Såg på nyheterna ett reportage om att Greenpeace larmade om att en genmodifierad majssort (MON863) kunde vara hälsofarlig. Dock lämnade reportaget en hel del i övrigt att önska för den vetgirige så jag beslöt mig för att gräva fram lite fakta i fallet. Här kommer det jag hittat:MON 863 är en genmodifierad majssort som försetts med en gen som kodar för proteinet Cry3Bb1 som ursprungligen kommer från bakterien Bacillus thuringiensis (därav termen Bt-majs som används ibland – jmf. ”Bti” Bacillus thuringiensis ssp. israelensis – som nog många känner till att vi använder här i Sverige för myggbekämpning kring nedre Dalälven). Majsen innehåller också en antibiotikaresistensgen som markörgen. Tanken är att uttryck av proteinet Cry3Bb1 ska skydda växtens rötter från insektsangrepp från ”Corn rootworm” (CRW) och därigenom minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i majsodlingen.
Tanken är god ur miljösynpunkt och t.ex. EPA (USA:s motsvarighet till naturvårdsverket) gör följande bedömning:
”MON 863 corn presents no unreasonable risks to humans during any stage of its life cycle, from production, handling, storage, ingestion, to disposal. Cry3Bb1protein has no toxic effects on mammals, and is not likely to induce allergic or hypersensitive responses based on results in all appropriate tests. MON 863 is less toxic than all of the major insecticides currently used to control CRW damage.
All of the major chemicals used for CRW control can cause adverse environmental effects under conditions of normal use. Fifteen products are labeled as “toxic,” 6 as “highly toxic,” 1 as “very highly toxic,” and 14 as “extremely toxic” to birds, fish and other wildlife. EPA has identified 10 insecticides used in agriculture as the most toxic to birds and 3 are currently used to control the corn rootworm (carbofuran, phorate and methyl parathion). In contrast, the Cry3Bb1 protein has no toxic effects on non-target organisms based on results in all appropriate tests. In addition, Cry3Bb1 is degraded rapidly in the soil (reducing non-target exposure). The Cry3Bb1 protein is expressed by the corn plant; thus, reducing the exposure to non-target organisms from application spillage. In addition, Cry3Bb1 has a narrow target range (beetles of the family Chrysomelidae). The family Chrysomelidae contains no known endangered species. To date, there have been no functional receptors for Cry proteins on intestinal cells of fish, birds, or mammals. As labeled, MON 863 corn poses less risk to the environment than the registered alternatives.” Läs mer.
Att insekticiden produceras av växten själv gör dess verkan mer selektiv – dvs. det är bara de insekter som angriper växten som drabbas och detta möjliggör naturligtvis också en dramatisk minskning av dos. Men det är ju naturligtvis extra viktigt att kontrollera att Cry3Bb1 inte har några hälsoeffekter eftersom man ju kan förvänta sig att proteinet kommer att finnas i majsen när man äter den.
Det franska forskningsinstitutet CRII-GEN hade på Greenpeace uppdrag genomfört ”en oberoende forskningsstudie”. Dvs. enligt Greenpeace – i själva verket rör det sig om en oberoende granskning av de studier som ligger till grund för att den genmodifierade majsen blev godkänd i Europa – dessa studier har redan granskats (och alltså godkänts) av European Food Safety Organisation (EFSA – EU:s expertorgan för den här typen av frågor).
Monsantos svar på kritiken finner man här.
Livsmedelsverket säger sig enligt SvD:s artikel känna till kritiken mot majsen och en av deras toxikologer säger sig också ha granskat råttstudien och kommit fram till samma slutsatser som Monsanto.
Intressant nog kan man dock finna ett utlåtande från gentekniknämnden som livsmedelsverket har begärt in – och Gentekniknämnden kommer faktiskt med ganska allvarlig kritik mot Monsantos tolkningar av sitt datamaterial och i synnerhet då råttstudien som Greenpeace kritiserar. Bl.a. har Monsanto avfärdat flertalet signifikanta skillnader mellan råttor som fått MON 863 och råttor som fått vanlig majs – på grundval av att de gjort så många studier och att man skulle förvänta sig att finna signifikanta skillnader mellan grupperna i 5 % av fallen bara pga. slumpen. Detta påstående är helt enkelt uppåt väggarna fel – det gäller visserligen att man kan förvänta sig slumpeffekter hos 5 % av råttorna – men inte systematiska slumpeffekter som skulle ge upphov till signifikanta skillnader mellan behandling och kontrollgrupp!
