Inom mikrobiologin pågår en kontinuerlig debatt om ifall de så kallade nanoberna eller nanobakterierna faktiskt existerar eller inte och vad de i så fall är för något. - Finns de de facto och kan de till skillnad från virus replikera sig själva genom delning kan det röra sig om en biologisk sensation. Än så länge är dock bevisen ganska svajiga.
Artikeln i PLoS Pathogens ger en bra översikt om var vetenskapen står idag när det gäller nanoberna:
Urbano P & Urbano F. 2007. Nanobacteria: Facts or Fancies? PLoS Pathogens 3(5): e55
Sedan så har vi ju den där studien där författarna hävdar att de har lyckats byta art på en bakterie – vilket ju också är minst sagt intressant. Det de har gjort är att de i princip har flyttat ett helt genom från en bakterie: Mycoplasma mycoides och satt in det i en cell av en närbesläktad bakterie Mycoplasma capricolum, och på så vis har de så att säga bytt art. – Iaf. om man anser att en art bara utgörs av cellens DNA och inte anser att det kan finnas artspecifik information lagrad i andra cellkonstituenter (vilket ju kan diskuteras).
Lartigue C et al. 2007, Genome Transplantation in Bacteria: Changing One Species to Another. Science Express online publication.
Nästa steg ska nu enligt forskarna bli att man sätter in ett helt syntetiskt DNA i en cell – och då har man enligt DN skapat liv – vilket ju också kan diskuteras. Egentligen så är det ju bara en gradskillnad mellan en konventionell genmodifierad organism och en organism som har fått sina gener helt utbytta. Forskarna får ju inte direkt liv att uppstå ur ursoppan om man säger så – de byter ut delarna på redan befintliga organismer (vilket ju i sig är väldigt snyggt). Om de i framtiden lyckas förvandla celler från andra organismer till mänskliga stamceller, som de spekulerar om i artikeln i Nature news, är väl också ganska tveksamt.
En intressant fråga som man som mikrobiolog ofta kan få chansen att filosofera över är ju vad vi väljer att definiera som liv. Man kan lätt få en ganska mekanistisk bild av det. Nanoberna ligger nog någonstans nära gränsen (förutsatt att de existerar) – medan nog många skulle hävda att virus ligger på andra sidan gränsen. Ett virus kan ju inte replikera sig själv och är därför inte mycket mer än genetisk information på vift. Men det finns knappast någon helt självklar definition för vad som är liv - och ej heller för när man har skapat liv.
Att patentera gener eller organismer som diskuteras i DN-artikeln och som förespråkas av forskningsledaren Craig Venter är jag dock ytterst tveksam till - kan rekommendera den här artikeln för en diskussion om det. (Uppdatering 3/7: artikeln som jag just upptäckte inte längre är fritt tillgänglig på nätet. )
Andra bloggar om: forskning, vetenskap, mikrobiologi, mikroorganismer, nanober, nanobakterier, liv
Inlägg
2 kommentarer:
jo, venters grupp tänker sig faktiskt att skapa liv, i och med att de syntetiserar dna:t de novo. de ska alltså inte bara flytta över dna från en organism till en annan.
Jo, men det syntetiserade DNA:t ska ju sättas in i en befintlig cell vad jag förstår?
Liknelsen med datorn är ganska användbar: även om man byter ut operativsystemet så har man ju inte byggt en dator (inte ens om man skrev programkoden till operativsystemet själv).
Skicka en kommentar