En ny metastudie som publiceras i det senaste numret av Science har granskat de ekologiska effekterna av 42 fältförsök med odling av grödor försedda med en Bt-gen.
Deras slutsatser kan summeras såhär:
Bäst för invertebraterna på fältet (=de ryggradslösa djuren; dvs insekter, spindlar, maskar, sniglar etc.) är odling av konventionella grödor utan bekämpningsmedel (dvs. i princip ekologisk odling), näst bäst är odling av Bt-grödor - och sämst är odling av konventionella grödor med bekämpningsmedel (dvs. konventionell odling). Någon som är överraskad över det resultatet? Ju mer och ju värre gift som tillförs odlingssystemet desto färre invertebrater hittar man där... (läs också notisen i Nature news).
Tidigare har ju framförallt effekterna av införande av Bt-majs på Monarkfjärilen debatterats - (kanske för att Monarkfjärilen är så en så söt insekt?) - och slutsatserna från den ganska omfattande forskningen om effekterna just på Monarkfjärilen är ungefär de samma som i den nu presenterade studien - dvs. att Bt-grödor är bättre än konventionellt odlad majs. En översikt kan hittas här.
Problemet med Bt-grödorna är inte att de är giftiga för andra insekter än de är tänkta att slå emot - snarare då i vissa fall att de är alltför smalspektrala (vilket ju iofs. också är det positiva med dem). Detta kan leda till att vissa skadeinsekter slås ut och att andra skadeinsekter då gynnas vilket leder till att bönderna måste ta till de bredspektrala insekticiderna igen (läs mer)- och då har ju själva poängen med genmodifieringen så att säga försvunnit...
Andra bloggar om: vetenskap, GMO, GM-grödor, Bt-majs, monarkfjäril
11 juni 2007
Bt-grödorna snällare mot insekter
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
tog man hänsyn till produktionseffektiviteten? Det brukar vara svårt att komma upp i samma produktion per areaenhet med ekologisk odling och om man blir tvungen att använda mer mark för att producera mat så har ofta hela poängen med det ekologiska jordbruket gått förlorad.
Undersökningen handlade inte alls om produktionseffektivitet - bara om hur snälla odlingsmetoderna är för invertebraterna.
När det gäller areal för matproduktion så är det riktigt att du i det konventionella jordbruket får högre avkastning per ytenhet åker - men man måste ju rimligtvis också räkna in hur mycket areal och hur stor energi som åtgår för att producera konstgödsel och bekämpningsmedel - och då blir inte ekvationen lika enkel.
Och dessutom måste man ju väga in saker som odlingsmetodernas effekter på den biologiska mångfalden - vilket är ännu svårare att översätta till t.ex. ytenheter för jämförelse.
Jens Sundström på SLU:s forskarblogg rapporterade också om denna studie - och tydligen också DN, även om jag inte hittar artikeln på deras hemsida.
Energimängden som krävs för att skapa en produkt (tex gödsel) är alltid mindre än den mängd energi som man kan köpa för samma pengar som produkten kostar till kund. Det är ett rätt praktiskt sätt att avgöra skillnaden i energiåtgång för två olika produkter men man missar då ofta andra miljöaspekter.
Man skall naturligtvis inte överdriva användandet av gödning och bekämpningsmedel, men jag lutar nog fortfarande åt att tro att man får störst nyttoeffekt av att odla så effektivt som möjligt på så liten areal som möjligt och låta resten av marken vara så "naturlig" som möjligt.
Ett bra exempel på det är bananodlingarna i sydamerika. Nu är användningen av gifter där långt i från optimal i något avseende men det går åt bizzart mycket mer areal (som tas från regnskogen) för att odla ekologiska bananer.
Måste även passa på att tacka för en oerhört intressant och läsvärd blogg. Den har seglat upp rätt högt på listan bland mina RSS-flöden. =)
Jag tackar för det positiva utlåtandet - får försöka hålla stilen...
Det ligger något i att den stora skiljelinjen när det gäller biodiversitet inte går mellan konventionell odling och ekologisk odling utan mellan åker och icke åker - vilket i så fall inte talar till den ekologiska odlingens fördel.
Funderar över din lilla tumregel - och om den stämmer - för energi vi betalar för säkerligen - men för input av "gratis" solenergi för att producera en gröda? - Jämför resonemanget jag förde om etanolbränsle häromveckan.
Om grödan konkurrerar om odlarens intresse med tex energiskog så kan man nog omvandla grödans pris till ett energirelaterat pris. Om det lönar sig bättre att odla energiskog skulle bonden nog göra det.
Just jordbruk är väl dock ett av de fallen där det blir lite knepigare eftersom det är så otroligt subventionsoptimerat. =)
När det gäller etanolbränsle så får man titta på priset innan skatt. Nu har jag ingen koll eftersom jag inte har varken bil eller hemmbränningsapparat, men jag tror att etanolen kostar betydligt mer än bensin att producera, och då skulle jag som ingenjör gissa att det också går åt mer energi.
Skicka en kommentar