Trots dessa brister i studierna har de alltså slunkit igenom den europeiska kontrollen.
”Tester av en produkts eventuella hälsorisker är centrala för ett marknadsgodkännande. Jag tycker personligen att det känns högst otillfredsställande att EFSA avstått att kommentera ovannämnda tveksamma tolkningar från Monsantos sida. Hur många djurförsök med otillräckligt djurantal och tveksamma tolkningar av resultat kan inte dölja sig bakom alla produktgodkännanden! Om inte EFSA gör en tillfredsställande granskning, vem ska då bestå med det kritiska argusögat?”
-Ja, kanske då Greenpeace och CRII-GEN kan bistå med det i det här fallet? Tyvärr så tycks de än så länge bara ha hållit presskonferens – deras faktiska granskning finns inte tillgänglig på hemsidan och är ännu inte de facto publicerad. Nu finns bara CRI-GEN:s preliminära resultat att tillgå. Men det tycks definitivt finnas anledning att läsa deras studie när den publiceras.
- ur miljösynpunkt: bra.
- ur hälsosynpunkt: viss tveksamhet tycks trots allt finnas.
Tillägg 16/3: Jag har nu granskat CRII-GEN:s rapport och jämfört den med Monsantos och EFSA:s tolkningar av samma datamaterial, dessutom har jag tittat lite på själva datamaterialet. Mina slutsatser kan hittas här.
Andra bloggar om: Genmajs, Bt-majs, Monsanto, Greenpeace, MON 863
Inlägg
7 kommentarer:
"i själva verket rör det sig om en oberoende granskning av de studier som ligger till grund för att den genmodifierade majsen blev godkänd i Europa – dessa studier har redan granskats (och alltså godkänts) av European Food Safety Organisation (EFSA – EU:s expertorgan för den här typen av frågor). "
Problemet är att att godkännandet bygger på en studie av den rapport som Monsanto genomfört. Dvs, EFSA har inte utfört testet utan endast läst den rapport som Monsanto valt att göra offentlig. Vad är dp problemet med detta? Jo,, att Monsanto så sent som 2005 dömdes för mutbrott efter att ha försökt kringå tester i Indonesien av deras majs. Mattias Zetterstrand har även visat prov på ytterst dåligt omdöme genom det mail han skrev till Lantmännen och Swedish Meats förra året. Du hittar brevet i sin helhet på min blogg vid inläggen för Januari månad. Jag har fått mailet från mottagaren som jag känner väl.
Pga av detta är Monsanto precis det som Kathleen Mc Caughey i Greenpeace säger, "inte en trovärdig aktör" för att genomföra egna tester.
Nu var ju min poäng med den meningen du citerar ovan att inte heller Greenpeace eller CRII-GEN har "utfört testet" - de har haft tillgång till samma datamaterial som EFSA haft tillgång till men gjort en egen statistisk analys och en annan bedömning.
Monsanto har så klart egna intressen i frågan och det måste man ta i beaktande när man läser deras yttranden - men det är viktigt att komma ihåg att även Greenpeace ju har en egen agenda.
Tillvägagångssättet: att företaget som ansöker om tillstånd måste utföra/bekosta alla toxikologiska tester är det enda rimliga - annars skulle vi ju behöva bekosta alla ansökningar om nya produkter med skattepengar. Men det är naturligtvis viktigt att EFSA:s kontrollfunktion fungerar som den ska.
En annan viktig aspekt är ju att det inte var Mosnanto själva som tog fram grundatat utan ett oberoende certifierat laboratorie (Covance Laboratories Inc.). Det är givetvis viktig för dem att allt har gått rätt till vid det praktiska utförandet (det skulle vara ekonomiskt förödande för ett sådant företag att bli misstänkta för att ha manipulerat data till fördel för en uppdragsgivare).
Faktum kvarstår att en hel hord olika typer av forskare (bla. toxikologer) har granskat Monsantos tolkning av detta data och dragit slutsatsen att skillnaderna inte är biologiskt relevanta.
