Recenserade ju häromveckan två av de fem skivor jag beställde av Skivhugget tidigare i våras. Strax därefter kom faktiskt två skivor till med posten - för en gång skull levererade samtidigt - och jag känner att jag i konsekvensens namn borde yttra några ord även om dessa båda.Först ut var ännu en skiva med Caravan – "In the Land of Grey and Pink" (beställde två stycken när jag ändå var i farten uppenbarligen) och mitt omdöme om den får bli att den är något tam - lite 60-tals-tillrättalagd sådär, rätt tråkig faktiskt - tror inte att jag kommer att lyssna på den mycket. Skivan jag skrev om häromveckan "For Girls Who Grow Plump in the Night" kändes då betydligt mer spännande.
För den andra skivan jag fick hem är väl "tillrättalagd" inte ett passande epitet. Ett lite dröjande "hmm, intressant..." passar bättre till Ghosts "In Stormy Nights". Ghost är ett psykedeliskt sinnat japanskt rockband/musikkollektiv med växlande besättning som framför en musik som gör varje musikkritiker lycklig och som har texter framförda på sluddrande lite obegriplig engelska och stundom, vilket är att föredra, på japanska.
Just den här skivan domineras av spår två "Hemicyclic Anthelion" som utgörs av 28 minuter renodlad musikmaterialism och som låter som soundtracket till någon dystopisk sci-fi. Detta spår fungerar som klangbotten för den ödesmättade repetitiva psykrock/folkrock som följer. Något att lyssna på för den som vill ha lite omväxling i hörlurarna eller bara vill känna sig lite trendig och finkulturell - knappast något man sätter på när man har gäster hemma.
Ännu bättre är förstås att skaffa plattan de släppte häromåret "Hypnotic Underworld" som också innehåller en del musikmaterialistiska avsnitt men betydligt mer njutbara sådana.
Andra bloggar om: musik, caravan, ghost
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar