Vi var som sagt ute och tittade på "lysimeteranläggningen" på Gardermobanan på den kyliga och stjärnklara natten mellan måndag och tisdag.
Själva anläggningen består som synes av skissen av en brunn som ligger precis vid sidan av rälsen. Från den går det ut ett antal slangar till keramiska sonder inne i banvallen . Slangarna är i sin tur kopplade till provtagningsflaskor och en vakumpump - vilket möjliggör kontinuerlig och relativt ostörd provtagning av markvattnet från olika djup och riktningar.
Vidare finns det några temperaturgivare och fuktmätare inne i banvallen vars mätvärden loggas automatiskt när allt är igång.
Nere i brunnen kändes det ungefär som i en ganska liten jordkällare. Lite fuktigt och unket sådär - egentligen inte så mycket att åka ut och titta på mitt i natten...Anläggningen byggdes i samband med att banvallen byggdes 1997 och användes i en studie av Imazapyr-utlakning (preparatet Arsenal, som användes i Norge och Sverige på den tiden). Sedan 99 har den dock stått oanvänd och delar av utrustningen behöver rustas upp.
På mötet dagen efter diskuterades fördelar och nackdelar med anläggningen och hur ett eventuellt försöksupplägg skulle kunna tänkas se ut - med utgångspunkt från ett förslag som utarbetats av norska Bioforsk. Huruvida det blir något försök i år, nästa år eller inte alls beror lite grann på om de båda parterna Jernbanestyrelsen och Banverket kan enas om finansieringen av det hela. Båda tycker nog att det skulle vara intressant men ingen av parterna har ju egentligen budgeterat medel för detta för i år och fältförsök har ju en tendens att bli ganska kostsamma.
Andra bloggar om: banvallar, Gardermoen, fältförsök, utlakning, forskning, vetenskap
Inlägg
3 kommentarer:
Jag har som du vet en annan inställning till riskerna med GMO, men vill passa på att gratulera till berömmet du fick av Karin Bojs i DN idag.
Efter det arbete du la ner på granskningen var du väl värd det.
"Krig är alltings fader" lär ju Herakleitos ha hävdat - dvs. utan meningsmotsättningar ingen utveckling - vilket man kanske kan tillämpa på frågan om den genmodifierade majsen.
- Jag hade aldrig granskat om inte Greenpeace hade larmat - och om det inte hade funnits några meningsmotståndare skulle ju den efterföljande debatten ha blivit ganska lam. Kanske hade vi då inte heller lärt oss så mycket av det hela?
Jag har lagt in en rättelse vaf gäller diskssionen om Monarkfjärilen, och hänvisat till ditt påpekande. Kathleen och Lennart använde sig av helt fel referens, varför begriper jag inte, men så är fallet.
Skicka en kommentar