Låt oss bara hoppas att den franska rapporten släpps snart och att den är referee-granskad.
Rapporten finns på labbets hemsida som jag förstått det. Men jag är inte fransktalande så jag har svårt att uttala mig om vad som står på sidan. Monsanto är inte en vanlig aktör i sammanhanget. Företaget har utövat påtryckningar, och gjort sig skyldiga till mutbrott för att få Bt majs godkännt i Sydostasien.
I samband med brevet till livsmedelsproducenterna förekom erbjudanden som är i strid med svensk lagstiftning.
Det skall även påpekas att när man på forskarbloggen på SLU beskyller Geenpeace för att anlita en partisk aktör så kommer detta från ett universitet som för bara ett år sedan fick sitt kårhus finansierat av Lantmännen och som har samarbete med Monsanto och SW i Alnarp. Till Greenpeace försvar kan man åtminstone säga att de inte är finansierade av en partisk aktör.
Nu hör ju jag till de ca 1500 forskarna på SLU som du i svepande ordalag drar över en kam och beskyller för att vara partiska.
Jag har ärligt talat lite svårt att se hur det faktum att Ultuna studentkår fått bidrag från Lantmännen för att renovera sitt kårhus skulle kunna påverka SLU-forskares åsikter i GMO-frågan - eller ens vara det minsta relevant för diskussionen.
Att forskare samarbetar med näringslivet finner jag inte heller särskilt upprörande - tvärtom är ju vårt samarbete med näringarna något som vi ständigt uppmanas ägna mer tid åt (bland alla de saker vi uppmanas ägna mer tid åt).
Vad forskare i Alnarp har för kopplingar till Monsanto och Svalöv-Weibull känner jag inte till - men jag skulle vara mycket förvånad (och ärligt talat ganska oroad) om det inte förekom samarbeten mellan forskare på lantbruksuniversitetet och företag inom lantbrukssektorn.
Du verkar helt ha missat att mitt inlägg var ett påpekande att SLU bör vara försiktiga i att kalla andra organisationer för partiska vilket man gjort vid ett flertal tilfällen. Jag skrev tydligt att aponsringen från Lantmännen(Swalof) inte behöver ha någon påverkan. Det borde dock leda till ödmjukhet inför vad man beskyller andra för. Jag är ganska väl insatt i bidraget till kårhuset.
Om du inte ser kopplingen mella Lantmännen och GMO så kan juag upplysa dig om att ett av företagets affärsområden heter Swalof Weibulls. De driver tilsammans med Monsanto lobbyportalen Bioteknikcentrum där representanter från SLU deltar.
Petter - här skrev du iaf inte att denna sponsring inte behövde ha någon påverkan - det var nog på din blog du skrev så - här bara antydde du att det skulle kunna ha betydelse. Jag läste ditt inlägg här och svarade här innan jag läste vad du skrivit på din blogg.
Att bioteknikcentrum som är pro-GMO och finansieras delvis av Swalöf Weibull, som till 60% ägs av Lantmännen, som är ett av ett 30-tal företag som sponsrar kårhusrenoveringen, som i sig inte på något vis har något med oss SLU-forskares finansiering att göra, skulle påverka våra ställningstaganden - tycker jag alltjämt är något konspiratoriskt att insinuera.
Däremot håller jag med dig om att företrädare för SLU inte grundlöst ska döma ut andra aktörer som partiska hursomhelst (alldeles oavsett om vi SLU-forskare skulle råka ha suspekta ekonomiska kopplingar eller är opartiska änglar).
När jag gick in i debatten på forskarbloggen var det också delvis eftersom jag reagerade på Sten Stymnes påhopp på Greenpeace där. Jag ryckte därför ut till Greenpeace försvar - men efter en närmare granskning av fakta i fallet har jag nu insett att Greenpeace faktiskt vilseleder allmänheten i fallet MON 863 (medvetet eller ej).
Sten Stymnes påhopp tycker jag dock fortfarande var onyanserat - han kunde ha nöjt sig med att sakligt påpeka och reda ut bristerna i CRII-GEN:s studie - det tycker jag också är vad en forskare borde pyssla med.
Skicka en kommentar