10 råttor borde vara tillräckligt för att skillnader som är så stora att de är meningsfulla ska kunna detekteras i en sån här typ av studie.

Jag håller ju inte på med djurförsök själv så jag är kanhända felinformerad - men när det gäller lagkrav så finns det mig veterligen inget minimikrav på antalet försöksdjur. - Däremot finns det, åtminstone i svensk djurskyddslag, ett väldigt tydligt krav på att så få djur som möjligt ska användas.

Jimmy sa...

Jo, vad jag menade var att de signifikanta skillnaderna inte var signifikanta.

Har man 400 oberoende variabler och en signifikansnivå på 95% så borde man i snitt hitta 400*0.05=20 signifikanta skillnader i datan. I det här fallet var ju inte alla variabler oberoende så då kan man förvänta sig ännu fler signifikanta skillnader.

Så de signifikanta skillnaderna var alltså inte tillräckligt många för att vara signifikanta..

Det verkar som om MON 863 inte är jättefarligt i alla fall, men jag tycker fortfarande att det är oroväckande att så låga krav ställs på undersökningarna av nya livsmedel. Det är ju helt andra krav på mediciner (även om det kanske inte är helt jämförbart)

Harald Cederlund sa...

Tja, det var ju egentligen inte fråga om att de inte var tillräckligt många för att vara betydelsefulla - däremot var de skillnader som fanns små och uppträdde på ett slumpmässigt sätt t.ex. vid låg men inte vid hög konsumption av Bt-majs etc. som gjorde att de bedömdes vara oviktiga.

Det behövs ju egentligen bara ett signifikant resultat - om skillnaden är stor, systematisk och berör en toxikologiskt relevant parameter.

Vilka krav man ska ställa på nya livsmedel kan ju diskuteras - i just det här fallet (där man ju de facto genmodifierat växten så att den producerar ett slags insektsgift) - tycker jag att det är högst relevant att ställa ganska stränga krav. Men när det gäller andra typer av GMO så är jag inte lika övertygad om att de bör bedömas strängare ur hälsosynpunkt än konventionellt framtagna majssorter.

Man kan ju också fundera över hur den toxikologiska profilen på de livsmedel vi redan vräker i oss av gammal hävd (och som ju sällan kontrolleras alls).

Vad hade t.ex. hänt med mätvärdena om de hade matat råttorna med mat från McDonalds á la Supersize me istället?